This report will guide you through a journey of a socio-technological research where questions evolved from the intertwining of technology and social structures will be answered. During spring 2019, this research project has taken part as a pilot study of a research project called Gendered sustainability: Norm-Critical explorations of energy practices for everyday transitions. The research project has the purpose to show the understanding of climate, energy and equality issues as interlinked, and to explore power structures embedded in present relations between practices, products and environments. Both the UN’s global sustainability goal, and Swedish national goal regarding energy politics and equality, explicitly mention a need to raise social and ecological perspectives as integrated. The chosen focus for this pilot study is a practice that is a human right but has become a luxury – this study will focus on practices related to hygiene. The purpose of this study is to create a new narrative of practices related to hygiene, thus encouraging a more sustainable manner to perform these practices. To create a new narrative, a design process has been performed to generate discursive design artefacts which tells the new story. These artefacts are a part of the research method and aims to explore, not explain a problem definition or become of commercial interest. By understanding that present narratives need to be questioned, not only from a material perspective, but also from a conventional and temporal perspective – a change could be possible with design. To explore and visualise norms, behaviours and social structures behind the practice, the research and design process is based on theories of practice as a unit of design and norm-critical design. These theories highlight the importance of empirical user insights, which is explored with human centred design methods, interviews, and user analysis. Based on the insights gained a generative design process took place to create the discursive design objects. The objects aim to be means of communication and to trig discussions of how the new narrative takes place. The new narrative consists of three artefacts contributing to the story telling; the Mistwall challenges the cleanliness norm by providing a concept without flowing water; the Skinbrush that challenges the norm of gendered products by putting the human body as genderless in focus; and the Meter that takes advantage of norms related to the high beliefs in science and technology to question how cleanliness is estimated. Together they tell a new, more sustainable, narrative of performing hygiene practices / Följande rapport tar dig med på en resa igenom en socio-teknologisk forskning, där frågor kring hur teknologi och sociala strukturer som sammanlänkande besvaras. Under våren 2019 utfördes detta forskningsarbete som en pilotstudie till forskningsprojektet Könad Hållbarhet. Forskningen har som syfte att visa förståelse kring hur klimat, energi och jämställdhet är sammanlänkande, och undersöka hur maktstrukturer är inbäddade i nuvarande relationer mellan praktiker, produkter och miljöer. Både FN:s globala hållbarhetsmål och svenska nationella mål gällande energipolitik och jämställdhet nämner ett behov av att lyfta sociala och ekologiska perspektiv som integrerade. Det valda fokuset för denna pilotstudie är en praktik som är en mänsklig rättighet, men som har kommit att bli en lyx. Denna studie kommer fokusera på praktiker relaterade till hygien. Syftet med projektet är att skapa en ny berättelse om praktiker relaterade till hygien, detta för att uppmuntra ett mer hållbart sätt att utföra dessa praktiker på. För att skapa en ny berättelse utförs en designprocess som genererar diskursiva designartefakter som ska kunna bidra till den nya berättelsen. Dessa artefakt är en del av forskningen och har i syfte att undersöka och utforska, de har inte i syfte att svara mot en problemdefinition och bli kommersiella. Genom att förstå att nuvarande berättelser måste ifrågasättas, inte bara från ett materiellt perspektiv utan också från ett konventionellt och progressivt perspektiv, så skapas möjlighet för förändring genom design. Forskningen och designprocessen baseras på teorier som Praktiker som designenheter och normkritisk design då de ger möjlighet att utforska och visualisera normer, beteenden och sociala strukturer bakom praktikerna. Det betyder att empiriska insikter, samt insikter från användare är av stor vikt i arbetet, därför utforskas detta genom litteraturstudier, användarcentrerade designmetoder, intervjuer och användaranalyser. Med förståelsen från dessa insikter så påbörjas en generativ designprocess för att skapa diskursiva designobjekt. Objekten har i syfte att vara verktyg för kommunikation och trigga diskussioner om hur den nya berättelsen kan berättas. Den nya berättelsen består av tre artefakter; en mist-vägg som utmanar renlighetsnormer genom att skapa en duschmiljö utan rinnande vatten; en hudborste som utmanar könade normer relaterade till hygienprodukter genom att fokusera på den mänskliga kroppen som könslös; samt en mätare som utnyttjar normer relaterade till tron på vetenskap och teknologi genom att ifrågasätta hur renhet kan värderas. Tillsammans formar de tre artefakten nya, mer hållbara, beteenden i badrummet.

