Bedömning är något som barn blir utsatta för från första stund i livet. Enligt Läroplanen för förskolan ska pedagogerna i förskolan dokumentera, utvärdera och utveckla verksamheten, utan att bedöma det enskilda barnet. Men hur gör man för att bedöma verksamheten utan att bedöma barnen? Syftet med denna studie är att undersöka hur relationen mellan bedömning av verksamheten och bedömning av barn ser ut i förskoleverksamheten. I litteraturgenomgången beskrivs olika typer av bedömning, såsom formativ och summativ bedömning, bedömning i förskolan ur ett historiskt perspektiv, dokumentation, utvecklingssamtal samt individuella utvecklingsplaner (IUP). I arbetet används kvalitativ metod där tre pedagoger och en rektor på samma förskolenhet intervjuades.   Studien visar att det inte finns några individuella utvecklingsplaner (IUP) på enheten men att alla de fyra intervjuade anser att det är svårt att bedöma verksamheten utan att titta på det enskilda barnet, då de anser att bedömningen av barnen och verksamheten hänger ihop och inte går att skilja åt. Det som kan hända när pedagogerna börjar bedöma barnen på ett sätt som nu inte finns på enheten alltså att de gör en IUP fast de inte ska. Detta kan göra att barnen troligtvis kommer känna av stressen av något slags bedömning och på det sättet känna sig obekväma i det. Det kommer möjligtvis bli vanligare att barnen säger att de inte kan då det märker av bedömning av de aktiviteter de gör på förskolan. / Assessment of preschool   -          A study of the relationship between assessment activities and individual assessment in preschool.

Sammanfattning Examensarbete Kandidatuppsats, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Ekonomistyrning, Kurskod 2FE90E, VT 2012 Författare: Erika Mårtensson och Katja Wikström Handledare: Elisabeth Kjellström Titel: Kvalitativa mått - En integrerad del i verksamhetsstyrningen Bakgrund: Mål- och resultatstyrning infördes i den kommunala verksamheten år 2004 vilket bland annat innebar att kommunerna skulle formulera mätbara mål i sin verksamhetsplanering. Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva hur och varför verktyget Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) tillämpas som en del i den kommunala verksamhetens mål- och resultatstyrning samt belysa om de kvalitativa mått som arbetats fram för de olika verksamhetsområdena är relevanta, giltiga, jämförbara och tillförlitliga. Metod: Undersökningen omfattar en fallstudie med kvalitativa intervjuer med företrädare för två kommuner och en kvantitativ del för att belysa användningen av KKiK samt en genomgång av måtten som ingår i KKiK . Resultat, slutsatser: Slutsatserna är att verktyget KKiK är en integrerad del av de två kommunernas styrsystem och används i huvudsak för jämförelser med andra kommuner men också för verksamhetsstyrning samt verksamhetsutveckling. Det pågår en utveckling i den kommunala verksamheten då allt fler kommuner deltagit i KKiK och utgör ett nätverk som arbetar med att utveckla måttens relevans, tillförlitlighet, giltighet och jämförbarhet. KKiK mäter inte enbart tjänstekvalitet och måtten avspeglar det faktum att det finns flera intressen i den kommunala verksamheten som måste tillgodoses. Dels kommunledningens behov av målstyrning och uppföljning av effektiv resurshantering, dels medborgarnas behov av tjänster med god kvalitet. En viktig insikt är att kvalitet till stor del handlar om ur vems perspektiv man definierar det och i vilket syfte.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare uppfattar och arbetar med pedagogisk dokumentation. För att göra detta ombads 18 förskollärare i en mellanstor norrländsk stad att besvara en enkät bestående av två öppna frågor; samtliga tillfrågade deltog i undersökningen. En fråga behandlade förskollärares förståelse av begreppet pedagogisk dokumentation, den andra frågan avsåg hur förskollärare arbetade med det verktyg som används i förskolans verksamhet. De allra flesta uttryckte att det var skillnad på dokumentation och pedagogisk dokumentation. Enligt undersökningens förskollärare innefattar pedagogisk dokumentation reflektion bland pedagoger och barn i olika gruppkonstellationer samt delaktighet från barnen vilket sammantaget leder till vidareutvärdering och utveckling av verksamheten. Åtta förskollärare uppgav att de hade etablerade rutinerför pedagogisk dokumentation; nio hade påbörjat att utveckla pedagogisk dokumentation medan en varken jobbade med verktyget eller uttryckte några ambitioner att göra så i framtiden. De slutsatser som kan dras är att de flesta av studiens förskollärare har en god förståelse för innebörden av pedagogisk dokumentation även om mycket arbete generellt krävs för att arbetet med detsamma ska bli etablerat i fler verksamheter.

