1 |
”Vi kallade bajsblöjorna för pappablöjorna” : En kvalitativ uppsats om pappors upplevelser av omsorgen av sina barnEdman, Martin January 2024 (has links)
Det finns fördelar med att ha ett jämställt föräldraskap, exempelvis kan parrelationen stärkas, men även relationen mellan föräldrar och barn. Idag är det vanligare att pappor är hemma med sina barn, än det var när föräldraförsäkringen introducerades 1974, trots det, är det fortfarande mammorna som tar ut mest ledighet och står för större delen av hushållsarbetet. Syftet med denna undersökning var således att undersöka pappors upplevelser av omsorgen av sina barn. Insamlingen av empiri för undersökningen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sju pappor. Det teoretiska ramverket har utgått ifrån teorier och begrepp från identitets- och genusteorier, vilka sedan har använts för att analysera den insamlade empirin. Undersökningens resultat visade att pappor vill dela lika på ledigheten och hushållsarbetet med sin partner, men i de fall där ledigheten inte hade delats lika var amning förklaringen papporna gav som anledning till att mamman varit hemma första tiden och längre, vilket indikerade på att det kan finnas incitament som gör att papporna inte är hemma i samma utsträckning som mammorna. Papporna upplevde även att deras parförhållanden var jämställda, trots att det fanns olika definitioner om vad som var en jämställd arbetsdelning. Exempelvis visade det sig att trots ett uttalat jämställdhetstänk, tog mammorna ansvar för det praktiska, medan papporna var källan till lek och bus, något som kunde anses befästa könsnormer. Resultatet visade även att papporna upplever att det finns olika förväntningar på dem när det kommer till föräldraskapet. Det kunde synliggöras genom att det fanns inre eller yttre faktorer som symboliserade hur pappor bör vara. Resultatet diskuterades sedan utifrån undersökningens forskningsfrågor, där det bland annat argumenterades för ifall amning ska ses som ett incitament till att mammorna tar ut fler föräldradagar, om papporna kan anses vara jämställda och pappornas relation till sina barn.
|
2 |
Den ojämna fördelningens konsekvenser : En kvalitativ studie om sambandet mellan obetalt arbete, förvärvsarbete och stressNordström, Madeleine, Uddén, Irene January 2019 (has links)
Under den senare halvan av 1900-talet och fram till idag har kvinnors möjlighet att delta i arbetslivet ökat markant i Sverige. Till stor del har detta skett med anledning av de olika reformer som införts gällande föräldraförsäkring samt satsning på barnomsorg. Kvinnor tar dock ett fortsatt stort ansvar för obetalt arbete samt majoriteten av föräldradagarna vilket resulterar i dubbelarbete. Det är inte heller ovanligt att kvinnor väljer att anpassa sitt arbete för att ta ansvaret för det obetalda arbetet. Detta genom att gå ner i arbetstid samt välja yrken med flexibla arbetsvillkor. Vidare finns det tydlig statistik som visar att kvinnor upplever en hög grad av stress samt sjukskrivs för stressrelaterad sjukdom. Syftet med studien är att undersöka hur män och kvinnor fördelar det obetalda arbetet i förhållande till förvärvsarbetet och söka samband mellan stress och mängden obetalt arbete. Studien har en kvalitativ ansats och intervjuer har genomförts med män och kvinnor som var och en lever i parrelationer och har barn. Deras upplevelser och beskrivningar av det obetalda arbetet, förvärvsarbetet och stressen ligger till grund för studiens resultat. Det empiriska materialet har analyserats med utgångspunkt i tidigare forskning och teorier om könsroller (doing gender, genussystemet) och stress. Resultaten visar på fortsatt rådande ojämn fördelning, där kvinnorna nyttjar merparten av föräldradagarna samt har huvudansvaret för hemarbetet. Vidare påvisar resultaten en koppling mellan obetalt arbete och stress hos merparten av respondenterna.
|
Page generated in 0.0409 seconds