Studien använder en designbaserad forskningsmetod som undersöker, utforskar och besvarar frågeställningen: Hur kan man genom förpackningsdesign och produktdesign öka exponeringen av menstruationsskydd och minska stigmat kring mens? Studien syftade till att undersöka hur förpackningsdesign kan öka exponeringen av menstruationsskydd och minska stigmatiseringen kring mens. Studien grundades i forskning kring tabubelagd menstruation, stigma och diskret användning av mensskydd. Genom att kombinera normkritiskdesign och beteendedesign visade studien hur en öppen exponering av mensskydd kan främjas. Genom att skapa en diskussion kring ämnet och provocera till öppen dialog kan stigmatiseringen minska. Studien använde sig av metoderna marknadsundersökning, designexperiment och kravspecifikation för att undersöka forskningsfrågan. Designexperimenten visar på hur normkritisk och beteendedesign influerade metodutförandet. Detta eftersom teorierna bidrog med ett utmanande och kritiskt förhållningssätt av det diskreta beteendet vid användning av mensskydd.  För att besvara frågeställningen skapades ett mensskyddsställ likt butiksinredning för lösviktsgodis, vilket ledde till öppen exponering av produkten i butiksmiljö. Målet var att öka exponeringen av mensskydd och minska stigmat kring mens.

Det rapporteras på flera platser i världen att fler och fler män mår dåligt över sin egna kroppsbild. Män klär sig för att gömma sina kroppar, de har ångest över hur de ser ut och de jämför sig själva med andra på negativa sätt.  Människor möts av stereotypa bilder för hur män ska vara inom reklam, film och andra typer av visuell kommunikation. På grund av detta påverkas människors förhållningssätt till sig själva och till andra människor, samt att det begränsar deras möjligheter.  Syftet med den här studien är att ur ett normkritiskt och normkreativt designperspektiv undersöka representationen av mäns kroppsformer i en kroppsidealskampanj och i sortimentet på hemsidan hos den svenska herrmodekedjan Brothers. Studien har som avsikt att bidra till mer kunskap gällande representation och normativt designtänkande inom grafisk design.  För att besvara frågeställningarna gjordes en visuell innehållsanalys med ett strategiskt och ett totalurval för respektive fråga. Materialet som analyseras är en stillbild från kampanjen Size You samt ett urval från Brothers hemsida.  Totalt kodades det 130 bilder enligt studiens kodinstruktioner och kodprinciper, resultatet sammanställdes och presenteras sedan i tårtdiagram. Resultatet visade en brist på representation av de kroppsformer som faller utanför normen. Jag har skapat varumärket Dialog som är ett företag med visionen att genom personliga berättelser och utbildning öka normmedvetenheten, skapa samhällsdebatt och därmed förändring. Runt om i världen rapporteras det om att fler och fler män mår dåligt över sina kroppar och kroppsbilder. Mycket av detta är kopplat till maskulinitet, hur män “bör” se ut, hur de ska bete sig och vad de får och inte får göra som män. Boken “Hat, kärlek & likgiltighet” är en samling av mäns tankar om sina kroppar och kroppsbilder i deras egna ord. Boken har som syfte att lyfta fram berättelser som annars inte pratas om speciellt ofta. Den fungerar även som en plattform för män som tidigare inte haft möjlighet att prata om sina känslor på det här sättet. Med boken vill vi även öka medvetenheten för de olika utmaningar män möter i samhällets syn på kroppsideal.

This report aims to study what young people in Hagfors have to say about norms and  opportunities in the society, and to lift their voice through visual communication. The  theoretical framework on which the study is based is norms and norm criticism, which focus  on norms about country and city, empowerment and message strategy. The solution to the  project is based on design and visual communication and therefore norm-critical design and  design activism were chosen as theoretical design entrances. The survey was done through  qualitative methods, interviews and focus groups, with action research as the starting point.  Eight youths participated in the study and provided the basis for results and analysis. The  results showed that young people don’t have their own voice in the rural area and that  Hagfors, as well as the individual’s personal development, is limited by norms. Based on  theory and analysis, a campaign prototype was formed through posters in which the voice of  the youths is lifted in a norm-critical perspective to create empowerment. The method of the  study can be placed on all sparsely populated areas, in order for site-based to convey the  voice of young people.

