Titel: Vad kan ett traineeprogram bidra till? En fallstudie av Sandviks traineeprogramNivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Shahram Bashiry Handledare: Maria Fregidou Malama Datum: 2012-september Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad ett traineeprogram bidrar till. Jag undersöker vad Sandviks traineeprogram har bidragit till sedan programmet startades och huruvida programmet bidrar till kompetensutveckling hos deltagarna och inom Sandviks kärnområden. Följande frågor analyseras? Vad kan ett      traineeprogram bidra till? Bidrar programmet till      kompetensutveckling? Metod: För att ta reda på svaren har jag genomfört en fallstudie av kvalitativ metod. Preliminär data samlades in genom ostrukturerade intervjuer med fyra handledare som har handlett traineeanställda under utbildningen. Vidare intervjuades arton traineeanställda som gick ut programmet våren 2012 samt de som går programmet hösten 2012. De förra e-post intervjuades medan de senare intervjuades på plats.  Sedan analyserades intervjuerna var och en för sig och jämfördes med varandra. Studien bygger på en induktiv metod viket innebär att studien har empiri som utgångspunkt. Resultat & slutsats: Resultatet visar att företag behöver ett traineeprogram för att få in kompetent personal och föryngring i företaget. Traineeanställda är inte mer kompetenta än vanliga anställda men via programmets utformning får de möjligheten att skapa nätverk och få arbetslivserfarenhet.   Förslag till fortsattforskning: Det kan vara tänkvärd att studera vidare Sandviks traineeprogram mot före detta traineeanställda för att undersöka hur mycket de har marknadsfört Sandvik samt om de har sökt sig tillbaka till företaget. Studiens bidrag: Studien bidrar till att ge företag en bättre inblick på traineeprogram som en rekryteringsbas. Studien ger även allmänheten en bättre uppfattning på traineeprogram som ger en unik start på karriären och alla förmågor att utvecklas till en nyckel person inom företag. Nyckel ord: Traineeprogram, Traineeanställda, Sandvik, Formell utbildning, Kompetensutveckling, Rekrytering, Informelt lärande.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om vilka motivationsfaktorer som får individer att söka till traineeprogram. Studien riktade sig till respondenter inom fem olika traineeprogram som sammantaget representerar IT- och banksektorn, samt konsultbranschen. De två frågeställningarna studien behandlade var vilka motivationsfaktorer anser traineerna i de undersökta traineeprogrammen ha motiverat dem till att söka till programmet samt vilka faktorer kan urskiljas som mest framträdande motivationsfaktorer till varför traineerna sökt till programmen. Empirin i studien samlades in genom en kvantitativ enkätundersökning där urvalet bestod av 191 traineer, varav 89 besvarade enkäten. Den tidigare forskningen som presenterades behandlade både studier kring motivation till att söka traineeprogram, men på grund av bristande studier inom detta område har även forskning kring motivation till att söka vuxenutbildning presenterats. Den teori som resultatet analyserades i relation till var Maslows behovshierarki bestående av sju steg. Vad som kunde utläsas av resultatet var att traineerna främst motiverats till att söka traineeprogrammet för att utvecklas personligen, karriärutvecklas, bli konkurrenskraftig för framtida arbetsgivare och för att de var intresserade av programmets innehåll. Dock visade det sig att de flesta av enkätens frågor hade motiverat traineerna i ganska hög grad vilket bekräftar Maslows (1943) teori om att alla individer går igenom denna behovstrappa och motiveras av alla steg i teorin. Sammanfattningsvis kunde det utläsas ur studiens resultat att många traineer främst motiverats av självförverkligande och kognitiva motivationsfaktorer.

