Syftet med detta arbete var att få inblick i hur jag som undervisande lärare kan upptäckaoch arbeta med elever i matematiksvårigheter, inom gruppen, alltså inkluderandeundervisning. En litteraturstudie är genomförd som i huvudsak berört Adler, Magne,Ljungblad, Malmer samt Engström. Jag har även genomfört en översiktsdiagnos i enklass för att upptäcka elevernas starka och svaga sidor i matematik. En djupare analysgjordes av två elever för att bland annat få en helhetsbild av dessa elever och derasinställning till matematik. Utifrån de svårigheter eleverna visade upp utformades fyraarbetspass för att stärka eleverna inom dessa områden. Resultatet gav ett positivt utfalldå eleverna fann uppgifterna lustfyllda och stimulerande. Eleverna var motiverade införuppgifterna och kände sig delaktiga och aktiva men det var för kort tid, två veckor, föratt mäta elevernas kunskapsutveckling.

Synen på integration kan uppfattas olika av individer jämfört med staten. Syftet med dennastudie är att utföra en jämförelse mellan staten och individens syn på den socialaintegrationen i Sverige. Denna studie utgår från två frågeställningar som är följande: Hurpåverkar graden av social integration känslan av tillhörighet? och under vilka omständigheterblir social integration omöjlig? För att uppnå studiens syfte användes kvalitativa intervjuer,stats dokument och motioner. Det valda teoretiska ramverket valdes noggrant ut för attundersöka nyckelfaktorer som leder till formell och informell integration. Det teoretiskaramverket som valdes var av Jose Alberto Diaz, T.H. Marshall och Ruth Lister. Resultatetvisade att individer som har en utländsk bakgrund fortfarande kan uppleva utanförskap trotsatt de bor i Sverige, behärskar det svenska språket, har ett yrke och har avslutat högreutbildning. Uppfattningen för vad samhället anser vara en "ideal" individ och regeringensstrategi för integration, är centrerad kring att förbereda individer med de resurser som krävsför att upprätthålla en självständig försörjning. Däremot prioriterar invandrare en känsla avtillhörighet framför dessa resurser.

Sammanfattning Nilsson, Johanna., Samuelsson, Karin (2024). Pedagogers uppfattning om inkluderande utbildning och särskilt stöd . Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Inom den svenska utbildningshistorien har det funnits en ideologisk grundtanke om att skapa inkluderande utbildning eller en skola för alla. Vars främsta syfte är att ge elever kunskap och förmågor som gör att de kan utvecklas till goda samhällsmedborgare.Mot denna bakgrund är det viktig att kunna förstå idén om inkludering och hur den kan ses som en förlängning av tanken om ”En skola för alla”. Tidigare forskning redogör för att det finns ett ökat behov såväl nationellt som internationellt av inkluderande utbildning och utgör därav de viktigaste utmaningarna för utbildningssystemen runt om i världen.Studiens intresse riktas mot grundskolepedagogernas uppfattning och definition av begreppet inkluderande utbildning. Vilka hinder och möjligheter beskriver pedagogerna i samband med inkluderande utbildning. Samt uppmärksamhet mot de särskilda stödinsatser som används i undervisningsmiljöerna för att inkludera alla elever.Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med en induktiv ansats. De semistrukturerade intervjuerna har analyserats utifrån systemteori och en grundläggande inkluderingsteori. Vilket betyder att analysen avser att hitta mönster, samband och olikheter i pedagogers beskrivna uppfattningar om inkluderande utbildning och särskilt stöd. Ur resultatet går det att uttyda att grundskolepedagoger definierar inkluderande utbildning som en skola för alla. Att alla är med och att alla elever ska kunna tillgodogöra sig den. Klassrummet ska vara välkomnade men också att utbildningen ska vara tillgänglig och visa hänsyn till allas olika behovDe möjligheter som pedagogerna ser med inkluderande utbildning är exempel att fler elever uppnår målen och om elevers utvecklingsbehov uppmärksammas i tid och därmed ökar chanserna att lyckas i skolarbetet. Pedagogerna uppfattar inkluderande utbildning som något eftersträvansvärt och ett positivt tillvägagångsätt för att skapa en inkluderande skola för alla elever. Om än komplext eftersom pedagogerna samtidigt upplever olika hinder som exempelvis bristande resurser i form av lokaler, klassrum som är små, elevgruppens storlek, svårigheter att nivåanpassa undervisningen, bristande yrkeskompetens, skolpersonal i skolmiljön som bidrar till känslan av att skolan inte är inkluderad. Dock har grundskolepedagogerna en generellt4positiv inställning till idén om inkluderande utbildning och särskilt stöd. Vars syfte och intention är att tillhandahålla inkluderande utbildning för att främja framgång för alla elever.