Syftet med denna studie är att undersöka vad som händer i olika naturvetenskapliga situationer i den fria verksamheten i förskolan. På vilket sätt tas sådana situationer tillvara på av pedagogen? Jag har använt mig av videoobservationer i två förskolor i Mellansverige för att försöka upptäcka situationer i den fria verksamheten som har potential att bli en naturvetenskaplig lärandesituation för barnen. I studien observerades 11 pedagoger. Resultatet visade att det finns potential för att utveckla naturvetenskapligt lärande för barnen i den fria verksamheten i förskolan. I analysen av situationerna visas möjliga sätt att genom Anderssons & Gullbergs (2011) ämnesdidaktisk kompetenser använda situationerna till naturvetenskapliga lärandesituationer. I många fall uppmärksammade inte pedagogen det naturvetenskapliga innehållet i situationen, vilket leder till att barnen inte stöds i sitt utforskande inom de naturvetenskapliga ämnesområdena. I flera fall där pedagogen uppmärksammade det naturvetenskapliga innehållet i situationen var det genom att de iakttagit ett problem som pedagogen såg lösningen på.

No description available.

No description available.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur förskolan bemöter och organiserar verksamheten då det finns barn med avvikande beteende med inriktning mot barn med ADHD. Ett annat syfte är att undersöka hur pedagogerna i förskolan bemöter och skapar förståelse för barn med avvikande beteende. I resultatet framkommer om begreppen avvikande beteende med inriktning mot ADHD inom förskola. Studien visar att barnets beteende påverkar dess förståelse hos omgivningen, för barnets sätt att vara och dess behov.  Samtliga intervjupersoner arbetade på ett liknande sätt när det gäller barn med ett avvikande beteende.  Avvikande beteende kan leda till ett symtom som till exempel ADHD . För att förebygga barnens avvikande beteende är det viktigt att skapa en dialog kring barnet,  föräldrar perspektivet är en viktig del genom att samtala om barnets svårigheter.

The aim with our study was to understand former addict´s experience of social networks from the Lewi Pethrus foundation (LP foundation) aftercare. The method we have used is qualitative semi-structured interviews. We have interviewed eight persons, four men and four women. They have all been in contact with the LP foundation and are today drug free. The result of the study has shown that the fellowship, in the different social networks have been very important to maintain a drug free life. A feeling of affinity, being seen, feel supported and trusted, experience that someone believe in you, has been the most regarded in the social networks. The contact with the LP foundation and the church appeared to have a significant role in the LP foundation and the church appeared to have a significant role in the LP foundation aftercare to create new social networks. Having a job or study is also a key to build new relationships and is something that the LP foundations aftercare has contributed to. Our study also showed the necessity to break up with old friends from the time when they were addicts, who had a negative influence. Furthermore it was vital to re-establish the relationship with their children and also with their siblings.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka intressen det finns bland elever på fritidshem och pedagogernas resonemang kring dessa, samt vilka pedagogiska möjligheter de uppfattas erbjuda i verksamheten utifrån elevernas intressen på fritidshemmet. Studien är kvalitativ och baseras på inspiration av en fallstudiemetod. Undersökningen har genomförts i form av observationer och samtal med elever samt pedagoger och genom att ha fokusgruppsdiskussion med pedagoger. Studiens frågeställningar formulerade vi med utgångspunkt från det insamlade materialet från våra observationer och samtal med eleverna. Resultatet har analyserats med ett tolknings tillvägagångssätt. Resultatet visar att pedagogerna har svårt att upptäcka pedagogiska möjligheter utifrån elevernas intressen. Orsaken till de svårigheterna grundas i de ofta begränsade förutsättningar och att arbetet har sin utgångspunkt utifrån vuxnas perspektiv mer än barnens, på fritidshemmet. Detta synliggjordes genom att olika tema i analysarbete. Dessa teman är: “Elever tillsammans gör nya upptäck dagligen”, “Elever söker stimulans”, “Läraraktiv hållning till elevernas intressen och behov”, “Lärarinväntande hållning till elevers initiativ”, “Svårigheter att upptäcka och realisera de pedagogiska möjligheterna utifrån elevernas intressen”. Resultatet visar också att om läraren är lyhörd, nyfiken och visar viljan att närma sig elevernas närvaro kan det påverka upptäck av nya pedagogiska möjligheter som tidigare varit osynliga. / <p>Godkännande datum:2018-06-10</p>

