Sammanfattning/Abstract  Vlahovljak, Nadira (2023). Tillgänglig matematikundervisning för alla. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.  Förväntat kunskapsbidrag Det förväntande kunskapsbidraget är att synliggöra huruvida Learning study kan bidra med tillgänglig matematikundervisning för samtliga elever.   Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om och i så fall på vilket sätt den kollaborativa undervisningsmodellen Learning study kan stödja specialpedagogers och speciallärares förmåga att designa matematikundervisningen, så att innehållet blir tillgängligt för alla elever.   Hur ser implementeringen av modellen Learning study ut i verksamheten? Hur påverkas elevers matematikundervisning när de undervisas utifrån modellen Learning study? Hur kan specialpedagoger och speciallärare planera och analysera matematikundervisningen för att skapa en tillgänglig och inkluderande lärmiljö för samtliga elever?    Teori Studien utgår från systemteori och specialpedagogiska teorier, med fokus på content inclusion. Systemteorin betonar hur allt hänger ihop i ett kretslopp och att det är en hel situation som både är förutsättningen för att ett problem ska uppstå, men också bärare av att en förändring ska komma till stånd. Content inclusion fokuserar på att utveckla ett kontextbaserat lärande och handlar om att identifiera och hjälpa elever som är i svårigheter och som har särskilda behov. Fokus ligger sedan på lektionsinnehållet som lärs ut och att inkludera alla elever genom att göra undervisningen tillgänglig för hela gruppen.    Metod Mitt val av kvalitativ ansats och tematisk analys grundar sig i min avsikt att identifiera, analysera och beskriva teman i ett insamlat datamaterial. Studien innefattar kvalitativa intervjuer av öppen karaktär och respondenterna bestod av två rektorer, fyra specialpedagoger och/eller speciallärare.   Resultat Resultatet visar att man med hjälp av Learning study kan göra undervisningen mer tillgänglig både för elever i och utan matematiksvårigheter och på så sätt öka deras förståelse i ämnet matematik. Den visar dock inte om modellen är tillräcklig för att samtliga elever ska kunna nå godkänt resultat i matematik. Studien visar också att rektorer spelar en viktig roll både i implementeringsfasen och det fortsatta arbetet.  Specialpedagogiska implikationer Eftersom skolan har ett kompensatoriskt uppdrag ska hänsyn tas till elevers olika behov och förutsättningar. Learning study är en modell som kan ge flera olika verktyg för att en skola ska kunna arbeta utifrån det kompensatoriska uppdraget eftersom den syftar till att studera relationen mellan undervisning och elevers lärande och på så sätt skapa en mer tillgänglig lärmiljö för samtliga elever. Learning study kan med andra ord hjälpa läraren att planera sin lektion utifrån alla elevers behov och förutsättningar.   Nyckelord   Elever i matematiksvårigheter, inkluderande undervisning, Learning study, matematik, samarbete, tillgänglig lärmiljö.

Denna studie syftade till att belysa lärares syn på studiesituationen för särbegåvade elever inom grundskolans senare år. Genom att undersöka de strategier som användes av lärare för att utmana och stimulera särbegåvade elever, samt identifiera de möjligheter och hinder som upplevs, strävade studien efter att förstå lärarnas roll i skapandet av inkluderande lärmiljöer för denna elevgrupp samt deras kunskap om neuropedagogik. En integration av teorier om Gifted Education och pedagogik samt systemteori, samt sociokulturell inlärningsteori av Lev Vygotskys teori och begrepp om Zone of Proximal Development (ZPD) och scaffolding användes för att uppfylla studiens syfte. En kvalitativ forskningsansats som inkluderade klassrumsobservationer och intervjuer med åtta lärare från två privata grundskolor i mellersta Sverige tillämpades. Genom en analys av forskning och teoretiska perspektiv framhävde studien betydelsen av skräddarsydda undervisningsstrategier samt behovet av organisatoriskt stöd och kontinuerlig kompetensutveckling för lärare som arbetar med särbegåvade elever. Resultaten pekade på att grundskollärare använde olika metoder för att inkludera särbegåvade elever och anpassa undervisningen efter deras behov. Genom att öka förståelsen för särbegåvade elevers specifika behov och främja anpassad undervisning, var avsikten med denna studie att bidra till fortsatt forskning och förbättringar på både policy- och praktiknivå, där skolor aktivt arbetar för att inkludera och stödja särbegåvade elever enligt lärarnas perspektiv. Nyckelord: Särbegåvning, inkluderande undervisningsstrategier, utmaning, neuropedagogik

