This study aims to complement, and add to, existing knowledge and perceptions regarding the term inclusion. The overarching aim is to provide examples of elementary school teachers’ views regarding their definition of inclusion, their perceptions of how legal documents describe it and their approaches on including practices in the classroom. The study is qualitative and based on interviews with eight elementary school teachers. Four teachers operate in a Swedish school and four teachers work at the Åland Islands in Finland. The study underscores the fact that definitions of the term inclusion varies, both among the teachers who are interviewed and among teachers and scholars. It also shows that the teachers’ perceptions of inclusion tend to derive primarily from media and collegial discussions, rather than from their education or the curriculum.

Lärarens uppdrag har under de senaste åren blivit mer och mer mångfacetterat, och med ökade krav på inkluderande förhållningssätt ska undervisningen i klassrummet anpassas utifrån allas individuella behov och förutsättningar. Skollagen (SFS 2010:800) ändrades 2014, vilket medförde att många åtgärder som tidigare hamnat under särskilt stöd hamnade under lärarens ansvar inom undervisningens ram som begreppet extra anpassningar. Syftet med den här studien är att undersöka hur arbetet med extra anpassningar ser ut, hur pedagoger beskriver arbetet med extra anpassningar och hur elever upplever att de får stödet. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med sju pedagoger och tre elever på sammantaget tre olika skolor i en medelstor kommun i Sverige. Studien har en kvalitativ, fenomenologisk ansats med sociokulturellt, relationellt perspektiv i bearbetning och analys av resultat. Resultatet visar att arbetet med extra anpassningar är levande och tas fram och utformas tillsammans med eleverna men svårigheter finns ibland med att få eleverna att använda dem i undervisningen på grund av att de känner sig utpekade. Resultatet synliggör även framgångsrika strategier som deltagande pedagoger använder för att få arbetet med extra anpassningar naturligt och inkluderande, nämligen att göra dem mer tillgängliga, att lyfta upp dem på gruppnivå så att de ibland är valbara för alla. Ytterligare en strategi är att vara konsekvent normgivande i sitt förhållningssätt mot att alla är olika, lär sig på olika sätt och att det inte är något som är konstigt. Det har gjort att de har fått ett tillåtande klassrumsklimat där eleverna inte känner att det är utmärkande att de behöver extra anpassningar. Om arbetet med extra anpassningar blir naturligt för alla så blir det mindre utpekande och känslan av att vara udda minskas. ii Arbetet med extra anpassningar handlar i mångt och mycket om att skapa goda lärmiljöer där alla elevers olikheter tas tillvara ur ett relationellt sätt att se på eleven som vem och inte vad, där ett tillåtande arbetsklimat gör skolundervisningen tillgänglig för alla. I mitt resultat har jag hittat flera faktorer som tyder på att eleverna känner sig trygga när ett inkluderande arbetssätt används och lärarna med fasta ramar och förhållningssätt arbetar med tydlighet mot värdegrundande frågor och tar diskussioner dagligen, när de dyker upp, om allas olikhet som norm och allas lika värde som gemensamt rättesnöre.

No description available.

Det är allt vanligare att barn diagnostiseras för autism under den tiden som de går i förskolan. I Skollagen framgår det att utbildningen ska vara likvärdig och anpassas utifrån alla barns behov och förutsättningar. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare går tillväga för att inkludera barn med autism i undervisningen samt undersöka vilka strategier de använder. Detta i syfte för att undersöka hur förskollärare och pedagoger skapar inkluderande undervisning för att ge barn med autism möjlighet att främja sin utveckling och lärande.   Empirin för denna studie samlades med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer. Enkätundersökningen genomfördes på en digital plattform och den besvarades av 135 respondenter som omfattade förskollärare, barnskötare och rektorer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare och intervjuerna ägde rum på förskollärares arbetsplatser. Analys och diskussionsavsnittet i de kvantitativa och kvalitativa delstudierna utfördes med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet.   Resultatet av studien indikerade att en stor majoritet av förskollärare och övriga pedagoger har tidigare erfarenhet av att arbeta med autistiska barn i förskolan. Resultaten visar att pedagogerna upplever svårigheter med att skapa sociala samspel mellan det autistiska barnet och de övriga barnen i gruppen, samt svårigheter i att inkludera barn med autism i undervisningen. Resultatet visar även att pedagogerna arbetar starkt med att inkludera dessa barn i undervisningen genom att skapa förutsättningar för att alla barn med och utan autism ska lyckas i undervisningen. I denna kontext har resultaten visat att pedagogerna möjliggör inkludering genom att de använder olika hjälpmedel och anpassningar samt planerar undervisningarna utifrån det autistiska barnets behov och förutsättningar. Pedagogerna använder olika strategier för att inkludera de autistiska barnen i undervisningen och strävar för att skapa en likvärdig utbildning för alla barn.

