Syftet med studien är att utifrån ett medarbetarperspektiv undersöka uppfattningen av samarbetets betydelse för professionell utveckling samt vilken betydelse det kollegiala lärandet har för medarbetares vilja att stanna kvar i organisationen inom offentlig verksamhet. Vi som genomfört denna studie arbetar en av oss på en kriminalvårdsanstalt och den andre på en gruppbostad i en kommunal verksamhet i Södra Sverige. Då vi upplever att det finns svårigheter med att rekrytera och behålla kompetent och erfaren personal har vi intresse av att få ökad kunskap inom området. Undersökningen gjordes genom kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjufrågor. Sex intervjuer har genomförts. Metoden inspirerades av en fenomenografisk ansats, vilket innebär att det insamlade materialet beskriver den intervjuades uppfattningar och upplevelser om det undesökta fenomenet. Resultatet visades att det kollegiala lärandet genom samarbete, delaktighet, engagemang och personlig utveckling bidrar till att det finns välbefinnande på arbetsplatsen vilket påverkar medarbetares vilja att stanna kvar i organisationen.

Sammanfattning/abstraktSyfte och frågeställningar Syftet med examensarbetet var att öka kunskapen om hur specialpedagogiska insatser genomfördes på Naturbruksprogrammet inriktning häst, med frågeställningarna;•Hur ser rektorer, specialpedagoger och speciallärare på vem som är en elev i behov av särskilt stöd?•Hur arbetar rektorer, specialpedagoger och speciallärare med de elever som anses vara i behov av särskilt stöd?•Hur dokumenteras det särskilda stödet?Teoretisk förankringExamensarbetet utgick från tidigare forskning inom hästsporten och empirin tolkades genom specialpedagogiska perspektiv; Nilholms (2007) bristperspektiv, relationella perspektiv och dilemmaperspektiv samt Lave och Wengers (1991) teori community in practice (praktikgemenskap).MetodTolv semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes med nyckelpersoner på Naturbruksprogrammet inriktning häst i Sverige, sex intervjuer med rektorer, fyra med specialpedagoger och två med speciallärare. Intervjuerna analyserades och bearbetades utifrån en hermeneutisk och kvalitativ ansats.ResultatResultatet visade att det genomfördes specialpedagogiska insatser på gymnasieskolorna för eleverna i form av extra anpassningar och särskilt stöd. Rektorer, specialpedagoger och speciallärare uttalade sig i intervjuerna att det kunde tolkas som att de specialpedagogiska insatserna genomfördes främst inom de teoretiska kurserna, framförallt i svenska, engelska och matematik. Däremot var det inte lika betonat i de praktiska kurserna. I samtliga intervjuer framfördes att specialpedagogiska insatser genomfördes för eleverna i ett kontinuerligt arbete av rektorerna, specialpedagogerna/speciallärarna och lärarna och att hela lärandemiljön ständigt sågs över i syfte att utvecklas vilket tolkades till att det relationella perspektivet följdes. Intervjupersonernas uttalanden tolkades som att det också fanns ett synsätt som utgick från enskilda elevers uppträdande, att de hade brister som skulle åtgärdas och kompenseras enligt bristperspektivet. Dilemmaperspektivet med ett mer ställningstagande kring hur olikhet ska hanteras framstod däremot mindre i intervjuerna. Intervjupersonerna sade sig arbeta för att alla elever skulle få det stöd de behövde. Samtidigt uttalades att de hade märkt en ökning med fler elever som hade en eller flera fastställda diagnoser från grundskolan och att de elever som hade en diagnos prioriterades på gymnasieskolorna när det gällde resurser kring särskilt stöd. Rektorer, specialpedagoger och speciallärarna uttalade sig så att det tolkades att de arbetade inom sina olika praktikgemenskaper för att nå det gemensamma målet, att eleverna skulle nå gymnasieexamen.Nyckelord: bristperspektiv, dilemmaperspektiv, häst, Naturbruksprogrammet, praktikgemenskap, relationellt perspektiv, särskilt stöd.