En janvier 2008, la Commission européenne adopte le « Paquet Climat-Energie contraint les 27 États membres à atteindre trois objectifs d'ici à 2020 : réduction de 20% des émissions de gaz à effets de serre, augmentation de 20% de la part des énergies renouvelables dans le bouquet énergétique, et réduction de 20% de la consommation énergétique. Cettedirective se traduit dans les Etats membres par des programmes nationaux de développement des filières renouvelables. Dans ce cadre, notre réflexion porte sur les conditions de leur diffusion en France et au Royaume-Uni. Sous leurs formes décentralisées, celles-ci se heurtent à des freins techniques, matériels et symboliques qui leur confèrent un statut d’énergies « alternatives ». Cette recherche s’attache à comprendre les systèmes d’actions associés à la décision d’investissement, d’acquisition et d’intégration de quatre technologies renouvelables décentralisées dans la sphère domestique : les chauffe-eau solaires, les systèmes photovoltaïques, les pompes à chaleur, ainsi que les mini-éoliennes au Royaume-Uni. En procédant à une étude des filières, nous cherchons à identifier les conditions sociales entourant la diffusion de ces innovations technologiques auprès de ménages particuliers. Dans une perspective méso-sociale et micro-sociale, nous nous concentrons sur cinq groupes d’acteurs : individus appartenant aux sphères de l’Etat, du marché, de la société civile, ménages adoptants, et ménages non-adoptants ayant interrompu leur processus d’acquisition / In January 2008, the European Commission votes the "Climate and Energy Package", which forces the 27 Member States to achieve three goals by 2020: reduction in EU greenhouse gas emissions of at least 20% below 1990 levels; 20% of EU energy consumption to come from renewable resources, 20% reduction in primary energy use compared with projected levels, to be achieved by improving energy efficiency. This directive is reflected in the member states through national programs of development of renewable energy sources. In this context, our research focuses on the conditions of their diffusion in France and in the UK. As decentralized renewables, they have to cope with technical, material and symbolic barriers which give them an "alternative" status. This research seeks to analyze the systems of actions associated with the decision, the acquisition and the integration of four decentralized renewable technologies in the domestic space: solar thermal heating systems, photovoltaics, heat pumps, as well as mini-wind turbines in the UK. In analyzing these renewable networks, we seek to identify the social conditions surrounding the spread of these technological innovations to individual households. In a meso-social and a micro-social perspective, our research focuses on five groups of actors, belonging to the spheres of government, market, civil society, adopters and non-adopters who interrupted their process of acquisition

En plein essor depuis quelques années, les références au « logement durable » et la constitution d’une offre s’inscrivant dans ses objectifs, invitent à analyser les interactions entre le domaine du logement et celui de l’environnement, dans leurs rapports au phénomène urbain et ses évolutions. Cette thèse de sociologie, ouverte à la pluridisciplinarité en sciences sociales (urbanisme et aménagement, ethnologie), retient empiriquement comme cas d’étude la construction de maisons individuelles dans le Grand Est, en Alsace, qui intègrent une réflexion sur la performance énergétique et l’usage de matériaux dits écologiques, en se centrant en particulier sur les espaces périurbains. L’ambition conjointe de cette recherche est double. D’une part, on se propose d’analyser les modalités de production d’une offre de « maison durable » techno-centrée et adaptée à la focale énergétique des politiques environnementales, à partir d’une enquête auprès de maîtres d’œuvre et constructeurs régionaux, en regard des évolutions des cadres juridiques et des marchés immobiliers nationaux. D’autre part, il s’agit de mettre en lumière, par une ethnographie de terrain et la caractérisation des trajectoires des ménages étudiés, le vécu des habitants, leurs appropriations de la « maison durable » et leurs modes de vie. De façon transversale, la thèse nourrit ainsi une réflexion sur l’injonction à la sobriété énergétique et à la responsabilisation individuelle en questionnant le modèle de « maison durable » et ses effets sur les inégalités socio-spatiales / In the early twenty-first century, “sustainable housing” has become a popular catchword, and its goals are increasingly being embraced in the housing sector. This new context calls for analysing the interactions between housing and environment, especially insofar as they relate to the urban phenomenon and its evolutions. This PhD in sociology adopts an interdisciplinary social science perspective (branching out into urbanism, planning and ethnology) in its empirical examination of the construction of individual houses in the Alsace region of France, that take into consideration energy performance and the use so-called “ecological” materials, especially in peri-urban areas.The PhD pursued two main goals. First, based on a study of regional architects and builders, and in light of the evolution of legal frameworks and national real estate markets, it analyses the modalities of production of techno-centric “sustainable houses” that reflect the demands of environmental policies in terms of energy efficiency. Second, based on ethnographical approach and on the characterization of the trajectories of households, it looks into the experiences of residents, their appropriation of the “sustainable houses” and lifestyles. The PhD ultimately offers crosscutting insights into the impact of calls for energy sobriety and individual responsibility by reconsidering the “sustainable house” model and its effects on social and spatial inequalities.