<p><strong>Syfte:</strong> År 2005 infördes en ny lag, att företagen som gjorde avsättningar till periodiseringsfonder var tvungna att beskatta en schablonintäkt som erhölls från de gjorda avsättningarna. Problemet som uppsatsen berör är huruvida användandet av överavskrivningar hade förändrats efter att lagen tillkom för periodiseringsfonder jämfört med tidigare. Dessutom fokuserades det också på vilka konsekvenser obeskattade reserver har fått före och efter att lagen trädde i kraft. Syftet med examensarbetet är att kartlägga hur företagens vanor kring avskrivningar över plan förändrades efter införandet av schablonintäkten på periodiseringsfonder, och om överavskrivningar kan anses som ett substitut till periodiseringsfonder istället för ett komplement.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>En undersökning gjordes på företagen som är listade på börslistan ”large cap”. De åren som undersökningen omfattade var åren 2003, 2004, 2005 och 2006. Företagen som användes var redan förutbestämda, varför urvalet blev ett subjektivt urval. Anledningen till det var för att undersökningen ämnade skapa en stor insikt i Sveriges ledande börsföretags resultatplanering. De data som insamlades hämtades från företagens årsredovisningar, och data sammanställdes i tabeller och diagram.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Resultatet för undersökningen visade på att företagen hade ett lågt användande av resultatjusteringar redan under år 2003, och det fortsatte att avta allt eftersom åren gick, emellertid fanns en tendens att företagen ökade sitt användande under år 2006.</p><p>Periodiseringsfonder var mer vanliga att använda för alla år förutom år 2005. Med detta som underlag blev slutsatsen att överavskrivningar inte är ett substitut till periodiseringsfonder. Vidare tycks företagen inse att det är billigare för dem att inte använda sig av obeskattade reserver, och betala skatten direkt, eftersom färre gjorde avsättningar.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsattforskning:</strong> I uppsatsen koncentrerades urvalet till att enbart omfatta Sveriges 60 största börsnoterade företag, och forskningen bör utvidgas till att omfatta ett mer representativt urval i Sveriges företagsklimat. Anledningen till det är för att kunna erhålla en statistisk säkerställning kring användandet av obeskattade reserver.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen har skapat en större förståelse kring obeskattade reserver och i vilken omfattning de används bland företagens som tenderar att bestämma praxis. Vidare har också djupare kunskap erhållits kring vilken av de två bokslutsdispositionerna som är mest användbar, samt skatters påverkan på företagens valmöjligheter.</p> / <p><strong>Aim:</strong>  By the year 2005 a new law was introduced, the companies was now being charged with an interest income on the tax allocation reserve. The problem this thesis is based on is how the usage of excess depreciation had changed pre and post the new law was established because this tool do not have a fee for its usage. Additionally this thesis also focused on what consequences this law have had on the general usage of untaxed reserves. The purpose with the thesis is to get an understanding if the usage of excess depreciation changed after the tax allocation reserves was being taxed and if excess depreciation can be a substitute to tax allocation reserve instead of being a complement to it.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong> A survey was performed, with the companies listed on the Stockholm stock exchange's large cap as the only objects in the survey. The sample of the survey was pre-decided; hence the sample of the survey was subjective, but also because the survey intended to create an insight in the income planning of the leading enterprises of the stock exchange in Stockholm. The years included in the survey were 2003, 2004, 2005 and 2006 and the data, foundation to the survey, was gathered from the companies' annual reports. </p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>The result of the survey showed that the companies had a low usage of appropriations, already back in 2003, which continued to decrease as the years went by however in the year 2006 a tendency was that the companies had increased their usage of untaxed reserves. Tax allocation reserves were more frequently used in all the years except in the year 2005. With regard to this information following conclusions could be made: excess depreciation could not be seen as a substitute to the tax allocation reserve. Moreover, a decrease in the usage of untaxed reserves could also be seen, as the companies realised that it would be cheaper for them not using them.<strong></strong></p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>The survey was narrowed to just include the sixty largest companies traded on the Stockholm exchange; hence the research should be extended to include a more representative sample of all the companies in Sweden. The reason is to find out if the usage in appropriations has changed to the degrees of being statistically significant.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>The thesis has produced a greater understanding about appropriations and to what degree the companies who set praxis are using them. Furthermore, a comprehension about which of the two appropriations that is the most useful has been received, and also how much taxes influence the choices made by companies.</p>