This report will guide you through a journey of a socio-technological research where questions evolved from the intertwining of technology and social structures will be answered. During spring 2019, this research project has taken part as a pilot study of a research project called Gendered sustainability: Norm-Critical explorations of energy practices for everyday transitions. The research project has the purpose to show the understanding of climate, energy and equality issues as interlinked, and to explore power structures embedded in present relations between practices, products and environments. Both the UN’s global sustainability goal, and Swedish national goal regarding energy politics and equality, explicitly mention a need to raise social and ecological perspectives as integrated. The chosen focus for this pilot study is a practice that is a human right but has become a luxury – this study will focus on practices related to hygiene. The purpose of this study is to create a new narrative of practices related to hygiene, thus encouraging a more sustainable manner to perform these practices. To create a new narrative, a design process has been performed to generate discursive design artefacts which tells the new story. These artefacts are a part of the research method and aims to explore, not explain a problem definition or become of commercial interest. By understanding that present narratives need to be questioned, not only from a material perspective, but also from a conventional and temporal perspective – a change could be possible with design. To explore and visualise norms, behaviours and social structures behind the practice, the research and design process is based on theories of practice as a unit of design and norm-critical design. These theories highlight the importance of empirical user insights, which is explored with human centred design methods, interviews, and user analysis. Based on the insights gained a generative design process took place to create the discursive design objects. The objects aim to be means of communication and to trig discussions of how the new narrative takes place. The new narrative consists of three artefacts contributing to the story telling; the Mistwall challenges the cleanliness norm by providing a concept without flowing water; the Skinbrush that challenges the norm of gendered products by putting the human body as genderless in focus; and the Meter that takes advantage of norms related to the high beliefs in science and technology to question how cleanliness is estimated. Together they tell a new, more sustainable, narrative of performing hygiene practices / Följande rapport tar dig med på en resa igenom en socio-teknologisk forskning, där frågor kring hur teknologi och sociala strukturer som sammanlänkande besvaras. Under våren 2019 utfördes detta forskningsarbete som en pilotstudie till forskningsprojektet Könad Hållbarhet. Forskningen har som syfte att visa förståelse kring hur klimat, energi och jämställdhet är sammanlänkande, och undersöka hur maktstrukturer är inbäddade i nuvarande relationer mellan praktiker, produkter och miljöer. Både FN:s globala hållbarhetsmål och svenska nationella mål gällande energipolitik och jämställdhet nämner ett behov av att lyfta sociala och ekologiska perspektiv som integrerade. Det valda fokuset för denna pilotstudie är en praktik som är en mänsklig rättighet, men som har kommit att bli en lyx. Denna studie kommer fokusera på praktiker relaterade till hygien. Syftet med projektet är att skapa en ny berättelse om praktiker relaterade till hygien, detta för att uppmuntra ett mer hållbart sätt att utföra dessa praktiker på. För att skapa en ny berättelse utförs en designprocess som genererar diskursiva designartefakter som ska kunna bidra till den nya berättelsen. Dessa artefakt är en del av forskningen och har i syfte att undersöka och utforska, de har inte i syfte att svara mot en problemdefinition och bli kommersiella. Genom att förstå att nuvarande berättelser måste ifrågasättas, inte bara från ett materiellt perspektiv utan också från ett konventionellt och progressivt perspektiv, så skapas möjlighet för förändring genom design. Forskningen och designprocessen baseras på teorier som Praktiker som designenheter och normkritisk design då de ger möjlighet att utforska och visualisera normer, beteenden och sociala strukturer bakom praktikerna. Det betyder att empiriska insikter, samt insikter från användare är av stor vikt i arbetet, därför utforskas detta genom litteraturstudier, användarcentrerade designmetoder, intervjuer och användaranalyser. Med förståelsen från dessa insikter så påbörjas en generativ designprocess för att skapa diskursiva designobjekt. Objekten har i syfte att vara verktyg för kommunikation och trigga diskussioner om hur den nya berättelsen kan berättas. Den nya berättelsen består av tre artefakter; en mist-vägg som utmanar renlighetsnormer genom att skapa en duschmiljö utan rinnande vatten; en hudborste som utmanar könade normer relaterade till hygienprodukter genom att fokusera på den mänskliga kroppen som könslös; samt en mätare som utnyttjar normer relaterade till tron på vetenskap och teknologi genom att ifrågasätta hur renhet kan värderas. Tillsammans formar de tre artefakten nya, mer hållbara, beteenden i badrummet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-263748 |
| Date | January 2019 |
| Creators | GUSTAFSSON, HANNA |
| Publisher | KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ITM-EX ; 2019:478 |
Page generated in 0.0033 seconds