Kommunikation har en mängd olika stereotyper som skapar fördomar och normer. Vilka i sin tur förstärks och återanvänds i ett invant mönster när kommunikation skapas. Det skapar en utsatthet och utanförskap för de personer som är normavvikande. De stereotyper och normer som reproduceras om och om igen i det offentliga rummet påverkar tankesätt om vilka som ska få synas och vilka som inte ska få synas För att ta reda på hur dessa stereotyper kan förändras och att få fler personer inkluderade i kommunikation har den studien tagits fram med hjälp att begrepp som normkreativitet, normkritiska analyser och stereotyper.  Studien har en kvalitativ utgångspunkt, där tre kvalitativt strukturerade intervjuer genomfört med personer som arbetar med normkreativitet och normkritiska analyser. Personerna kommer både från kommunikationsbranschen och utbildningsväsendet.  De tre repsondeterna anser att det är viktigt att arbeta med en normkreativ och inkluderande kommunikation då det skulle förändra de negativa stereotyper som återfinns i kommunikation. De ser också ett motstånd inom branschen att gå ifrån det invanda. De alla tror att det finns en rädsla att förlora pengar på en normkreativ kommunikation. Detta är något som inte stämmer. För vid ett arbete med normkreativ kommunikation kommer det upp nya, kanske oväntade, målgrupper för byråerna att nå ut till. Vilket då kommer leda till att fler grupper får synas i kommunikation. Vilket i sig leder till en mer inkluderande kommunikation. Vilket leder till att stereotyper och normer förändras till det bättre. / Communications have a variety of stereotypes that create prejudices and norms. Which, in turn, amplified and re-used in a habitual patterns when communication is created. It creates a vulnerability and marginalization of the people is the norm deviant. The stereotypes and norms that reproduced again and again in public space affects the mindset of who should get seen and which not to have seen. To find out how these stereotypes can be changed and to get more people included in the communication, the study developed using the concept as a norm creativity, critical analyzes norm and stereotypes. The study has a qualitative perspective, where three qualitative structured interviews conducted with people working with norm creativity and norms critical analyzes. The characters come from both the communications industry and the education system. The three respondent states that it is important to work with a norm creative and inclusive communication. It would change the negative stereotypes that are in communication. They also see a resistance in the industry to move away from the familiar. They all believe that there is a fear of losing money on a norm creative communication. This is not right. When companies work with norm creative communication it will appear new, perhaps unexpected, audiences for agencies to reach out to. Which will then lead to more groups may be apparent in communication. This in itself leads to a more inclusive communication. Which leads to stereotypes and norms are changing for the better.

Vi har genomfört ett utvecklingsarbete som bygger på aktionsforskningar inom läs- och skrivinlärning. Vi har under en bestämd tidsram haft målet att få eleverna att känna sig delaktiga i en lustfylld och givande undervisning. Aktionsforskningarna handlar om hur lärare ska kunna använda olika inlärningsmetoder för att kunna öka lusten till att läsa och skriva hos elever. Läsaren kommer att få ta del av realistiska exempel på hur läs- och skrivundervisning sker på ett lustfyllt sätt, då elever har medverkat och deltagit i denna aktionsforskning. Detta utvecklingsarbete framskriver på ett tydligt sätt hur lärare kan undervisa inom läs och skrivinlärning med eleverna, till exempel genom en metod som kallas för LTG metoden. Dessa aktionsforskningar är gjorda på två olika skolor i Mellansverige med elever i årskurs 2 och 3. Två olika aktiviteter har använts som verktyg för att kunna dokumentera elevers process till ökad lust för att läsa och skriva. Den ena aktiviteten går ut på att eleverna under process har fått arbeta med serier där de har fått använda sig av bland annat tecknade bilder samt pratbubblor. Den andra aktiviteten är ett arbete med att skriva sagor under en tidsbestämd period. Det är två olika aktionsforskningar med två olika processer. Aktionsforskningen har stöd i relevant litteratur och i styrdokumenten.