Dagens matematikundervisning är styrd av läroböcker vilket inte möter alla elevers behov och behöver därför kompletteras. Ett alternativ är att använda ett laborativt arbetssätt som kan tillämpas på alla elevers inlärningsstilar och den kunskapsnivå de befinner sig på. Syftet med den här litteraturstudien var att synliggöra det laborativa klassrummet och vilka faktorer som gör en lektion framgångsrik samt lärares uppfattning kring hur eleverna gynnas av det laborativa arbetssättet i matematikundervisningen. Studien har utgått från åtta artiklar där samtliga har utgått från ett lärarperspektiv. En tematisk analys har genomförts och resulterat i fem övergripande faktorer: läraren, arbetsmiljön, varierat arbetssätt, elevernas inlärning och individuella aspekter. Resultatet visar att läraren besitter den mest betydande rollen för hur framgångsrik undervisningen blir för elevernas inlärning. Lärares övertygelse och kunskap kring ett laborativt arbetssätt påverkar vilken effekt det konkreta materialet får för eleverna. Det framkommer att lärarens uppfattning kring elevernas inlärning med ett laborativt arbetssätt är att deras begreppsförmåga, kognitiva förmåga och sociala förmåga utvecklas. Litteraturstudiens slutsatser är att läraren har en betydande roll för hur framgångsrik den laborativa undervisningen blir där även klassrumsmiljön påverkar kvaliteten. Lärares uppfattningar och forskning är överens om att elevernas inlärning gynnas av ett laborativt arbetssätt.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur representanter för skolhuvudmän i olika kommuner resonerar kring en inkluderande skolverksamhet. Studien bygger i sin helhet på Bronfenbrenners ekologiska systemteori, där huvudtesen är att alla olika nivåer inom ett system påverkar varandra. Utifrån detta har studien inspirerats av fenomenologin för att belysa hur deltagarna resonerar kring och upplever inkludering, likvärdighet och sin roll som verksamhets- eller förvaltningschef. Resultatet har sedan analyserats tematiskt. Deltagarna är skol- och förvaltningschefer från sju olika kommuner i Sverige. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer som genomfördes online som spelades in och sedan transkriberades till flytande talspråklig text. Deltagarna representerar kommuner med mellan ca 5000 och 100 000 invånare vilket innebär att de har mycket olika förutsättningar och utmaningar kring att skapa en inkluderande skolverksamhet. Resultatet pekar, precis som tidigare forskning, på att det finns ett glapp mellan idén om inkludering och praktiken i skolans verksamhet. Detta glapp verkar inte heller minska, utan snarare öka utifrån deltagarnas resonemang om att sätta elever i exkluderande undervisning är utifrån en idé att det är för elevens bästa. Det innebär möjligen att det kan bli ännu vanligare att placera elever i exkluderande sammanhang utifrån denna idé om elevens bästa.

No description available.

This study wants to illustrate the use of the Socratic dialogue in relation to reading comprehension. An intervention with children in third grade at two different schools, one with previous experience from working with Socratic dialogues and one without any earlier experience, has been done. After reading a text, half of the pupils received a Socratic dialogue related to the text. The reading comprehension was tested afterwards with all the pupils. How the reading comprehension is effected by a Socratic dialogue and how the dialogue effects pupils with different levels of reading comprehension and what in the dialogue that could effect the reading comprehension were examined. The results indicate that pupils typically underachieving in the reading comprehension test, could have an advantage of the dialogue if they had previous experienced with it. Without previous experience it seems that the Socratic dialogue could impair the reading comprehension. How well the pupils interact and how the rules of the dialogue are followed seem to be factors that could effect the reading comprehension.