No description available.

Studien visar huruvida ett ljudsystem, designat för att navigera en virtuell 3D-miljöutan visuell återkoppling, upplevs av användaren. En undersökning utfördes på tolv deltagare som testade detta ljudsystem i ett spel gjort för arbetet. Spelet har designats från idéer baserade på tidigare forskning om inkludering, spel- och mjukvarudesign för blinda, samt studier om ljudperception och ekolokalisering. Dessa har använts för att få en inblick i hur man, via ljud, kan ge nödvändig information till användaren. Olika ljud testades och modifierades inför de resulterande ljuden i spelet. Datan hämtades via frågeformulär och skärmdumpar från speltestet. Frågorna som ställts har varit kopplade till upplevelsen av navigationen i spelet. Datan har även analyserats genom jämförelse mellan de olika deltagarnas resultat. Resultaten har visat att ljudsystemet har varit funktionellt i att förmedla ndövändig information, med varierande upplevd svårighetsgrad mellan deltagare. Målet för framtdien är att förse spelutvecklare med fler verktyg att implementera inkluderande speldesign.

I takt med övergången från industrisamhälle till kunskapssamhälle förändrades platsmarknadsföringens praktik. Faktorer som ökad globalisering och större rörlighet av varor och tjänster har lett till en ny konkurrenssituation länder, städer, regioner och kommuner emellan. Platsmarknadsföring har blivit ett viktigt verktyg inom den lokala politiken för att främja ekonomisk tillväxt och utveckling på liknande sätt som inom näringslivet. Samtidigt har utvecklingen från government till governance fått till följd att offentliga och privata aktörer i allt större utsträckning börjat samverka med varandra. En konsekvens av det är att platsmarknadsföring börjat följa en marknadsföringslogik snarare än en demokratisk logik. Utifrån en demokratisk synvinkel är detta problematiskt, medborgare har förlorat insyn och inflytande och kommuner har börjat gå mot en allt mer avpolitiserad utveckling. Syftet med denna fallstudie är att belysa, undersöka och analysera hur platsmarknadsföring i det postpolitiska samhället kommit att styras av en marknadsföringslogik snarare än en demokratisk logik i en mindre kommun, i detta fall Karlskoga. Utifrån denna grund syftar studien också till att få en ökad förståelse för hur kommunen säkerställer invånarnas demokratiska rätt till insyn och delaktighet i platsmarknadsföringsprocessen. Metoden som legat till grund för studien är kvalitativ, då vi velat undersöka Karlskoga kommuns arbete med platsmarknadsföring på djupet. Vårt empiriska underlag till studien består av dokumentanalys och en semistrukturerad intervju. Resultatet av studien visar att Karlskoga arbetar brett med sin platsmarknadsföring och i tät samverkan med näringslivet vilket fått som följd att invånarnas demokratiska rättigheter riskerar att försämras. Samtidigt som kommunen är medveten om dessa problem och säger sig aktivt arbeta för att förhindra denna utveckling saknas det dock konkreta åtgärder för att stärka invånarnas demokratiska rättigheter när det kommer till kommunens platsmarknadsföring. / As the industrial based society transitioned into a knowledge based one, so did the process of place branding. Factors like increased globalisation and reduced trade barriers have led to new levels of competition between countries, cities, regions and municipalities. Place branding has become an important tool in local politics to boost economic growth and development in a similar way used in the business world. On the other hand, the transition from government to governance has led to higher levels of cooperation between public and private actors. This means that place branding has started to follow a marketing strategy rather than a democratic one. From a democratic point of view this is problematic as citizens are increasingly losing their voice.  The purpose of this study is to demonstrate and analyse how place branding in a post political society, the municipality of Karlskoga, is characterized by a marketing logic rather than a democratic one. The study also aims to describe how the municipality ensures citizens´ democratic rights in the place branding process. The method used in this paper is qualitative, since we wanted to thoroughly investigate Karlskoga municipality’s work with place branding. Our empirical material consists of a document analysis and a semi-structured interview. The results in our study show that Karlskoga municipality extensively uses place branding in a business context, which could have a negative impact on citizens’ democratic rights. While the municipality is aware of this issue and claim that they are trying to prevent it, a concrete plan of action is missing.