Syftet med studien är att tillföra kunskap om vilka uppfattningar svensklärare har om sin planering och utvärdering av inkluderande undervisning och huruvida de uppfattar dilemman i samband med inkluderande undervisning. Studien är en kvalitativ intervjustudie där åtta svensklärare deltar, dessa arbetar i en kommun som de senaste tre åren arbetat aktivt och kommunövergripande med inkluderande undervisning. De teoretiska utgångspunkterna för studien är Claes Nilholms dilemmaperspektiv och Michael Uljens skoldidaktiska modell. Resultatet bekräftar till stor del de slutsatser som framkommer i andra studier inom fältet. Lärarna i studien är i grunden positiva till inkluderande svenskundervisning men ser dilemman i genomförandet med nuvarande förutsättningar. Mer stöd i form av tid och organisation för kollegialt samarbete, planering och utvärdering, fysiska förutsättningar i skolbyggnaden, utökat specialpedagogiskt stöd samt specialpedagogisk praktiknära kompetensutveckling efterfrågas. När lärare saknar tillräckliga specialpedagogiska kunskaper finns risk att de inte kan identifiera elevers behov och anpassa undervisningen så att den når alla elever. Det kan leda till exkludering av elever i behov av särskilt stöd. Ett återkommande dilemma i studier som undersöker inkludering och som även lärarna i vår studie upplever är att de balanserar mellan den enskilde elevens behov och hela klassens intresse. Vidare framkommer att inkludering är ett mångfacetterat begrepp, för att utveckla undervisningspraktiken behövs en samsyn inom skolan och/eller kommunen vad begreppet innefattar. Lärarnas planeringsarbete i svenskundervisningen sker till största delen enskilt och de har svårt att benämna ämnesspecifika metoder och arbetssätt vid namn, men uppger att de arbetar varierat. Vi uppfattar ett samband mellan enskild planering samt de svårigheter lärarna har att benämna ämnesspecifika metoder och arbetssätt.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka likheter och skillnader i undervisningen som finns mellan en grundsärskoleklass och en grundskoleklass. Undersökningens metod är strukturerade observationer genomförda av två observatörer i en grundskoleklass och i en särskoleklass på samma skola. Olika aspekter av undervisningen observerades, av vilka några kan anses utgöra förutsättningar för en inkluderande undervisning. Dessa är: samarbete mellan pedagoger i undervisningen, ledarskapsmodeller, cooperativt lärande (samarbetsinlärning), dynamisk pedagogik samt samarbete mellan pedagoger i problemlösande undervisning. Resultatet visar på likhet mellan de båda skolformerna beträffande användandet av en organismisk modell med ett demokratiskt ledarskap, där grundsärskolans pedagoger endast använder det aningen mer frekvent än grundskolans pedagoger. Båda skolformerna använde även en mekanisk modell med ett auktoritärt ledarskap, i grundsärskolan förekom detta i mindre utsträckning än i grundskolan. Likheterna mellan skolformerna är att båda använder sig av ett växelspel mellan modellerna och ledarskapen och där båda skolformerna hade en tonvikt på en mekanisk modell med ett auktoritärt ledarskap. Resultatet visar på skillnader mellan de båda skolformerna avseende samarbetet mellan pedagogerna i problemlösande undervisning. I grundskolan hade pedagogerna mer frekvent ögonkontakt med varandra än pedagogerna i grundsärskolan har. Vad beträffar samtal för överenskommelse samt organisatoriska frågor utövades dessa i mindre utsträckning av pedagogerna i grundsärskolan jämfört med de i grundskolan. Analysen av data från åtta observationer visar att inkluderande undervisning bedrivs till viss del i de båda skolformerna, men att en traditionell pedagogik genomsyrar verksamheten, vilket kan påverka förverkligandet av målsättningen av en skola för alla.</p><p>The purpose of this study is to examine what similarities and differences in teaching can be found when comparing a special needs school program and a mainstream primary school program. The study has been performed by two observers, using the method of structured observations, in a mainstream primary school program and a special needs school program; both programs were observed within the same school. Different aspects of teaching were observed, some of which may constitute conditions of an inclusive education. The aspects observed were: cooperation between teachers during class, leadership, cooperative learning, dynamic pedagogics and cooperation between teachers in problem-solving oriented teaching. The results show that there are similarities between the two school structures regarding the use of an organismic model with a democratic leadership, where the special needs school program teachers use it slightly more frequently than those of the mainstream primary school program. Both school structures also used a mechanical model with an authoritative leadership, this was used to a lesser extent in the the special needs school program than in the mainstream primary school program. The two school structures show