En växande grupp inom organisationer är välutbildade individer, vilket medför att fler blir motiverade till att eftersträva kunskap. Idag använder många organisationer traineeprogram för att utveckla denna kunskap. En organisation bör kontinuerligt arbeta med organisatoriskt lärande där kunskapen skapas, fångas och delas inom organisationen. Ett traineeprogram kan då ses som en serie av sociala utbyten mellan traineen och en organisation där traineen får erbjudande att medverka i traineeprogrammet, vilket traineen återgäldar genom engagemang och prestationer. Ur en organisations synvinkel används traineeprogram för att försäkra sig om att det framtida ledarskapet lever vidare genom att attrahera toppstudenter. Huvudmålet med traineeprogram är att förse, behålla och förbättra de nödvändiga färdigheterna för att hjälpa en organisation att nå sina mål, samtidigt som programmet skapar konkurrensfördelar för organisationen genom att förbättra sin största tillgång, medarbetarna. För att behålla dessa konkurrensfördelar måste organisationen arbeta med motivation för att traineerna ska stanna kvar i organisationen efter ett avslutat traineeprogram. Om en individ har begåvningen men saknar motivationen till att göra arbetsuppgifterna blir det utan verkan i sammanhanget, då individen inte vill utföra arbetet. Därför blir motivationen en viktig aspekt i arbetslivet. Motivation är något som berör oss alla och det finns olika perspektiv på just motivation. Alla har inte samma prioriteringar och drivkrafter, därför har vi valt att undersöka vad som motiverar en trainee samt hur motivationsarbetet ser ut inom traineeprogrammen. För att få svar på dessa frågor har vi valt att göra intervjuer hos två organisationer, SJ AB och SAS institute AB, för att få en djupare förståelse och se hela processen från olika perspektiv. Dels från handledarnas synvinkel och dels från de som går traineeprogrammet och till sist de som är färdiga med traineeprogrammet. Studien bygger på ett induktivt förhållandesätt då den utgår från empirin och tar stöd i teorin. Vi har valt att använda oss av Herzbergs (1968) tvåfaktorsmodell samt andra teorier som behandlar inre- och yttre motivationsmodeller. Det vi har kommit fram till i denna studie är att den inre motivationen har en betydande roll för motivationen hos respondenterna. Utan en inre motivation drivs de inte framåt. En upprepande motivationsfaktor är arbetsuppgiftens karaktär då alla respondenter lägger stor vikt vid sina arbetsuppgifter. Ytterligare en viktig del i studien är att traineerna skapar ett stort nätverk då de är ute i olika delar av organisationen genom traineeprogrammet. Både traineerna och organisationen har användning av detta i ett senare skede, vilket är styrkan med ett traineeprogram. Ett bra citat vi fick ut i denna undersökning är - ”får man ansvar tar man ansvar” / Within organizations today the number of well-educated individuals are growing, which means that more people will be motivated to seek knowledge. Today organizations use traineeprograms to develop this knowledge. An organization should continuously work for organizational learning where knowledge is created, captured and shared within the organization. From an organizational point of view traineeprograms are developed to ensure that its future leadership survives by attracting top students. The main goal of a traineeprogram is to provide, maintain and improve the skills necessary to help an organization achieve its goals. The traineeprogram creates a competitive advantage for the organization by improving its greatest asset, the employees. To maintain these competitive advantages, the organization has to motivate the trainees to remain in the organization after a completed traineeprogram. There-fore becomes the motivation an important aspect of working life. Motivation is something that affects us all and there are different perspectives on motivation. Not everyone has the same priorities and motivations, and therefore we have chosen to investigate what motivates a trainee and how motivational work looks like in the traineeprograms.

This study aims to investigate how participants in a companys traineeprogram describe that the programmes educational tasks has prepared them for their future work. The study also examines how participants perceive that they have developed skills that are specifik to their profession and how they became part of a community. The following questions were formed to make it possible to investigate the purpose further; ”Do the participants feel that the interaction within the trainee group has promoted their learning?”, ”How does the participants describe the training elements in relation to their development of competencies that they use in their professional role?” and ”How does the traineeprogram contribute to the participants becoming part of a community?”. This was examined by taking part of what previous research has highlighted as important for learning and socialization in relation to traineeprograms. Seven semi-structured interviews were conducted with employees of a company in the private service sector. The empirical data was analyzed based on theories of socio-cultural learning. The results show that participants in the traineeprogram early on are able to interact with many different people who work in the company. The training elements consists of both theoretical and practical education, which means that participants receive a broad knowledge that they need to face their future careers. Participants in the traineeprogram also feel that the ability to interact with others within the trainee group has promoted their learning both during training and it is something that they can use after graduation.

Inledning: Det har alltid funnits problem i hotellbranschen vid rekrytering. Branschenkarakteriseras av hög personalomsättning, låg utbildningsnivå och relativt låga löner.Efterfrågan på kompetent personal är hög medan utbudet av personal är lågt. Samtidigt ökarhotellbranschen i antal hotell och antal sängar liksom efterfrågan. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hotellchefers syn på en akademisk examen vidrekrytering av hotellpersonal. Metod och material: Semi-strukturerade intervjuer utfördes med sju hotellchefer ochverkställande direktörer i Stockholm och London. De fick svara på semi-struktureradeintervjufrågor med följdfrågor. Materialet hämtades från intervjuer, tidskrifter, böcker ochhemsidor som varit relevanta för uppsatsen. Resultat: Resultatet visar att både de svenska och brittiska cheferna anser att erfarenhet vägertyngre än en akademisk examen. Branschen föredrar internrekrytering för att det är ettbilligare sätt att rekrytera samt att hotellen slipper utbilda personen. Samtliga chefer i Londonoch Stockholm är positiva till traineeprogram men det är endast i London som sådanaprogram erbjuds. Slutsats: Erfarenhet och bakgrund har en stor inverkan vid rekryteringsprocessen även ompersonen innehar en akademisk examen. Traineeprogram anses positiva av cheferna och ettbra sätt att komma in på ett hotell. Vidare bör man som arbetssökande veta att i Storbritannienvärderas utseende högre än i Sverige.