Syftet med denna studie är att diskutera och problematisera anti-estetisk design och undersöka vilken funktion den har idag. Denna uppsats bygger på en bred bakgrund om fulhet och skönhet, om olika anti-estetiska och kritiska rörelser genom historien och teorier så som kritisk design, normkritik och feminism. Information har insamlats genom en kritisk granskning av tre nummer av tidskriften Bang, analys av offentliga uttalanden om och av Bang och Bastion, samt intervjuer med formgivaren Sepidar Hosseini och tio designstudenter. Metoden kvalitativ ansats användes i studien och induktiv samt deduktiv analys av intervjuerna utfördes. I analysen undersöktes hur avvikande designelement kunde bidra till att kritisera normen med hjälp av etablerade teorier, uttalanden från Bastion och kommentarer från Hosseini och designstudenter. Resultatet av denna studie skall visa på ett alternativt perspektiv på design och diskutera vilken tillämpning den kan ha idag. Anti-estetisk design kan anses ha funktionen att skapa rum för det som inte passar in i det rådande idealet och fungera som grogrund för vidare diskussion om samhällets normer.

Hudvårdsförpackningar idag fokuserar nästan uteslutande på att gestalta något av de olika genusnormerna i deras förpackningar. Detta kan leda till att individer som inte identifierar sig med något av dessa genus blir obekväma att införskaffa dessa förpackningar oavsett om produkten är bra för deras hud eller ej. Därför skapades i denna studie ett fiktivt hudvårdsmärke som fokuserar på att skapa just könsneutrala hudvårdsförpackningar. Denna studies syfte är att undersöka hur en könsneutral förpackning kan se ut och även hur konsumenter resonerar över genus i hudvårdsförpackningsdesign. Denna studie använder sig utav kvalitativa intervjuer för att öppna upp för möjligheten att på ett effektivt vis få fram deltagarnas åsikter om ämnet, vilka designlösningen sedan grundas på i kombination med relevant tidigare forskning för att kunna få en så pass könsneutral designlösning som möjligt. Studien lägger fokus på en förpacknings alla olika komponenter för att inte riskera att försumma någon aspekt som ger ett genussnormativt intryck. Studien resulterar i tydliga resonemang från intervjupersonerna om vad det är de anser är genusstereotypiskt när det kommer till hudvårdsförpackningar vilket sedan lett till att det har varit möjligt att skapa förpackningar som enligt dem ses som könsneutrala. / Skincare packaging today focuses almost exclusively on embodying one of the different sexes in their packaging. This can make people who do not identify with any of these genders uncomfortable with purchasing these products, regardless of whether the product is good for their skin or not. Therefore, in this study a fictional skin care brand was created that focuses on creating gender-neutral skin care packaging. The purpose of this study is to investigate what gender-neutral packaging can look like and how consumers reason about gender in skin care packaging design. This study uses qualitative interviews to open up the possibility of effectively presenting the participants' opinions on the subject, which the design solution is then based on in combination with relevant previous research in order to get as gender-neutral a design solution as possible. The study focuses on all the different components of a package to reduce the risk of neglecting any aspect that gives a gender-normative impression. The study results in distinct reasoning from the interviewees about what they think is gender stereotypical when it comes to skin care packaging, which has then led to it being possible to create packaging that according to them is seen as gender neutral.

Denna rapport redogör för det examensarbete som genomförts på uppdrag av designbyrån Spektra Design. Arbetet gick ut på att skapa en hemsida till den latinamerikanska filmfestivalen Panoramica, som anordnas för första gången i Stockholm i september 2015. Jag har skapat designen till hemsidan samt utvecklat sidan från grunden i Wordpress. Panoramica har en vision om att bilda ett underlag för ett distributions- och marknadsföringsnätverk som sprider latinamerikansk film i Sverige. De vill att festivalen ska bli ett ansikte utåt för latinamerikansk film i Sverige och arbetar för att ”stimulera utbyte och dialog mellan olika etniska grupper i Sverige genom att uppdatera utbudet av berättelser från Latinamerika.” En stor del av en webbsida är dess design. Designen bidrar till det övergripande intrycket av hemsidan, men också om den uppfattas som lättförståelig eller komplicerad. Denna uppsats undersöker hur man kan tillämpa normkritisk teori i en praktisk designprocess. Jag har även undersökt principer kring användarvänlighet och Användarupplevelse. Resultatet av arbetet är en färdig hemsida där fokus ligger på festivalens fokus: film. Det är enkelt att läsa om varje film, se trailers och skapa sitt eget program. Färgerna och typografin är kraftig och karaktäristisk och tillåts ta plats, i ett försök att bryta mot den västerländska minimalistiska formgivningstrenden och lyfta det latinamerikanska. Under arbetet har jag kommit fram till att det inte är ett måste att bryta normer eller konventioner för hur en sida bör se ut. Det viktiga är att ha med sig frågor om vem som får synas, vad som är normen i ett sammanhang och vem designen är till för. Det är viktiga frågor att ha med sig i en designprocess även om de är svårbesvarade. / This report describes the work commissioned by design bureau Spektra Design. The task was to create a website for the Latin American Film Festival Panoramica, organized for the first time in Stockholm in September 2015. I have created the design for the website and developed the site from scratch in Wordpress. Panoramica has a vision to form a basis for a distribution and marketing network spreading Latin American film in Sweden. They want the festival to become a public face for Latin American film in Sweden and works to "promote exchanges and dialogue between different ethnic groups in Sweden by updating the range of stories from Latin America." A large portion of the website is its design. The design contributes to the overall impression of the site, but also if it is perceived as easy to understand or complicated. This paper examines how one can apply critical theory in a practical design process. The outcome of the work is a complete website where the focus is on film. It's easy to read about each movie, watch trailers, and create your own program. The colors and the typography is strong and distinctive and is allowed to take place, in an effort to break the Western minimalist design trend and highlight the Latin American aspects of the design. During the work I have come to the conclusion that breaking norms or conventions of how a web page should look like is not necessarily a must. The key is to keep asking yourself: Who is represented, who is the norm and who is the design for? These are important issues to bring into a design process even if they are difficult to answer.