similarities in the use of interaction between models and leadership, where both school structures emphasize on a mechanical model with an authoritative leadership. The results show differences between the two school structures regarding the cooperation between teachers in problem-solving oriented teaching. The mainstream primary school program teachers more frequently make eye-contact with each other than the teachers of the special needs school program. Regarding communication with the purpose to reach agreement and in organisational issues, the special needs school program teachers practice this to a lesser extent than those of the mainstream primary school program. The analysis of data from eight observations show that inclusive education is practiced in both school structures to some extent but that traditional pedagogic methods permeate the educational programs which have been studied, this in turn may affect the realization of a school for all.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vilka likheter och skillnader i undervisningen som finns mellan en grundsärskoleklass och en grundskoleklass. Undersökningens metod är strukturerade observationer genomförda av två observatörer i en grundskoleklass och i en särskoleklass på samma skola. Olika aspekter av undervisningen observerades, av vilka några kan anses utgöra förutsättningar för en inkluderande undervisning. Dessa är: samarbete mellan pedagoger i undervisningen, ledarskapsmodeller, cooperativt lärande (samarbetsinlärning), dynamisk pedagogik samt samarbete mellan pedagoger i problemlösande undervisning. Resultatet visar på likhet mellan de båda skolformerna beträffande användandet av en organismisk modell med ett demokratiskt ledarskap, där grundsärskolans pedagoger endast använder det aningen mer frekvent än grundskolans pedagoger. Båda skolformerna använde även en mekanisk modell med ett auktoritärt ledarskap, i grundsärskolan förekom detta i mindre utsträckning än i grundskolan. Likheterna mellan skolformerna är att båda använder sig av ett växelspel mellan modellerna och ledarskapen och där båda skolformerna hade en tonvikt på en mekanisk modell med ett auktoritärt ledarskap. Resultatet visar på skillnader mellan de båda skolformerna avseende samarbetet mellan pedagogerna i problemlösande undervisning. I grundskolan hade pedagogerna mer frekvent ögonkontakt med varandra än pedagogerna i grundsärskolan har. Vad beträffar samtal för överenskommelse samt organisatoriska frågor utövades dessa i mindre utsträckning av pedagogerna i grundsärskolan jämfört med de i grundskolan. Analysen av data från åtta observationer visar att inkluderande undervisning bedrivs till viss del i de båda skolformerna, men att en traditionell pedagogik genomsyrar verksamheten, vilket kan påverka förverkligandet av målsättningen av en skola för alla. The purpose of this study is to examine what similarities and differences in teaching can be found when comparing a special needs school program and a mainstream primary school program. The study has been performed by two observers, using the method of structured observations, in a mainstream primary school program and a special needs school program; both programs were observed within the same school. Different aspects of teaching were observed, some of which may constitute conditions of an inclusive education. The aspects observed were: cooperation between teachers during class, leadership, cooperative learning, dynamic pedagogics and cooperation between teachers in problem-solving oriented teaching. The results show that there are similarities between the two school structures regarding the use of an organismic model with a democratic leadership, where the special needs school program teachers use it slightly more frequently than those of the mainstream primary school program. Both school structures also used a mechanical model with an authoritative leadership, this was used to a lesser extent in the the special needs school program than in the mainstream primary school program. The two school structures show similarities in the use of interaction between models and leadership, where both school structures emphasize on a mechanical model with an authoritative leadership. The results show differences between the two school structures regarding the cooperation between teachers in problem-solving oriented teaching. The mainstream primary school program teachers more frequently make eye-contact with each other than the teachers of the special needs school program. Regarding communication with the purpose to reach agreement and in organisational issues, the special needs school program teachers practice this to a lesser extent than those of the mainstream primary school program. The analysis of data from eight observations show that inclusive education is practiced in both school structures to some extent but that traditional pedagogic methods permeate the educational programs which have been studied, this in turn may affect the realization of a school for all.