Syftet med vår studie är att genom att ta del av några förskollärares uppfattningar bidra med kunskap om hur arbetet med anpassningar i förskolan kan gestalta sig på organisations-, grupp- och individnivå. De frågeställningar som vi utgår från är: Hur definierar några förskollärare anpassningar i förskolan? Vad innebär arbetet med anpassningar i förskolan enligt förskollärarnas uppfattningar? Vad bidrar anpassningarna i förskolan till enligt förskollärarnas erfarenheter? För att få ett helhetsperspektiv av informanternas berättelser och eftersom vi tittar på hur förskollärarnas uppfattningar av anpassningar i förskolan ser ut både på organisations-, grupp- och individnivå har vi valt att använda oss av systemteorin som vårt teoretiska ramverk. Studien har en kvalitativ forskningsansats (Bryman, 2018). Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex förskollärare, därefter har en kvalitativ tematisk analys använts för att tydliggöra det som framkommit i resultatet. Resultatet har analyserats utifrån systemteorin samt diskuterats utifrån tidigare forskning.                                               Utifrån förskollärarnas definition av arbetet med anpassningar i förskolan framgår att de olika nivåerna organisation- grupp- och individnivå, samt lärmiljö, kommunikation och innehåll är återkommande områden. Samtliga förskollärare som deltagit i studien menar att anpassningar är något som görs för att ge alla barn de allra bästa förutsättningar för att utvecklas. Vidare synliggörs i resultatet att förskollärarna uppfattar att anpassningar inte enbart ska fokusera på de barn som är i behov av särskilt stöd utan även fungera övergripande och stödja hela barngruppen. I studien framkommer att specialpedagog finns knuten till förskolan på organisationsnivå och att förskollärarna kan få tillgång till den specialpedagogiska kompetensen vid behov. Det visar sig dock att förskollärarna upplever att specialpedagogen hade kunnat stötta de mer på gruppnivå och att förskollärarna skulle vilja se specialpedagogen mer ute i verksamheten för handledning och observation. Som specialpedagog är det av vikt att vara ute i verksamheten och ta reda på hur verksamma pedagoger uppfattar anpassningar i förskolan och hur de arbetar med dessa i vardagen för att kunna stötta och handleda dem, men även för att kunna arbeta för att undanröja eventuella utmaningar i lärmiljön och för att arbeta förebyggande.

Studien har för avsikt att att bidra med kunskap om hur skolans aktörer förstår inkludering utifrån sitt uppdrag/sin roll. Lindqvist och Nilholm (2014) samt Swärd och Reichenberg (2020) menar att inkludering och hur lärare väljer att arbeta med inkludering är mångdimensionellt. Det är därför intressant att med teoretiskt stöd belysa hur skolans aktörer förstår inkludering och hur de arbetar med inkludering i lärmiljön. val teoretiskt stöd är systemteori för att inkludering är mångdimensionellt och berör hela skolan som organisation.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares tankar om inkludering i förskolan. Vi vill belysa förskollärares upplevelser av för- och nackdelar med ett inkluderande förhållningssätt. Detta gör vi med hjälp av dessa frågeställningar; Hur anser förskollärare att de arbetar med inkludering? Vilka fördelar anser förskollärare att det finns det med ett inkluderande arbetssätt? För barnet/för arbetslaget. Vilka nackdelar anser förskollärare att det finns det med ett inkluderande arbetssätt? För barnet/för arbetslaget. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod för att få svar på de forskningsfrågor som ligger till grund för detta arbete. Efter intervjuerna transkriberades det insamlade materialet som sedan legat till grund för analysen. Med teoretisk utgångspunkt i relationellt perspektiv med inslag av sociokulturell teori har svaren på forskningsfrågorna kunnat analyseras med adekvata kopplingar till tidigare forskning av bland annat Linda Palla, Claes Nilholm, Ann Ahlberg och Elaine Kotte. Avslutningsvis kommer en diskussion föras kring de resultat som denna studie bidragit till. Resultatet har visat på en önskan från förskollärarna att arbeta mer inkluderande men att bristerna på respektive förskola beror på ekonomiska- och resursrelaterade faktorer.

