This research report follows a group of educators, project managers and scientists involved in a norm-critical project: Norm Creative Certification. The aim of this study is to examine the proposal for, and obstacles to, a norm-critical change that the group discusses in relation to the project and its educational context. The research report also examines whom are expected to make the norm-critical change. For gathering the empirical material the method participant observation is used. Further, the material has been analyzed inspired by Carol Bacchis policy analysis method What is the problem represented to be? Carol Bacchis method has worked indicative, since the material is more organic than a policy. The research report has been analyzed in the context of theories of intersectionality and Kevin Kumashiros theory about antioppressive pedagogy. The obstacles that the reference group refers to a norm-critical change is partly a threatening outside world and an internal feminist critic, the lack of action, a fake (internal) self-image and a fear of the discomfort and resistance that norm-critical change raises. The components that the group suggests for a positive development, is linked to the experience-based learning, an interested attitude of the practitioner, the relation to time and an understanding of conflict, power and domination. What also emerges is that the norm-critical change occurs in the individual, which is assumed not to have any experience of being outside the norm. A duality emerges overall as the group relates to two parallel ideas and pedagogical approaches. Partly the group relates to a "market" where assignments will be carried out and where it is stressed that action without understanding is a way to a norm-critical change. At the same time signed an opposite condition for a norm-critical change, where time, your own experience, understanding and self-reflexivity stands in the center. Here the focus is on longer processes, the individual and the learning processes.

This report will guide you through a journey of a socio-technological research where questions evolved from the intertwining of technology and social structures will be answered. During spring 2019, this research project has taken part as a pilot study of a research project called Gendered sustainability: Norm-Critical explorations of energy practices for everyday transitions. The research project has the purpose to show the understanding of climate, energy and equality issues as interlinked, and to explore power structures embedded in present relations between practices, products and environments. Both the UN’s global sustainability goal, and Swedish national goal regarding energy politics and equality, explicitly mention a need to raise social and ecological perspectives as integrated. The chosen focus for this pilot study is a practice that is a human right but has become a luxury – this study will focus on practices related to hygiene. The purpose of this study is to create a new narrative of practices related to hygiene, thus encouraging a more sustainable manner to perform these practices. To create a new narrative, a design process has been performed to generate discursive design artefacts which tells the new story. These artefacts are a part of the research method and aims to explore, not explain a problem definition or become of commercial interest. By understanding that present narratives need to be questioned, not only from a material perspective, but also from a conventional and temporal perspective – a change could be possible with design. To explore and visualise norms, behaviours and social structures behind the practice, the research and design process is based on theories of practice as a unit of design and norm-critical design. These theories highlight the importance of empirical user insights, which is explored with human centred design methods, interviews, and user analysis. Based on the insights gained a generative design process took place to create the discursive design objects. The objects aim to be means of communication and to trig discussions of how the new narrative takes place. The new narrative consists of three artefacts contributing to the story telling; the Mistwall challenges the cleanliness norm by providing a concept without flowing water; the Skinbrush that challenges the norm of gendered products by putting the human body as genderless in focus; and the Meter that takes advantage of norms related to the high beliefs in science and technology to question how cleanliness is estimated. Together they tell a new, more sustainable, narrative of performing hygiene practices / Följande rapport tar dig med på en resa igenom en socio-teknologisk forskning, där frågor kring hur teknologi och sociala strukturer som sammanlänkande besvaras. Under våren 2019 utfördes detta forskningsarbete som en pilotstudie till forskningsprojektet Könad Hållbarhet. Forskningen har som syfte att visa förståelse kring hur klimat, energi och jämställdhet är sammanlänkande, och undersöka hur maktstrukturer är inbäddade i nuvarande relationer mellan praktiker, produkter och miljöer. Både FN:s globala hållbarhetsmål och svenska nationella mål gällande energipolitik och jämställdhet nämner ett behov av att lyfta sociala och ekologiska perspektiv som integrerade. Det valda fokuset för denna pilotstudie är en praktik som är en mänsklig rättighet, men som har kommit att bli en lyx. Denna studie kommer fokusera på praktiker relaterade till hygien. Syftet med projektet är att skapa en ny berättelse om praktiker relaterade till hygien, detta för att uppmuntra ett mer hållbart sätt att utföra dessa praktiker på. För att skapa en ny berättelse utförs en designprocess som genererar diskursiva designartefakter som ska kunna bidra till den nya berättelsen. Dessa artefakt är en del av forskningen och har i syfte att undersöka och utforska, de har inte i syfte att svara mot en problemdefinition och bli kommersiella. Genom att förstå att nuvarande berättelser måste ifrågasättas, inte bara från ett materiellt perspektiv utan också från ett konventionellt och progressivt perspektiv, så skapas möjlighet för förändring genom design. Forskningen och designprocessen baseras på teorier som Praktiker som designenheter och normkritisk design då de ger möjlighet att utforska och visualisera normer, beteenden och sociala strukturer bakom praktikerna. Det betyder att empiriska insikter, samt insikter från användare är av stor vikt i arbetet, därför utforskas detta genom litteraturstudier, användarcentrerade designmetoder, intervjuer och användaranalyser. Med förståelsen från dessa insikter så påbörjas en generativ designprocess för att skapa diskursiva designobjekt. Objekten har i syfte att vara verktyg för kommunikation och trigga diskussioner om hur den nya berättelsen kan berättas. Den nya berättelsen består av tre artefakter; en mist-vägg som utmanar renlighetsnormer genom att skapa en duschmiljö utan rinnande vatten; en hudborste som utmanar könade normer relaterade till hygienprodukter genom att fokusera på den mänskliga kroppen som könslös; samt en mätare som utnyttjar normer relaterade till tron på vetenskap och teknologi genom att ifrågasätta hur renhet kan värderas. Tillsammans formar de tre artefakten nya, mer hållbara, beteenden i badrummet.