<p>I denna uppsats har jag undersökt SFI-lärares inställning till hur man bör beröra ämnet homosexualitet i SFI-undervisningen, genom att analysera lärares svar i 22 enkäter och tre intervjuer. Jag har också gjort en analys av läromedel där jag har undersökt hur hetero- och homosexuella relationer representeras i tre olika böcker avsedda för SFI-undervisning. Syftet har varit att se hur väl litteraturen och lärarnas inställning stämmer överens med de formuleringar som står i läroplaner och kursplaner om tolerans och bekämpning av tendenser till trakasserier, att sätta dem i relation till queerteoretiska resonemang samt att synliggöra ett eventuellt osynliggörande av homosexuella kursdeltagare.</p><p>I litteraturen hittas hundratals exempel på representation av heterosexualitet, men ingen representation av homosexuella relationer. Inte heller berörs ämnet i de kapitel som rör familjekonstellationer, sexualitet eller politik. I analysen av enkäter och intervjuer framgår att de flesta av lärarna som ingår i undersökningen, tycker att man bör diskutera, eller prata om homosexualitet i klassrummet. Vissa hänvisar till att man bör redovisa för den svenska synen på homosexualitet och förklara svenska lagar och normer. Andra hänvisar till att man måste sprida tolerans, acceptans och värna om mänskliga rättigheter. De allra flesta har i sina resonemang de heterosexuella eleverna i fokus; de som antingen ska respekteras för sina åsikter, lära sig att respektera homosexuella eller lära sig om svenska lagar som rör homosexualitet. Endast ett litet fåtal lärare berör i sina svar tanken på de homosexuella eleverna, och i endast en enkät och en intervju tar informanterna spontant upp aspekten att elever kan vara homosexuella utan att det på något vis märks. Många lärare uppger att de tar upp homosexualitet när de diskuterar områden som familj och diskriminering, vilket visar på en ambition att förmedla homosexualitet som en naturlig och integrerad del av samhället.</p><p>I queer- och homosexualitetsforskningen påvisas ofta hur heterosexualiteten som exkluderande norm leder till sämre mående hos de människor som avviker från normen. Heteronormativitet leder till en blindhet inför möjligheten att vem som helst i vår närhet kan vara bi- eller homosexuell, och en brist på medvetenhet om hur man själv reproducerar denna exkluderande norm i sitt dagliga liv. I analysen av enkäter och intervjuer framkommer att många lärare har en ambition att sprida en tolerant och accepterande syn på homosexualitet. Åsikterna om hur och varför detta bör göras skiljer sig dock åt, och förståelsen för de homosexuella elevernas situation lyser ofta med sin frånvaro.</p><p>I analysen kan vi se hur acceptans av homosexualitet ofta beskrivs som ”svenska värderingar” vilket skapar gränser mellan ”de intoleranta invandrarna” och ”de toleranta svenskarna” och försvårar en nyansering av kulturer. Samtidigt finns en tendens att tala om homosexuella som om de varken vore en del av ”den svenska, toleranta kulturen” eller ”de utländska, ofta intoleranta kulturerna”, utan en helt egen, främmande kategori som vi andra kan vara toleranta eller intoleranta inför. Lösningarna på dessa dilemman skulle kunna vara en uppluckring av kategorier, kombinerat med en djupare förståelse för homosexuellas situation och heteronormativitetens innebörd.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att synliggöra hur specialpedagogens uppdrag uppfattas av lärare på både kommunala skolor och friskolor och om man mellan dessa skolformer kan se tydliga likheter eller skillnader. Uppsatsen består av en enkätundersökning med både kvantitativa och kvalitativa svarsalternativ gjord i en storstadskommun. Respondenterna är lärare verksamma i årskurser från f till 5. Vår undersökning har visat att lärarna från kommunal skola fått information från rektorn att specialpedagogen i huvudsak ska arbeta med handledning. Istället arbetar specialpedagogen i större utsträckning med eleverna. Lärare från friskolan svarade att de fått informationen från rektor att specialpedagogen i huvudsak ska arbeta direkt med elever. Trots detta visar det sig - utifrån de svar vi har fått - att specialpedagogen arbetar mer handledande. Respondenterna hade generellt svårt att se skillnad på specialpedagog och speciallärare. Uppfattningarna om uppdragen blandades ihop. Vi frågade lärarna i vår enkät om skolorna där de arbetar hade ett inkluderande arbetssätt. Det visade sig att svarande från den kommunala skolan sa sig veta att de hade det, medan svarande från friskolan inte visste om de arbetade utifrån ett inkluderat arbetssätt. Vi kan inte se att lärarnas svar om specialpedagogens roll och arbetsuppgifter påverkas av om de arbetar inkluderat eller inte. Vår undersökning har visat att lärare oavsett skolform har behov av och önskemål om handledning och behov av att få fördjupade specialpedagogiska kunskaper vilket också syns i de öppna svarsalternativen från lärare i de båda skolformerna. Lärarnas uppfattning är också att specialpedagogen ska arbeta direkt med eleverna i större utsträckning. Det finns en medvetenhet om ”en skola för alla” men lärarna ser sina möjligheter att undervisa begränsade om man inte får hjälp direkt i klassrummet. Under arbetets gång har nya frågeställningar dykt upp som kan stimulera till fortsatt forskning inom detta område. Bland annat frågar vi oss hur man med hjälp av skolverket, forskar-världen, rektorer, lärare, speciallärare och specialpedagoger ska nå målet med att få det inkluderande arbetssättet att fungera tillfredsställande.</p>