97 procent av alla misstänkta sexualbrottsförövare är män. Trots detta misslyckas många samtyckeskampanjer med att skapa design som tilltalar män. Denna uppsats syftar till att undersöka hur visuell retorik och specifikt normkritisk design kan tilltala män och därmed främja sexuellt samtycke i praktiken. Uppsatsens frågeställning är: Hur används visuell retorik och speciellt normkritiska designlösningar i kampanjfilmen Let's talk about consent baby för att nå män? Genom en visuell analys med stöd från teori om visuell retorik, genusvetenskap och marknadsföringsteori kommer uppsatsen fram till att kampanjfilmen har vissa bra normkritiska designlösningar. Stundtals är dessa aningen utmanande för att fungera som visuell retorik för att nå normativa män. Rosa används för att symbolisera normkritik men fungerar retoriskt snarare för att stärka kvinnor och icke-binära än att tilltala män. Filmen visualiserar en maskulinitet som utmanar dagens maskulinitetsnorm och stärker individer som faller utanför den. Retoriskt behöver Fatta! stärka sitt etos hos män för att deras andra retoriska verktyg ska fungera. Slutligen använder filmen linjeillustrationer som å ena sidan kan tolkas som inkluderande och normkritiskt, å andra sidan som en reproduktion av vithetsnormen.Languageswe (iso)Subjectgenusgrafisk design​ / 97 percent of all suspected sexual offenders are men. However, many campaigns regarding sexual consent fail to create design that appeal to men. This thesis aims to study how visual rhetoric and especially norm critical design will reach men and therefore promote sexual consent in practice. The thesis studies the question: How is visual rhetoric used and specifically norm critical design solutions in the campaign film Let´s talk about consent baby to appeal men? This is concluded through a visual analysis with support from theory. The thesis concludes that the campaign has some great norm critical design solutions. The solutions are sometimes a little bit too challenging to work as visual rhetoric to reach normative men. Pink is used to symbolize norm criticism but works more as empowering for women and non-binary than to appeal to men. The film visualizes a masculinity that challenges the masculinity norm and empowers individuals that are not part of it. Rhetorically, the ethos needs to be strengthened for the other rhetorical tools to work. Finally, the film uses line illustrations that on one hand can be interpreted as inclusive but on the other hand can be seen as a reproduction of the white norm.​

Sedari kallas en sittmöbel som finns i många hem i Marocko. Suedi är slang för ”svensk” och Sedari Suedi är titeln på mitt examensprojekt.    Designförslaget Sedari Suedi är en sittmöbel där kultur i hemmet från Marocko och Sverige möts. Bland annat för att undersöka hur kulturen i hemmet ser ut i Sverige idag. Material, färg och funktion arbetar tillsammans i kontraster för att symbolisera berättelser från mina undersökningar. Samt möjliggörandet av en ökad interaktion mellan individer i hemmet.  I en globaliserad värld där människor är i rörelse på ett sätt som aldrig förr kan frågor kring kultur och identitet uppstå både hos individen men även ute i samhället. Hur kultur i hemmet och identitetsbyggande hänger ihop är givetvis en tolkningsfråga och upplevs troligtvis olika, av olika personer. Hur stor vikt har hemmet som uttrycksform och om artefakter är en förstärkning  av en individ och dess status samt identitet är frågor jag reflekterat över under examensarbetets gång.  Arbetet i detta projekt är en blandning i utforskande av egna upplevelser från tidigare erfarenheter, en resa till Marocko med sex stycken hembesök. En analys av utbudet av produkter för hemmet i Sverige, berättelser och samlade insikter från personer med marockansk bakgrund i Sverige, samt en användarstudie. / Sedari is the name of a type of seating furniture found  in many Moroccan homes. Suedi is slang for "Swedish" and Sedari Suedi is the title of my degree project. The design proposal Sedari Suedi is a seating furniture, where culture in the home from Morocco and Sweden come together. I investigate what the culture of the home looks like in Sweden today. The materials, colors and functions in the design proposal work together in contrasts to symbolize the stories from my explorations. As well as enabling an increased interaction between individuals in the home. In a globalized world where people are moving around more than ever, questions about culture and identity can arise both in the individual but also in the greater society. How is the culture of the home and its artefacts is connected to one’s identity? Is it an extension of an individuaI and a form of expression that goes beyond form and function? These are some questions that I reflect on during the course of the project. The research in this thesis is a mixture of exploration of my own previous experiences, a trip to Morocco including six home visits. An analysis of the range of products for the home in Sweden, stories and collected insights from people with Moroccan background in Sweden, and a user study.