Syfte och frågeställningar  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare inom ämnet idrott och hälsa på grundskolenivå, årskurs F-9, arbetar för en inkluderande undervisning.   Frågeställningar:  Hur arbetar idrottslärare med inkludering inom ämnet Idrott och Hälsa?  Finns det någon specifik arbetsmetod inom specialpedagogik som kan användas i idrottsundervisningen?  Metod  Denna studie bygger på strukturerade intervjuer utifrån den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra lärare inom ämnet Idrott och Hälsa, två kvinnor och två män där det största fokuset har lagts på lärarnas åldersskillnad.  Resultat  Resultatet visar att dessa fyra lärare generellt har en delad mening om vad inkludering innebär, men det användes olika i praktiken. Vanligtvis beror detta på en bristande kunskap hos lärarna, men det kan också bero på att resurserna saknas i form av specialpedagoger eller andra materiella resurser.  Slutsats  Denna studie har gett mig inblick i och förståelse kring hur specialpedagogik och inkludering används inom ämnet idrott och hälsa. Visionen är att skapa en skola för alla, vilket alla skolor strävar efter men utan materiella resurser är det väldigt svårt att kunna tillgodose alla elever om själva budgeten är så pass begränsad. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2011</p>

Klyftan mellan träningsskolan och grundskolan har en tendens att öka. Införandet av två läroplaner har gjort att avståndet mellan skolformerna har ökat och grundskolans läroplan med höga krav på innehåll och måluppfyllelse gör det svårt att hitta tiden att utveckla mjuka värden, exempelvis respekt för alla människors olikheter. Olikheter berikar människan. I den här studien utgår vi från att elever från träningsskolan och grundskolan vill mötas och samspela. Forskning visar att när människor möts och samspelar utvecklas en fördjupad förståelse för olikheter och allas lika värde (Rabe, Hill &amp; Andersson, 2001). Att finna former av inkludering som gör att elever samspelar och känner delaktighet verkar bli svårare och svårare.  Syftet med studien är att undersöka hur inkluderande möten mellan träningsskolan och grundskolan kan leda fram mot samverkan mellan de båda skolformerna. Teoretikerna vi använt oss av är Antonovsky, Vygotskij och Dewey. De ingår i det sociokulturella perspektivet där elever lär sig av varandra.  I den empiriska studien presenteras en form av inkludering där elever möts och samspelar i en praktisk undervisningssituation. Genom observationer, intervjuer och videodokumentation har vi undersökt hur elever och pedagoger upplever inkluderande möten och vilka framgångsfaktorer som kan identifieras med avseende på samverkan när inkluderande möten organiseras och genomförs. Resultatet visar att mötet har varit ett positivt inslag i elevernas skolvardag. Alla elever har lärt sig något av varandra och känner att de har utvecklats av mötet. Eleverna har fått en ny positiv bild av varandra. Både pedagoger och elever såg möjligheter till fortsatt samverkan mellan skolformerna.