Syftet med denna studie är att uppnå ökad förståelse för skillnader och likheter mellan en organisations och dess traineers förväntningar i förhållande till organisationens traineeprogram. Studien genomförs i samarbete med en kunskapsintensiv industriorganisation och är avgränsad till att studera organisationens nuvarande traineeprogram. Tre teman där skillnader och likheter mellan organisationens och traineernas syn utgör studiens frågeställningar; trainee och traineeprogram, humankapital samt nätverk och sociala relationer. Frågeställningarna knyter an till tre teoretiska utgångspunkter. Nyinstitutionell teori och humankapitalteori, två teorier som betraktar rationalitet på olika sätt, därtill är forskning om nätverk och sociala relationer av relevans för studien. Studien har en kvalitativ ansats och huvudsaklig datainsamlingsmetod är intervjuer. Vidare utgör interna dokument och information från organisationens hemsida empiriskt material som tillförs i den tematiska analysprocessen. I studiens resultat framkommer att organisationen och dess traineer har liknande förväntningar på vad traineeprogrammet medför. Likheterna överensstämmer gällande traineeprogrammets attraktionskraft och att deltagande i traineeprogram ger mer än vad en vanlig anställning ger, traineerna får en exponering inom organisationen och möjligheter att tillgodogöra sig kunskap av både generell och specifik karaktär. Resultatet visar dock att det finns skillnader i förväntningar gällande produktivitet och kontaktmöjligheter. Traineeprogrammet kan med hjälp av nyinstitutionell teori betraktas som en trend, ett framgångsrecept och en legitimitetsskapande aktivitet som anammas av både organisationen och traineerna som vill bli framtida ledare. Att genomföra och delta i traineeprogrammet kan utifrån humankapitalteori betraktas som en investering som både organisationen och traineerna gör. Därtill är humankapitalet inte oberoende av det sociala kapitalet. De kontakter traineerna knyter kan vara viktiga för deras framtida möjligheter inom organisationen. Studiens syfte har uppnåtts och den sammantagna bilden visar att oavsett rationalitet i genomförandet av och deltagandet i traineeprogrammet så betraktas det som meriterande på arbetsmarknaden.

Traineeprogram har blivit allt mer populärt i Sverige och då det är ett högt antal sökande till dessa program kan det leda till konsekvenser för rekryteringsprocessens utformning och de sökandes upplevelser av den i termer av effektivitet och upplevelser av rättvisa i processen. Denna  studie  syftar till att undersöka motsatsförhållandet mellan  organisationers krav på effektivitet i rekryteringsprocessen och de sökandes behov av rättvisa i rekryteringsprocessen. För att besvara vårt syfte och frågeställning har en kvalitativ metod använts i denna studie. Resultatet tyder på att de krav som organisationer har på att effektivisera  sin rekryteringsprocess har effekter på de sökandes upplevelse av rättvisa i processen. Det framkommer dock att de finns en förståelse bland de sökande för organisationers behov av att effektivisera processen. Detta leder i sin tur till en mer positiv inställning till processen som helhet.