<p>Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka hur pedagoger skapar inkluderande undervisning i klassrummet och resonerar kring den samt undersöka hur pedagogernas inkluderande strategier är relaterade till det sociokulturella perspektivet på lärande. Data har samlats in genom observationer av lektioner samt semistrukturerade intervjuer av de pedagoger vars lektioner vi observerade. Bearbetningen av insamlad data genomfördes separat för varje fall och resulterade i fyra olika fallstudier. Fallen består av beskrivningar av olika händelser, både mer generella skeenden men även sådant som är karaktäriserande för de olika fallen. Det fanns fem inkluderande undervisningsstrategier som tydligt visade sig och som pedagogerna la sin tyngdpunkt vid. En av dessa var att använda sig utav gemensam arbetsplan utifrån de olika ämnenas kursplaner och mål. Ett annat var pedagogernas medvetenhet om elevernas olikheter. De andra undervisningsstrategierna var användandet av gemensamma genomgångar vid introduktionen av material, individanpassad återkoppling och stöd samt att pedagogerna gav eleverna möjligheter att få visa sina kunskaper. Det fanns även tre inkluderande undervisningsstrategier som kan ses ur ett sociokulturellt perspektiv. En av dessa strategier var att skapa goda relationer och kommunikation. De två andra var att pedagogerna styrde elevernas placeringar och grupperingar med syftet att förbättra elevernas möjligheter för samlärande samt pedagogernas medvetna användning av samlärande i undervisningen. Tyngdpunkten lades kring den kunskap om de skillnader och den variation som finns hos den enskilda individen. Det som också tydligt synliggjordes i de inkluderande undervisningsstrategier pedagogerna använde sig utav var betydelsen av att ha fungerande relationer och kommunikation med elever.</p>

Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka hur några grundsärskoleelever upplever sin situation, i de sammanhang där de är integrerade i grundskolan, med avseende på innehåll och delaktighet. I studien presenteras åtta grundsärskoleelevers upplevelser av att vara integrerade i grundskolan. Där redovisas hur och på vilka sätt som eleverna upplever innehållet i aktiviteterna, samt vilken grad av delaktighet de känner när de är integrerade i sina grundskoleklasser. Kvalitativ forskningsintervju har använts som metod för att samla in de data som redovisas i studien. Den teoretiska utgångspunkten i uppsatsen är salutogenes teori och forskningsfrågorna är skrivna utifrån KASAM (Känsla av sammanhang) som är en viktig förutsättning för att eleverna ska känna sig delaktiga. Graden av elevernas delaktighet har analyserats genom Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) delaktighetsmodell. Hur eleverna ser på innehållet i situationerna som de deltar i har analyserats utifrån delkomponenterna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Studiens resultat visar att de flesta elever känner sig delaktiga i de situationer där de är integrerade i grundskolan. Ur elevernas synvinkel är inkluderingen bäst på raster och vid fria aktiviteter. Lägst känsla av delaktighet känner eleverna i de teoretiska ämnena. Eleverna upplever de flesta aktiviteter som meningsfulla, men att vissa moment är svåra att förstå och andra svåra att hantera. Studien visar att de flesta elever har positiva erfarenheter av att vara integrerade, men det krävs kompetent personal och många anpassningar för att ge eleverna möjlighet att vara delaktiga i en skola för alla. Studiens slutsats är att endast några av de intervjuade eleverna skulle kunna benämnas som inkluderade i de sammanhang där de deltar i grundskolan, men det gäller inte för alla elever i studien. Då eleverna oftast nämner den lilla gruppen som sin klass blir det där de flesta känner att de har sin tillhörighet. För att eleverna ska kunna vara inkluderade fullt ut, krävs det, enligt studiens resultat, att de har sin ”vi känsla” i den stora klassen.