Denna rapport beskriver ett examensarbete som gått ut på att skapa en ny hemsida till den tryckta tidningen Maskinentreprenören. Projektet resulterade i detaljerade skisser för en webbtidning anpassad för desktop, surfplattor och mobiler. Teoretiska ingångar till projektet är begreppen användbarhet, användarupplevelse, designprinciper, teorier om flerkanalspublicering samt normkritisk design. Stor vikt har lagts på en process enligt modellen Design Thinking, där metoder som enkät, intervju, användartest och personas använts för att skapa förståelse för användarna och tjänsten som skall utformas. Dessa metoder har även kopplats till en normkreativ praktik. Syftet med detta har varit att förstå de nuvarande användarna, men även förstå de potentiella användare som tidigare eventuellt uteslutits. / This report describes a practical exam work on creating a new website for the printed magazine Maskinentreprenören. The project resulted in detailed sketches for an online magazine designed for desktop, tablet and mobile. Theoretical frame work in the project are the concepts of usability, User Experience, design principles, theories of multi-channel publishing and norm critical design. A Design Thinking process has been applied during the project, where methods such as survey, interview, user test and personas were used to create an understanding of the users and the service to be developed. These methods have also been linked to a ”norm creative” practice. The purpose of this has been to understand the current users, but also understand the potential users that previously might have been excluded.

In this essay, I go through the different parts that compile my degree project. I have explored the power of graphic design for educational purposes. During my process, I have found a new area of graphic design, respectful design. Something that can be briefly described as design created with the greatest reverence for conveying a difficult subject without diminishing the affected person behind. An approach where one works closely with the involved and frequently checks in, so that nothing is portrayed incorrectly. This along with the constant search for information makes up the basics of respectful design. The disease ME has finally begun to be talked about in society. But the way the disease is portrayed can be argued as incorrect in relation to the bigger picture. As a graphic designer I have analyzed the problem and worked out a possible solution. My conclusion is that strong colors mixed with melancholy and straightforward information can make the subject less heavy and easier to handle. This can open the senses to problem solving and understanding instead of stopping at pity. The aim of the project has been to get away from these dark quilts that the media has placed on us. The goal was to create something that does not hide the awfulness of the disease but informs in a more fun and more inviting way. I strongly believe that graphic design can reduce the social stigma around a topic if done properly. When life is the toughest it has helped me and (after the response of the exhibition) others to learn more about our disease. Above all, if more people know more about the disease, ME- patients will get help. Hopefully society will open it’s arms so that no more people are forced to choose suicide. / I denna uppsats går jag igenom de olika delarna som sammanställer mitt examensprojekt. Jag har i grunden utforskat kraften av grafisk design i utbildningssyfte. Under min process har jag kommit fram till ett nytt område inom grafisk design, respektfull design. Detta går kort att beskriva som design utformat med största vördnad inför att förmedla ett svårt ämne utan att förminska den drabbade människan bakom. Respektfull design innebär att man jobbar nära med inblandade, kollar av hela tiden så att inget porträtteras felaktigt och läser på om ämnet så långt det går. Sjukdomen ME har äntligen börjat talas om i samhället. Men sättet sjukdomen porträtteras kan argumenteras som svartvitt och felaktigt gentemot helhetsbilden. Som grafisk designer har jag analyserat problemet och jobbat fram en möjlig lösning. Min slutsats är att starka färger blandat med melankolisk och rak information kan göra ämnet mindre tungt och mer lätthanterligt. Detta kan öppna sinnena för problemlösning och förståelse istället för att stanna vid medlidande. Syftet med projektet har varit att komma ifrån detta mörk täcke som media lagt över oss. Målet var att skapa något som inte döljer det hemska med sjukdomen men informerar på ett roligare och mer inbjudande sätt. Jag tror stark på att grafisk design kan minska det sociala stigmat runt ett ämne om det görs på rätt sätt. När livet är som tuffast har det hjälpt mig och (efter respons av utställningen) också andra med att utbilda och läsa på. Framför allt om fler vet mer om sjukdomen kommer det att gå att få bättre hjälp. Förhoppningvis öppnar samhället sina armar så att inte fler tvingas till att välja självmord.