Användning av traineeprogram i svenska organisationer har inom den senaste tiden ökat kraftigt. Det tros bero att utveckling och förändring präglar såväl organisationer som individer. Dock tas det sällan hänsyn till vilken påverkan organisationskultur kan ha på traineeprogrammens implementering. Syftet med denna studie är att undersöka hur intervjupersonerna upplever den undersökta organisationens organisationskultur och traineeprogram samt hur de förhåller sig till varandra. Den teoretiska referensram som utgör grund i studien innehåller teori om olika perspektiv på organisationskultur, subkulturer samt hur organisationskultur skapas. Även tidigare forskning om lärande i organisationer, framgångsfaktorer för lärandeprogram samt organisationskultur som påverkan på lärandeprogram ingår i referensramen. Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med traineer och deras chefer inom två separata avdelningar utgör grund för empiri. Resultatet visar att kulturen inom den undersökta organisationen upplevs variera på grund av dess storlek men nyckelkulturer går att urskilja. Organisationens traineeprogram uppfattas vara ambitiöst och ger traineer mycket erfarenhet under en kort period. Traineeprogrammet kan ha en inverkan på organisationens kultur då traineer agerar kulturbärare. Organisationskulturen kan i sin tur möjliggöra eller hindra implementeringen av traineeprogrammet genom stöd via seniora medlemmar inom organisationen och hinder i form av medlemmar och chefer som inte förstår innebörden av traineeprogrammet. Det positiva med traineeprogram enligt studien är att traineer har friska ögon och möjlighet att centralisera organisationskultur. Det negativa är maktaspekten i att traineer färgas av traineeprogram och ledningens värderingar. Organisationskultur kan möjliggöra implementering av traineeprogram genom att seniora medlemmar stödjer traineer i processen av att lära känna organisationskulturen samtidigt som konflikter mellan medlemmar, chefer och traineer kan vara ett stort hinder för implementering och framgång av traineeprogram. Traineer kan ha en påverkan på organisationskultur men bör inte ses som det optimala verktyget för att förändra den.

Intresset bland studenter att gå traineeprogram är stort och få vet att ett certifikat av traineeprogram existerar. I denna uppsats redogör vi för vilka krav som företag ska uppfylla för att erhålla denna certifiering. Vi analyserar, utifrån aktörerna bakom certifikatet samt företag, drivkrafter bakom uppkomsten av ett certifikat för traineeprogram, hur certifikatet kontrolleras, samt vilka motiv som ligger bakom företags val att certifiera traineeprogram. Vår analys utgår ifrån institutionell teori som i hög grad tar hänsyn till omgivningsfaktorer och hur företag anpassar sig för att erhålla legitimitet och stabilitet. Analys har även baserats på konceptet standardisering. Vårt tillvägagångssätt har bestått av en kvalitativ studie genom intervjuer med aktörerna bakom certifikatet samt företag som har certifierade traineeprogram. Studien visar att det finns uppfattning bland företag och aktörer bakom certifikatet att det existerar ett användarbehov ur studenternas synvinkel, vilket är tecken på en rationell myt. Certifikatet ger företag konkurrensfördelar och underlättar kommunikationen utåt. Betydelsefulla faktorer som påverkar företagens val att certifiera sig är aktörer bakom certifikatet, att kunna påvisa en viss identitet och att kraven är tolkningsbara. Vi har kommit fram till att det existerar ett informellt tryck och imiterande isomorfism bland företag för att påvisa legitimitet. Certifiering av traineeprogram baseras på ett självreglerande system som bygger på tillit och omgivningens kontroll. I studien lyfts fördelar fram såsom att det är ett enkelt och effektivt system som kräver mindre resurser. En uttryckt önskan föreligger om ökad kontroll, eftersom det annars finns en risk att oseriösa företag utnyttjar det självreglerande systemet.

Den här studien syftar till att undersöka socialisation i relation till deltagande i ett traineeprogram. Med utgångspunkt i Lave och Wengers lärteori om praktikgemenskap ämnar studien besvara i vilka sammanhang som identitetsskapande sker, hur traineer utvecklar kunskaper om genomförande av arbete genom praktik, närmare förstå vilka områden som utvecklar tillhörighet samt vilka sammanhang som bidrar till meningsskapande för traineer. Studien baseras på åtta intervjuer med traineer på en svensk myndighet. Studien visar att lärande äger rum i varierande grad utifrån resultatet som visar att traineerna både är insiders och outsiders i olika praktikgemenskaper, upplever problematik som förändringsledare, att värderingar styr karriärvalet och svårigheten i hur de förhåller sig till implicit kunskap i organisationen. Dessutom framkommer det att traineerna har stor makt att själva utforma sin utbildning vilket upplevs både bidra till en känsla av tillhörighet och meningsskapande. / This study aims to investigate socialization in relation to participation in a traineeprogramme.  Based on Lave and Wenger's theory of communities of practice this study intends to answer in which contexts identity is formed and how trainees develop knowledge about the implementation of work through practice. Furthermore the study intends to create a better understanding in which areas a sense of belonging developes and which contexts contribute to meaning-making for trainees. The study is based on eight interviews with trainees at a Swedish government authority. The results show that learning takes place to varying degrees through the formation of practice, identity, belonging and meaning-making. The study also reveals that trainees are both insiders and outsiders in different communities of practice but also that they experience problems as leaders for change. The study also shows that values ​​steers the career choice and that there is a difficulty in how trainees relate to hidden knowledge in the organization. In addition, trainees have great power to design their own programme and that it is perceived to contribute to both a sense of belonging and meaning-making.