Idrottsföreningar har en viktig roll i att främja inkludering och jämlikhet inom idrottsrörelsen. Tidigare forskning visar att det saknas ett inkluderande perspektiv inom idrotten då idrottsrörelsen främst utgår från ett heteronormativt perspektiv. Syftet med denna studie var att belysa hur styrelsemedlemmar inom idrottsföreningar beskriver och arbetar med att främja inkludering av personer som identifierar sig inom hbtqi. Denna studie utgår från Normkritisk pedagogik och den teori och modell som tillämpats i studien var Hälsopromotion och Cunninghams flernivåmodell. Studiens insamlade empiri bygger på semistrukturerade intervjuer av åtta olika styrelsemedlemmar inom idrottsföreningar. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att styrelsemedlemmarna använder sig av normkritisk pedagogik i form av utbildning som främjar medvetenhet, reflektion kring inkludering, systematiskt kvalitetsarbete, symboliska ställningstaganden och ageranden för att skapa förutsättningar för inkludering av ett hbtqi- perspektiv. Resultaten visade även att heteronormativiteten och inskrivning av personnummer i medlemsregistret upplevdes begränsande i arbetet med att implementera ett hbtqi-perspektiv inom föreningen

Detta examensarbete undersöker inkluderingen av nyanlända elever i undervisningen i svenska grundskolor. Studien har en fenomenologisk ansats och ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv för att förstå de upplevda erfarenheterna och de sociala sammanhangen som påverkar integrationen och lärandet för dessa elever. Uppsatsen syftar till att svara på tre forskningsfrågor: Hur inkluderas nyanlända elever i undervisningen på grundskolan i Malmö? Vilka metoder tillämpas för att främja deras integration och lärande? Vilka specifika utmaningar och hinder möter lärarna på grundskolan i Malmö när de inkluderar nyanlända elever, och vilka strategier och resurser behövs för att säkerställa kvalitén i utbildningen och en framgångsrik integration för dessa elever?

Brandström, Lars och Capert, Camilla (2023). Elevers och lärares upplevelser av matematiska samtal ur ett inkluderande perspektiv. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.  Elevers perspektiv på undervisningen är sällan representerat i forskning. Denna studie förväntas visa vad som händer i matematiska samtal mellan elever men också hur de själva upplever samtalen. Studien kan också bidra med kunskap som kan främja elevers möjlighet att lära matematik.  Syftet med studien är att öka kunskapen om det matematiska samtalets inverkan på kunskapsutvecklingen i matematik utifrån elevens och lärarens perspektiv.  Hur ser några elever på matematiksamtal i grupp? Vad upplevs enligt deltagande elever som positivt och negativt? Vilket förebyggande arbete bidrar till framgångsrika matematiksamtal? Hur ser klassens lärare på matematiksamtalen?  I studien av en grupp elever i årskurs sex på en skola i södra Sverige uppmärksammades att framgångsrika matematiksamtal på ett stimulerande sätt upplevdes gynna lärandet hos elever. För att detta skulle uppnås krävdes en tydlig struktur, arbete med grupprocessen och träning i sociala färdigheter för att få önskat resultat.  I studien har sociokulturell och relationell teori använts som ramverk. En lektion som enligt planeringen skulle vara samarbetsinriktad observerades och filmades. För att få ta del av elevernas perspektiv gjordes efterföljande intervjuer med några elever. Slutligen genomfördes också en intervju med undervisande lärare. Intervjuerna var semistrukturerade.  Resultatet visar att strukturerad undervisning som gynnar kommunikationen i klassrummet kan bidra till inkludering för alla elever. För att detta ska uppnås är det viktigt att alla elever undervisas om och tränas i processfärdigheter och att gruppsammansättningen görs med omsorg, särskilt med tanke på elever med känslomässiga och beteendemässiga svårigheter. Att ständigt planera utifrån ett elevperspektiv är viktigt.

Syftet med studien var att lyfta fram lärares erfarenheter och uppfattningar om ett multimodalt arbetssätt i matematiken. Frågeställningarna i syftet behandlar på vilket sätt ett multimodalt arbetssätt i matematiken kan stödja andraspråkselevers lärande samt hur lärare använder modaliteter i undervisningen för andraspråkselevers delaktighet och inkludering. Studiens datainsamlingsmetod utgick med hänvisning till syftet från en kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer med fem lågstadielärare. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ inriktad IPA-analys som kunde identifiera sex teman, vilka redogör lärarnas uppfattningar. Resultatet av studien samt tidigare forskning visar att det finns främjande fördelar med ett multimodalt arbetssätt i matematiken, men att det kräver kompetens, tid och resurser. Analysen av intervjuerna visar att lärarna förespråkar en inkluderande undervisning med varierat innehåll samt framhåller vikten av att låta eleverna möta innehållet med flera olika sinnen för att finna sitt bästa sätt att lära.