Denna rapport beskriver ett examensarbete som gått ut på att skapa en ny hemsida till den tryckta tidningen Maskinentreprenören. Projektet resulterade i detaljerade skisser för en webbtidning anpassad för desktop, surfplattor och mobiler. Teoretiska ingångar till projektet är begreppen användbarhet, användarupplevelse, designprinciper, teorier om flerkanalspublicering samt normkritisk design. Stor vikt har lagts på en process enligt modellen Design Thinking, där metoder som enkät, intervju, användartest och personas använts för att skapa förståelse för användarna och tjänsten som skall utformas. Dessa metoder har även kopplats till en normkreativ praktik. Syftet med detta har varit att förstå de nuvarande användarna, men även förstå de potentiella användare som tidigare eventuellt uteslutits. / This report describes a practical exam work on creating a new website for the printed magazine Maskinentreprenören. The project resulted in detailed sketches for an online magazine designed for desktop, tablet and mobile. Theoretical frame work in the project are the concepts of usability, User Experience, design principles, theories of multi-channel publishing and norm critical design. A Design Thinking process has been applied during the project, where methods such as survey, interview, user test and personas were used to create an understanding of the users and the service to be developed. These methods have also been linked to a ”norm creative” practice. The purpose of this has been to understand the current users, but also understand the potential users that previously might have been excluded.

Att sociala normer omedvetet inbäddas i interaktionsdesign har kommit att bli ett problem i takt med den ökade digitaliseringen. Tidigare forskning visar på att interaktionsdesign inte är en neutral plattform utan kan bidra till exkludering genom att förstärka uppfattningen om vem produkten riktar sig mot inom ramarna för de sociala normer som existerar i samhället. Kunskapsgapet ligger således i bristen på teoretiska och metodologiska tillvägagångssätt som hjälper designers att ifrågasätta normativa designkonventioner och navigera designrymden för alternativa metoder och praktiker. Denna kvalitativa studie med socialundersökning som forskningsstrategi grundar sig i att besvara forskningsfrågan: Vilka tillvägagångssätt använder UX-designers för att designa normkritiskt inom interaktionsdesign? I denna studie syftar tillvägagångssätt på olika metoder och principer som UX-designers använder i sitt normkritiska arbete. Genom semistrukturerade intervjuer intervjuades tio UX-designers med frågor som utgick från fyra perspektiv: kulturella representationer, interaktivitet, teknik och användningssammanhang. Data analyserades utifrån en tematisk analys och ställdes sedan i relation till dessa fyra perspektiv med kunskap från tidigare studier för att kunna besvara forskningsfrågan. Studien visade på att det fanns flera tillvägagångssätt till att designa normkritiskt, nämligen genom användarcentrerad design, tillgänglighetsgranskning, samt ifrågasättande av normativa designval. Vidare identifierades ett antal ekonomiska, strukturella och tekniska barriärer som motverkar UX-designers tillvägagångssätt för normkritisk interaktionsdesign. / In line with increased digitalisation, the fact that social norms subconsciously are embedded in interaction design has become a topic of discussion. Previous research shows that digitally designed platforms aren't as neutral as we once thought but excludes users by reinforcing the perception of a target audience within the framework of societal norms. The knowledge gap lies in the lack of theoretical and methodological approaches to assist designers in questioning normative design conventions and help navigate the design sphere for alternative methods and practices. By collecting data from social surveys, this qualitative study aims to understand and answer the research question: What approaches do UX designers use to design norm-critically within interaction design? In this study, approaches refers to methods and principles that UX designers use in their norm-critical design work. Semi-structured interviews were conducted with ten participants with questions based on four norm-critical perspectives: cultural representation, interactivity, technology, and context of use. Later, the data was analysed by the use of thematic analysis and examined in relation to these four perspectives with data collected from previous studies to be able to answer the research question. The study showed that UX designers have several approaches to working norm-critical, namely through user-centered design, accessibility reviews, and questioning normative design practices. However, a number of financial, structural, and technical barriers have been identified that counteracts UX designers approaches to norm-critical interaction design.