Urbana enbostadshus såsom, stadsradhus och townhouses, har på senare år blivit en alltmer populär bebyggelsetyp hos såväl efterfrågan som utbud på bostadsmarknaden. Denna typologi härstammar i traditionella urbana strukturer och har en hög grad av arkitektonisk variation som ett resultat av att många olika aktörer varit involverade i byggandet. Idag finns indikationer på en stor vilja till personligt utformade bostäder. Trots det är nyproduktionen av bostäder ofta standardiserad och plan- och byggnadsprocessen erbjuder få möjligheter att påverka bostädernas utformning. Teoretiskt erbjuder urbana enbostadshus goda möjligheter för privatpersoner att bygga sina egna hus och därmed en hög grad av personlig utformning. I denna uppsats studeras tre projekt med urbana enbostadshus som nyligen genomförts i tre olika städer. Studien berör små aktörers delaktighet och möjlighet att påverka plan- och byggprocessen samt diskuterar för- och nackdelar hos de strukturer som skapats. Slutsatserna är att möjligheterna till deltagande har varit relativt små i de tre projekten. De visar ändå att en plan- och byggprocess som är inkluderande för små aktörer är möjlig. Det finns inget som hindrar detta i gällande lagstiftning. Det är istället byggsystemets momentum och praxis som huvudsakligen bestämms av kommunerna, som är exkluderande.

Följande examensarbete undersöker lärares upplevelser av inkludering i religionsundervisning. Undersökningen baseras på kvalitativ studie, i form av intervjuer med tre ämneslärare som har religion som sitt huvudämne. Studien har sin grund i vetenskapsteorin fenomenologi, som intresserar sig för människors upplevelser. I resultatdelen framställer jag lärarnas upplevelser av deras arbetssätt samt om de arbetar ur ett inkluderande perspektiv. Studiens syfte är att belysa hur viktigt det är att ge alla elever samma förutsättningar för att lyckas samt att möta elevernas behov.

Gymnasieskolan är en frivillig skolform, men för de elever som hoppar av gymnasiet eller går utgymnasiet utan fullständiga betyg begränsas möjligheterna i livet efter skolan avsevärt. Tidigare studiervisar att stöd i form av specialpedagoger och speciallärare i gymnasieskolan är lågt, jämfört med grundskolan. Tidigare studier visar också att många gymnasieskolor i Sverige, i stor utsträckning, ger individuellt riktat stöd till elever utanför klassrummet. Syftet med denna studie var att undersöka hur stöd till elever organiseras på två fristående gymnasieskolor och vilka dilemman skolorna måste hantera. Det teoretiska ramverket var dilemmaperspektivet. Studien hade en kvalitativ forskningsansats och fallstudier användes som metodansats. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet om inkludering och målet är att alla elever ska få det stöd de behöver i den vanliga klassrumsmiljön, även om visst individuellt riktat stöd till elever utanför klassrummet finns. En implikation till specialpedagoger är att det behövs mer kunskap om anpassning av undervisning för att öka graden av inkludering. Ett förslag till vidare forskning är studier av orsaker till att ett relativt högt antal elever hoppar av gymnasiet ellergår ut gymnasiet utan examen.