The aim of this thesis is to understand how organizational changes within collection development of printed media affect public librarians’ perception of community of practice and professional identity. The data collection method used is semi-structured interviews with nine public librarians in Gothenburg regarding their experience of centralized acquisition and floating collections. The material is analyzed within Wenger’s theoretical framework concerning communities of practice and identity in practice. The findings show a spectrum of experiences. There is a general difference in the result between respondents representing the central library and the district libraries. The librarians at the central library, now responsible for all acquisitions, tend to be more positive to the changes. The respondents who experience most impact express an experience of lost control over the collections and the process of selecting new media. They express difficulties monitoring new literature after the centralization. Even though all respondents state the users as the primary focus, they have different approaches in terms of how the printed collections should be used to meet the users’ needs. Three themes are identified in the discussion section. Firstly, the public librarians in Gothenburg are discussed as a community of practice in terms of Wenger’s three characterizing dimensions. Secondly, collection development in relation to practice and identity is discussed. Finally, the respondents’ experience of centralized acquisitions and floating collections is discussed, using the prevalent distinction between a focus on the collection or a focus on the user as a starting point.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka intressen det finns bland elever på fritidshem och pedagogernas resonemang kring dessa, samt vilka pedagogiska möjligheter de uppfattas erbjuda i verksamheten utifrån elevernas intressen på fritidshemmet. Studien är kvalitativ och baseras på inspiration av en fallstudiemetod. Undersökningen har genomförts i form av observationer och samtal med elever samt pedagoger och genom att ha fokusgruppsdiskussion med pedagoger. Studiens frågeställningar formulerade vi med utgångspunkt från det insamlade materialet från våra observationer och samtal med eleverna. Resultatet har analyserats med ett tolknings tillvägagångssätt. Resultatet visar att pedagogerna har svårt att upptäcka pedagogiska möjligheter utifrån elevernas intressen. Orsaken till de svårigheterna grundas i de ofta begränsade förutsättningar och att arbetet har sin utgångspunkt utifrån vuxnas perspektiv mer än barnens, på fritidshemmet. Detta synliggjordes genom att olika tema i analysarbete. Dessa teman är: “Elever tillsammans gör nya upptäck dagligen”, “Elever söker stimulans”, “Läraraktiv hållning till elevernas intressen och behov”, “Lärarinväntande hållning till elevers initiativ”, “Svårigheter att upptäcka och realisera de pedagogiska möjligheterna utifrån elevernas intressen”. Resultatet visar också att om läraren är lyhörd, nyfiken och visar viljan att närma sig elevernas närvaro kan det påverka upptäck av nya pedagogiska möjligheter som tidigare varit osynliga. / <p>Godkännande datum:2018-06-10</p>

Användandet av tekniska artefakter som verktyg i undervisningen har ökat drastiskt de senaste åren i Sverige. Trots det finns det få undersökningar om ursprungskällans perspektiv på den nya vardagen, det vill säga elevernas upplevelser. Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt eleverna kommunicerar i Lillhagaskolan efter införandet av Apples iPad och en-till-en metoden, det vill säga en teknisk artefakt per elev i undervisningen, samt vilka sammanhang som formar kommunikationspraktikerna. För att undersöka området använde vi oss av en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer med några utvalda elever i årskurs sju. Datainsamlingen från vår studie har sedan analyserats med hjälp av Wengers teori om socialt lärande det vill säga praktikgemenskap. Den beskriver relationerna mellan praktiker, sociala gemenskaper, meningsskapande och utvecklingen av identitet vilka anses vara grundläggande aspekter för lärande. Det visade sig bland annat att praktikgemenskaper i stor utsträckning kunnat växa fram bland skoleleverna på grund av elevernas ömsesidiga engagemang kring användandet av iPad och dess applikationer. Valet av kommunikationsväg baserades bland annat på vilka applikationer kompisarna använde, tekniska aspekter samt kontexten. / The use of technical artifacts as working tools in the school environment has increased dramatically over the past years in Sweden. But despite that, there is not that much research about the pupils perspective, i.e. the students experiences and daily knowledge. This study's aim is to investigate the different communication channels the students utilize since Lillhagaskolan introduced Apples iPad and the one-to-one method, in other words one device per pupil in education, and the contexts that shape its use. To investigate the area this study used qualitative methods and semi structured interviews on a few students in seventh grade. The data from the study was analyzed through Wenger ́s theory of social learning “Community of Practice”. It describes the relation between practices, communities, meaning and identity, which are considered fundamental components of learning. It turned out that a Community of Practice developed because of the mutual engagement between the pupils because the pupils mutual engagement around the use of their iPads and applications. The common communication practices emerged based on for example what applications friends used, technical aspects and the context.

