Hållbar utveckling är ett omtalat och ständigt närvarande begrepp i dagens samhälle likväl som i läroplanen för grundskolan (Skolverket 2018a). Begreppet hållbar utveckling nämns återkommande i läroplanen. Att undervisning för hållbar utveckling är avgörande för att eleverna ska utveckla kunskap, förståelse och viljan att förändra lyfts av Skolverket (2018a). Läraren har således ett stort ansvar för att genom samverkan med eleverna utveckla undervisning som uppmuntrar till hållbar utveckling. Då läraren besitter ett stort ansvar kring att inkludera hållbar utveckling i undervisningen är det i högsta grad relevant att undersöka lärarens syn på hållbar utveckling och dess roll i undervisningen. Studiens syfte är att belysa lärares beskrivningar om hållbar utveckling och att få en inblick i hur hållbar utveckling kommer till uttryck i undervisningen med utgångspunkt i ämnet biologi. Utifrån studiens syfte genomförs en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer, där åtta lärare från två kommuner i Mellansverige deltar. Studiens resultat visar på en variation av beskrivningar, där begreppets komplexitet lyfts. Två typer av förhållningssätt kring hållbar utveckling framkommer. Det ena förhållningssättet innefattar sporadisk undervisning med ett stort miljöfokus medan det andra präglas av ett inkluderande arbetssätt, där ett hållbart perspektiv finns närvarande i all undervisning. Resultatet poängterar betydelsen av diskussioner och samtal för att främja elevers handlingsförmåga. Fortbildning på området lyser med sin frånvaro samtidigt som svårigheten med begreppets bredd och komplexitet poängteras. / Sustainable development is a well-known and ever-present concept in today's society as well as in the curriculum for compulsory school (Skolverket 2018a). The concept of sustainable development is mentioned repeatedly in the curriculum. Education for sustainable development is crucial for the students in order to develop knowledge, understanding and the desire to change (Skolverket 2018a). The teacher thus has a great responsibility to, through collaboration with the students, develop teaching that encourages sustainable development. Since teachers have a great responsibility for promoting sustainable development in their teaching, it is highly relevant to examine the teacher's view of sustainable development and its role in teaching. The purpose of the study is to highlight teachers' descriptions of sustainable development and to achieve an awareness of how sustainable development is expressed in teaching based on the subject of biology. Based on the study's purpose, a qualitative study is carried out in the form of semi-structured interviews, where eight teachers from two municipalities in Central Sweden participated. The results show a variety of descriptions, where the complexity of the concept is pointed out. In the analysis, two types of approaches to sustainable development were identified. One approach includes sporadic teaching with a focus on environmental aspects while the other is characterized by an inclusive approach in teaching, where sustainable development is integrated in all teaching. The results indicate the importance of discussions and conversations to promote the ability to act. In-service training in the field shines with its absence, while the teachers emphasize the difficulty with extent and complexity of the concept.

No description available.

Målet med projektet har varit att skapa en lösning som gör det möjligt för alla att färdas med självkörande bilar i framtiden, med fokus på rullstolsburna. Projektet har gjorts i nära samarbete med personer som har olika funktionsvariationer, med fokus på att kunna komma in i fordonet och spänna fast sig självständigt. Projektet har gjorts i samarbete med DRIVE-projektet på Mittuniversitet, som forskar kring energilagring, elbilsinfrastruktur och elmotordrivlina.