Tidigare forskning gällande mångfald i näringslivet har undersökt lönsamhet och nytta med balans i styrelsen och en ökad mångfald. Däremot är forskning gällande hur näringslivet kan omsätta insikten om vikten av mångfald till förändrade beteenden och strukturer mer sällsynt. Denna uppsats ämnar generera kunskap om hur ett svenskt företag arbetar för att integrera mångfald i företagsstrukturen genom en fallstudie på ett svenskt industriföretag som profilerar sig som ledande inom mångfaldsfrågor. För att undersöka hur företaget arbetar strukturellt med mångfald har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts. Analys av empiri och teori visar på behovet av att skapa en öppen och inkluderande företagskultur, baserad på moraliska värderingar och normer. Genom diskussion, reflektion och egna upplevelser kan medvetenheten och förståelsen för varandras olikheter öka hos medarbetarna. Detta skapar grunden för mångfaldsarbetet som kontinuerligt upprätthålls genom samspel mellan medarbetarna och strukturella styrmedel som rekrytering, ledarskap och socialisation. Fortsatt forskning kring företagets mångfaldsarbete skulle kunna visa på hur viktig tidsaspekten är, för att få en uppfattning om hur lång tid det tar att förändra företagskultur och struktur.   Nyckelord: Företagskultur, förändringsarbete, inkluderande ledarskap, mångfald, verksamhetsstyrning.

Skolans styrdokument poängterar vikten av att alla elever ska få möjlighet till den undervisning de har rätt till. Målet är en inkluderande skola för alla, och en del i denna process är enligt tidigare forskning att skapa ett gott klimat i skolan och i undervisningen.   Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar kring ett tillitsfullt klimat i undervisningen samt hur det skapas. Ett ytterligare syfte var att försöka begreppslägga ett tillitsfullt klimat i relation till inkludering. För att kunna göra detta använde jag mig av den kvalitativa, halvstrukturerade forskningsintervjun. Studien har en fenomenografisk ansats, vilket innebär att pedagogens uppfattningar av fenomenet ett tillitsfullt klimat står i fokus. Mitt empiriska material, i form av pedagogernas utsagor, har tolkats med hjälp av meningskoncentrering samt fenomenografisk uppfattningskategorisering, med ytterligare inspiration av hermeneutiken.   Studien visar på variationer i uppfattningarna om vad ett tillitsfullt klimat är, och hur det uppstår, och att det finns såväl en pedagogisk som relationell aspekt. De tydliga ramarna och positiva förväntningarna är av stor vikt tillsammans med en flexibel undervisning där elevens behov står i centrum. Den sociala interaktionen mellan lärare och elev är också mycket betydelsefull, där intresset för elevens person och mående lyfts fram, samtidigt som pedagogerna också poängterar tryggheten i gruppen. Utsagorna visar ytterligare att det finns en uppfattning om att det finns en stark korrelation mellan ett tillitsfullt klimat i undervisningen och inkludering, där pedagogerna är överens om att de är tydligt avhängiga av varandra.

Utgångspunkten för denna uppsats var att ta reda på hur medarbetare inom barn och utbildningsförvaltning i en kommun tolkar begreppet inkludering samt hur de beskriver och agerar kring inkluderingsarbete i praktiken. Parallellt med detta genomfördes en fördjupande teoretisk granskning av forskning inom inkluderingsområdet med avsikt att skapa en utökad förståelse för inkludering som begrepp. Det forskningsperspektiv som använts är fenomenografisk ansats och som analysverktyg användes sjustegsmodellen i fenomenografisk metod. Studien sökte genom kvalitativa intervjuer svar på hur pedagoger, skolledare och förvaltningsledare reflekterade om, förstod, beskrev och arbetade för inkludering i sin vardag. Styrdokument som skollag och läroplaner gav tillsammans med forskning och annan litteratur bakgrund för studien. Det empiriska underlaget för undersökningen bestod av halvstrukturerade intervjuer. De genomfördes med sammanlagt 14 medarbetare i förskola, skola och förvaltning samt med förskolechefer och rektor i förskola och skola. Resultaten visade att det finns skillnader mellan hur olika företrädare i kommunens barn och utbildningsförvaltning tolkar och använder inkludering som begrepp. Skillnaderna visade sig både inom och mellan olika yrkesgrupper. Det visade sig också finnas olikheter mellan verksamheter när det gäller medarbetarnas medvetenhet om vad begreppen betyder. Det framträdde likheter mellan de intervjuade när det gällde förhållningssätt och värdegrund men däremot olikheter när det gäller hur medvetet man arbetar med inkluderingsfrågor på ett systematiskt och vetenskapligt förankrat sätt.