This study aims to investigate how key personnel in a government agency integrate cross-sectorial issues into their activities. The survey shows that it is possible to understand the work as a pedagogical practice. However, this approach is based on another conceptual tradition of learning than the general one. Cross-sectorial commissions do not seem to lead to the integration of different issues. It is rather the agency’s and the employees' approach to the assignment and the cross-sectorial practice that is crucial. A socio-cultural perspective on learning can help the authority consider the cross-sectorial community of practice to be an asset, thus utilising learning within them in a more strategic and systematic way. The survey also helps to understand negotiation of meaning as a way to integrate practices. The study has a deductive approach and is based on a socio-cultural perspective on learning to contribute to the understanding of the implementation as pedagogical practices. The survey includes one government agency that works with two different cross-sectorial commissions. The work of each government commission has been investigated through interviews with key persons within the agency. The phenomenological point of departure has also influenced the compilation, interpretation and thematic analysis of the results of the survey. / Studien syftar till att undersöka hur nyckelpersoner i en statlig myndighet arbetar med tvärsektoriella uppdrag för att integrera tvärsektoriella frågor i verksamheten. Undersökningen visar att det är möjligt att förstå arbetet som en pedagogisk praktik, men att detta synsätt utgår från en annan idétradition om lärande än den allmänt förekommande. Uppdragen i sig verkar inte leda till att olika sakfrågeperspektiv överbryggas. Det är istället myndigheten och dess medarbetares förhållningssätt till uppdraget och den tvärsektoriella praktiken som är avgörande. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan bidra till att myndigheten betraktar den tvärsektoriella praktikgemenskapen som en tillgång och tillvaratar lärandet som sker där på ett mer strategiskt och systematiskt sätt. Undersökningen bidrar också till att förstå meningsskapande som ett sätt att integrera olika praktiker. Studien har en deduktiv ansats och undersökningen görs utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande för att bidra till förståelsen om uppdragens genomförande som pedagogiska praktiker. Undersökningen omfattar en statlig myndighet som arbetar med två olika tvärsektoriella regeringsuppdrag. Arbetet med respektive regeringsuppdrag har undersökts genom forskningsintervjuer med nyckelpersoner inom myndigheten. Den fenomenologiska utgångspunkten har även påverkat sammanställning, tolkning och tematiska analys av undersökningens resultat.

Syftet med studien är att skapa förståelse för hur utbudet av mat och dryck bidrar till den kultur och det sociala samspel som skapas mellan åskådarna under fotbollsevenemang. De frågeställningar som studien söker svar på är Vilken betydelse har mat och dryck för upplevelsen under evenemanget? Hur upplever publiken det sociala samspelet på arenan? Hur ser interaktionen ut i den sociala kontexten? och Vilken kultur kommer till uttryck? Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats och genomfördes utifrån dold observation och intervjuer. Observationsschema och intervjuguide pilottestades för att säkerställa dessa. Studien genomfördes på två fotbollsmatcher i Allsvenskan för herrar. Resultatet av studien analyserades genom konventionell innehållsanalys. Resultatet som framkom visade att det fanns en gemenskap och en tillhörighet åskådarna emellan. Utbudet av mat och dryck var självklart och oreflekterat. På arenan framkom en kultur där ett visst beteende och vissa handlingsmönster var självklara inom kontexten. / The purpose of the study is to create an understanding of how the supply of food and drink contributes to the cultural and social interaction created between the spectators during football events. The research questions the study seeks to answer are, How important is food and drinks for the experience during the event? How the audience perceive the social interaction in the arena? What did the interaction look like in the social context? and What cultural expression can be seen? The study was based on a qualitative approach and was carried out based on observation and interviews.The observation Schedule and interview guide was pilot tested to ensure quality. Results of the study were analyzed by conventional content analysis. The result showed a community and belonging among the spectators. The range of food and drink was obvious and unreflective. A culture emerged in the arena where a certain behavior and certain behavior patterns were obvious in the context.