Den här studiens syfte är att undersöka hur lärare definierar begreppet inkludering samt hurde arbetar med detisin svenskundervisningmed avseende på elever i läs-och skrivsvårigheter. Metoden som ligger till grund för undersökningen är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem lärare.  Studiens resultat visar en enighet bland lärarna om hur de uppfattarbegreppet inkludering som gemenskapsorienterad. Lärarnas arbetssätt sammanfaller likväldärsamtliga lägger ett stort fokus på att anpassa undervisningen för alla elever, både när det gäller helklass respektive enskilda uppgifter. Trots att lärarna innehar en positiv inställning till inkludering i undervisningen menar dem att en fullbordad inkludering inte alltid är att föredra för elevernas förutsättningar och behov. Resultatet speglar därmed ett visst dilemma kring inkludering i undervisningen för lärarna. / The aim of this study is to examine how teachers define the concept of inclusion and how they embody it in their Swedish teaching with reference to students in reading and writing difficulties. The method that is the basis for the study is qualitative, semi-structured interviews with five teachers.  The results of the study shows a unity among the teachers about how they perceive theconcept of inclusion as community-oriented. The teachers’ working methods also coincides where all of them put a great focus on adapting the educationfor all pupils, both in terms of full class and individual tasks. Although the teachers have a positive attitude towards inclusive education, they mean that a completed inclusion is not always preferable to the pupils’ prerequisites and needs. The result thus reflect a certain dilemma about inclusive education among the teachers.

SELF CONTROL är ett undersökande examensarbete i textildesign. Med en textil hantverksmetod undersöker jag mötet mellan kontroll, tidsåtgång och material. Detta med utgångspunkt i en feministisk diskurs. Jag ser kontroll som något som exkluderar, censurerar och begränsar möjliga uttryck inom textilt hantverk på samma sätt som kvinnokroppen kontrolleras i ett patriarkat. Jag har använt mig utav en performativ och repetitiv metod som aktivt har gått ut på att bryta mot föreställningar om hur hantverket ska utföras. För att visualisera min normkritik presenterar jag resultatet i form av en bordsduk. Genom att ta mycket plats, våga vara och göra annorlunda och inte anpassa sig efter förutsättningarna förmedlar projektet ett ifrågasättande av givna föreställningar kring objekt och subjekts inordning. Upplevelsen av duken är subjektiv och likväl hur vi värderar resultatet. Då projektet fokuserar på att visualisera ett kritiserande av normer snarare än på ett resultat, anser jag att mitt verk inte är klart då det visas upp utan snarare börjar. / Program: Master in Textile Design

SELF CONTROL är ett undersökande examensarbete i textildesign. Med en textil hantverksmetod undersöker jag mötet mellan kontroll, tidsåtgång och material. Detta med utgångspunkt i en feministisk diskurs. Jag ser kontroll som något som exkluderar, censurerar och begränsar möjliga uttryck inom textilt hantverk på samma sätt som kvinnokroppen kontrolleras i ett patriarkat. Jag har använt mig utav en performativ och repetitiv metod som aktivt har gått ut på att bryta mot föreställningar om hur hantverket ska utföras. För att visualisera min normkritik presenterar jag resultatet i form av en bordsduk. Genom att ta mycket plats, våga vara och göra annorlunda och inte anpassa sig efter förutsättningarna förmedlar projektet ett ifrågasättande av givna föreställningar kring objekt och subjekts inordning. Upplevelsen av duken är subjektiv och likväl hur vi värderar resultatet. Då projektet fokuserar på att visualisera ett kritiserande av normer snarare än på ett resultat, anser jag att mitt verk inte är klart då det visas upp utan snarare börjar. / Program: Textildesignutbildningen

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka en personalgrupps upplevelse av Almamodellen skapad av Kristina Collén (2018), en modell för att arbeta med och öka kunskapen om flickor i skolan med blanddiagnosen autism och ADHD. Almamodellen tar sin utgångspunkt i teorier om samverkan utifrån Lev Vygotskijs (1999) 1sociokulturella lärande vilket innebär att människor hela tiden lär sig i alla sociala sammanhang och lägger tonvikten på vad, snarare om en individ lär sig. Metoden jag använt mig av i studien är en tematisk analys med enkäter som underlag. Studien utgår från forskning som handlar om inkluderande skola, kollegialt lärande samt flickor med blanddiagnosen autism och ADHD. Resultatet visar att personalens kunskap samt insikt om hur att identifiera, bemöta och anpassa kring flickor med autism och ADHD ökat efter deltagandet i modellen.