Den svenska medborgaren spenderar omkring 40 timmar i veckan på sitt arbete vilket inverkar på hälsan både psykiskt, fysiskt och socialt. Trots den medvetenhet som idag finns kring psykosocial arbetsmiljö är det ännu ett problemområde. Arbetsmiljöverket släppte 2016 en föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö för att minska risken att arbetstagare utsätts för ett ohälsosamt arbetsklimat. Trots det är föreskriften ny vilket skapar intresse kring hur den enskilda arbetstagaren erfar organisatorisk och social arbetsmiljö. Studiens syfte är att utifrån ett medarbetarperspektiv belysa erfarenheter om organisatorisk och social arbetsmiljö. Den teoretiska referensramen är en kombination av pedagogik och hälsa som bestått av community of practice, holistiskt perspektiv, hälsokorset och salutogent perspektiv. Studien är kvalitativ där materialet har insamlats genom tre fokusgruppsintervjuer med totalt 14 medarbetare, där materialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Studien utgår ifrån ett konstruktivistiskt synsätt att se på kunskap för att belysa medarbetarnas erfarenheter, där slutsatser dragits med abduktiv ansats. Resultatet gav till följd tre kategorier. Synligt arbete men osynliga medarbetare där medarbetarna uttryckte lågprioritet och krav på anpassning. Öppenhet för en hälsosam arbetsmiljö som visade på att gemenskap påverkar trivseln samt kommunikationens betydelse för förtroende. Slutligen chans till återhämtning som synliggjorde tillgång till vikarier samt till rast och vila som betydelsefulla resurser i arbetet. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att medarbetarna önskar möjligheten till en arbetsmiljö som stödjer lärande, utveckling och välmående. Ytterligare slutsats är möjligheten till återhämtning samt att insatser utifrån ett salutogent perspektiv kan bidra till välbefinnande och en hållbar psykosocial arbetsmiljö. / The Swedish citizen spends about 40 hours a week on his work, which affects health, both mentally, physically and socially. Despite the awareness that exists today about the psychosocial work environment, it is still a problem area. The Swedish Work Environment Authority released a regulation on organizational and social work environment in 2016 to reduce the risk of workers being exposed to an unhealthy working environment. Although the regulation is new, which creates an interest in how the individual employee experiences an organizational and social work environment. The aim of the study is to highlight experiences from an employee perspective on organizational and social work environment. The theoretical frame of reference is a combination of pedagogy and health whereas theories used are community of practice, holistic perspective, the health cross and salutogenic perspective. The study is qualitative where the material has been collected through three focus group interviews with a total of 14 employees, where the material has been analyzed through qualitative content analysis. The study is based on a constructivist approach to looking at knowledge to highlight the employees' experiences, where conclusions are drawn with abductive thinking. The result revealed three categories. Visible work but invisible employees where employees expressed low priority and adaptation requirements. Openness for a healthy working environment that showed that community affects well-being as well as the importance of communication for trust. Finally, a chance of recovery that revealed access to temporary work-force as well the possibility to take breaks during the day. Based on the results, it can be concluded that employees want the opportunity for a work environment that supports learning, development and well-being. Another conclusion is the possibility of recovery and that efforts from a salutogenic perspective can contribute to well-being and a sustainable psychosocial work environment.

Syftet med den här studien är få kunskap om yrkeselevers syn på arbetsplatsförlagt lärande (APL) Genom kvalitativa intervjuerna synliggjordes vad yrkeselever lär sig under APL-perioderna, utifrån elevernas perspektiv och deras uppfattningar. Frågeställningarna besvarade även hur de kunskaper de har omvandlades till lärande samt vikten att ta hjälp från andra för att få stöttning i sin utveckling inom det yrke de kommer att lära sig under sin utbildning. Den teoretiska utgångspunkten är situerat lärande med det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt.  Resultatet visar på yrkeselevers upplevelser av vad, hur och med vilket stöd de lär sig om sitt blivande yrke under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det är tydligt att yrkeskunnandet och anställningsbarheten är viktiga områden att utveckla under det arbetsplatsförlagda lärandet. Det framkommer att eleverna har mycket kunskap med sig från skolan. På arbetsplatserna lär de sig att fråga om hjälp, öva upp sin snabbhet inom yrket och lära sig av sina misstag.  Erfarenheten hos andra yrkesutövare, till exempel handledaren, blir central och eleverna får möjligheten att tydligt se yrket som en helhet.  Interaktionen mellan elev och andra på arbetsplatsen behövs för att eleven ska kunna ta sig framåt i sin kunskapsutveckling. Här blir praktikgemenskapen viktig då den blir ett stöd för elevens fortsatta lärande. / The purpose of this study is to gain knowledge about the students' views on workplace-based learning (WBL). Based on the students' perspectives and their perceptions, their learning during the WBL was made visible, through qualitative interviews. The questions also answered how they have transformed their knowledge into learning, as well as the importance of getting help from others to get support in their development in the profession they will learn during their education. The theoretical perspective is situated learning with a socio-cultural perspective as the starting point. The result shows students' experiences of what, how and with which support they learn about their future profession during their workplace-based learning. It is clear that professional knowledge and employability are important areas to develop during workplace-based learning. It appears that the students have a lot of knowledge with them from school, but in the workplaces, they learn to ask for help, practice their speed in the profession and learn from their mistakes. The experience of other co-workers, such as the supervisor, becomes central and the students have the opportunity to obtain a clear view of the profession as a whole. The interaction between the student and others in the workplace is necessary for the student to be able to progress in its knowledge development. Here, the community of practice becomes important, as it becomes a support for the student's continued learning.

Denna studie har syftat att bidra med en förståelse av arbetsplatskonflikters socialiserande funktioner samt belysa konflikter som en vardaglig handlingsrepertoar inom organisationer. Jag ämnade att undersöka hur anställda socialiserades in i de konflikter som uppstod på arbetsplatsen och vad dessa konfliktförlopp hade för betydelse för delaktiga individer. Studiens empiriska material har bestått av semistrukturerade intervjuer, i vilket målgruppen har varit kvinnor tillhörande kvinnodominerade serviceyrken i Sverige. De kvinnor som intervjuats har berättat om egenupplevda konflikter på deras arbetsplatser. Analysen har bearbetats med utgångspunkt i Wengers (1998) teori om praktikgemenskaper samt Hochschilds (2012) studie om känsloarbete. Resultaten visade av de normer och värden som fanns inom arbetsgruppen var avgörande för kvinnornas sätt att agera i konflikter. I de arbetsgrupper där arbetsrelationer hölls på en formell nivå och emotionella band inte var framträdande förekom få meningsskiljaktigheter samt neutrala konfliktageranden när diskussioner uppstod. I de arbetsgrupper där emotionella band mellan kollegor var starka utagerades konflikter mer irrationellt och det fanns en rädsla för att ifrågasätta sociala strukturer inom gemenskapen. Detta resulterade i att konflikter ofta undveks och att individer istället använde ett selektivt utagerande av emotioner, förmedlade till specifika kollegor. Resultaten visade att den strategiska kommunikationen som förekom på samtliga arbetsplatser både hade en sammanhållande funktion samt skapade grupperingar och osäkerheter inom arbetsgruppen. Slutligen visade resultaten på att en specifik hantering av emotioner påverkade ageranden i konflikter negativt samt att det fanns starka behov av att ventilera emotioner i samband med konflikter. I de arbetsgrupper där emotioner visade sig framträdande flydde man från konflikter med orsak av att nära relationer gjorde konflikter med kollegor mer komplexa. När konflikterna sedan iscensattes blev emotionella uttryck dominerande i konflikterna. / The aim of this study was to contribute to an understanding of the socializing functions of workplace conflicts and illustrate these conflicts as everyday repertoires within organizations. I intended to research how employees could be socialized into conflicts in the workplace and what these conflicts meant for the individuals involved. The study's empirical material consisted of semi-structured interviews, in which the target group has been women belonging to women-dominated service professions in Sweden. The interviews focused on their personal experiences of conflicts in their workplaces. The analysis has been based on Wenger's (1998) theory communities of practice and Hochschild's (2012) study on emotional work. The results demonstrated by the norms and values ​​that existed within the working group were crucial to individual’s way of acting in conflicts. In the working groups where relationships were held on a formal level and the relationships between colleagues were not personal, the conflicts were few and small conflicts did not grow into major conflicts. In the working groups where emotional ties between colleagues were strong, conflicts became more irrational and there was a fear of questioning social structures within the community. As a result, conflicts were often avoided and individuals instead used a selective expression of emotions, conveyed to specific colleagues. The results showed that the strategic communication that went on in all the workplaces had a cohesive function but also created groupings and uncertainties within the workgroups. Finally, the results showed that a specific way of handling emotions affected conflict behavior negatively and that there was a strong need to ventilate emotions related to conflicts. In those working groups where emotional relationships between colleagues dominated, they often escaped from conflicts because close relationships made conflicts more complex. When conflicts took place, emotional expressions became dominant in the conflicts.