Studiens syfte är att undersöka hur matematiklärare på lågstadiet resonerar kring och ger uttryck för inkluderande lärmiljö för elever i matematiksvårigheter. Fokus i studien ligger på att undersöka hur lärare resonerar kring matematiksvårigheter, vad inkluderande lärmiljö innebär för matematikläraren samt hur matematikläraren skapar inkluderande lärmiljöer.   Relationellt perspektiv och individperspektiv används som teoretisk analysram. Relationellt perspektiv innebär att svårigheten uppstår i mötet mellan elev och omgivning. Det innebär att arbetet blir att anpassa omgivningen för att förbättra elevens förutsättningar. Ett relationellt perspektiv innebär vidare att lösningarna är långsiktiga. Eleven beskrivs vara i en svårighet. Ett individperspektiv utgår från att eleven är bärare av en svårighet på grund av exempelvis en diagnos eller svåra hemförhållanden. Arbetet här innebär att påverka elevens situation genom till exempel medicinering eller särskild undervisningsgrupp. Lösningarna i detta perspektiv tar inte hänsyn till lärmiljön. Eleven beskrivs vara med en svårighet. I studien används dessa perspektiv för att tolka det lärarna uttrycker för att se om deras resonemang kan upplevas vara relationella eller ha ett individperspektiv.   Studien har en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med matematiklärare på lågstadiet. Intervjutypen som användes var den semistrukturerade. Utifrån denna typ skapades en intervjuguide där frågor grupperades efter studiens frågeställningar. Intervjuerna föregicks av ett missivbrev som lämnades ut till rektorer vid fyra skolor. I dessa missivbrev framkom det hur studien har tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska principerna.    Studiens resultat visar att lärare kan uppfattas vara kategoriska i sina åtgärder. Lärarna kan uppfattas relationella i hur de uttrycker sig kring inkluderande lärmiljö. Lärarna tycks ha en vilja att vara relationella men att det inte alltid syns i deras utförande. Resultatet visar vidare att lärare har svårt att veta vad matematiksvårigheter är eller hur det identifieras. Däremot har de hade generellt god kunskap om lärmiljöer. Den gemensamma definitionen på inkluderande lärmiljö var för lärare att alla elever ska kunna delta. När lärare resonerar kring arbetet för att alla elever ska kunna delta skiljer sig svaren åt. I resultatet presenteras att lärare kan behöva fortbildning i metoder för att arbeta inkluderande och hur de kan reflektera över sin undervisning. Gemensamt för samtliga lärare visade sig vara att de reflekterade över den pedagogiska lärmiljön medan den sociala och den pedagogiska lärmiljön inte nämndes i lika stor utsträckning. Detta kan för speciallärare och specialpedagoger tyda på ett viktigt arbetsområde att arbeta med på skolor, att stötta lärare i att se till hela lärmiljön för att arbeta främjande och förebyggande kring matematiksvårigheter.

“En skola för alla” innebär att det är skolan som har ansvar för att alla elever skall ges rätt till stöd och att eleverna också ska känna sig delaktiga i sin inlärning oavsett svårigheter. Syftet med studien är att belysa hur några matematiklärare och speciallärare uppfattar vad en inkluderande undervisning är, samt hur de skapar en inkluderande undervisning i matematik för elever i svårigheter i år 7–9 i enlighet med skolans styrdokument. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning kring matematiksvårigheter och inkludering. Studien har en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem speciallärare och fyra matematiklärare. De specialpedagogiska perspektiven, det kategoriska och relationella, används för att analysera data. Studiens resultat visar att matematiklärarna och speciallärarna är positivt inställda till inkluderande undervisning om rätt förutsättningar ges. Resultatet visade även att verkligheten inte alltid stämmer med styrdokumenten. Studien lyfte fram viktiga faktorer för att skapa en inkluderande undervisning i matematik vilka var i enlighet med tidigare forskning där bland annat skolans organisation, samarbete mellan olika professioner och målinriktat lärande framhävs. De intervjuade lärarna uttrycker speciellt ett för dem viktigt behov, nämligen utveckling av matematikundervisning med fokus på organisation och arbetssätt.