Språket är en stor del av vårt liv. Det styr hur vi interagerar med vår omgivning och relaterar till varandra och oss själva. Relationen mellan språk och kultur och hur de påverkar varandra har fascinerat mig länge. Spänningen mellan den värld som bibeltexterna skapades i och den värld vi lever i idag gör att en översättning där de båda får ut sin rätt blir svår. Brännpunkten mellan dessa två världar har sedan länge intresserat mig personligen, och att kunna fördjupa mig i det här ämnet gläder mig oerhört.En vanlig fråga som dyker upp kring inkluderande översättning är hur vi översätter det grekiska ordet υἱός. Ska vi översätta det till ”son”, den lexikografiska betydelsen, eller ska vi översätta det till ”barn”, som är en mer inkluderande variant. Förlorar vi något när vi väljer det ena ordet över det andra? Språket påverkar oss, och det är en av anledningarna till att jag började intressera mig för bland annat queerteori. Queerteori uppkom runt 1990 inom den akademiska världen, med inspiration hämtat från bland annat feministisk teori (Ambjörnsson 2006:35). Den intresserar sig för hur sexuella normer uppstår, fungerar, upprätthålls och ifrågasätts. En sådan norm som ifrågasätts inom queerteori är könsnormen. Grundläggande inom queerteori är en skepsis mot ett sanningsbegrepp som något som är universellt och allmängiltigt (Ambjörnsson 2006:41).En annan viktig aspekt av queerteori är synen på språket som centralt för skapandet av världen. Enligt denna teori är det språket som skapar bilden av vad som är betydelsefullt och verkligt i livet. Språket är det som skapar både våra identiteter och våra självuppfattningar. Ett könsinkluderande språk i översättningen av våra bibelberättelser gör kanske att fler personer kan ta berättelserna till sig, men det ger oss då en översättning som hamnar längre från originalet. Det är en fin balansgång mellan de två, och den balansen är mitt intresse i den här uppsatsen.

Syftet med denna studie är att få kunskap om rektorers syn på organisation av undervisning för grundsärskoleelever samt rektorernas definitioner av begreppet inkludering med hänseende på en skola för alla. Bakgrunden till undersökningen är att det i dag finns många olika sätt att organisera undervisning för grundsärskoleelever och att flertalet rektorer anger att deras organisation är inkluderande. Vad menar de då med att organisationen är inkluderande? Studien är genomförd som en intervjustudie. Urvalet baserades på jämnstora kommuner inom länet samt på kommunernas beskrivning av sin organisation av grundsärskolan på respektive kommuns hemsida. Som respondenter valdes rektorer med ansvar för grundsärskolan inom varje kommun. Definitionen av begreppet inkludering var enligt de flesta av rektorerna att räknas med och att känna tillhörighet i skolan, inte nödvändigtvis i en speciell klass. De var också överens om att det var lättare att inkludera yngre grundsärskoleelever med mindre utvecklingsstörningar. De äldre grundsärskoleeleverna var oftast inkluderade i något eller några praktiska ämnen men hade sin hemvist i en särskoleklass eller grupp. Vinsterna med inkluderingen var av social art, de flesta eleverna fick enligt rektorerna en bättre kunskapsutveckling i grundsärskoleklassen eller gruppen. / The purpose of this study is to gain knowledge of the principals views of the organisation of the teaching of pupils from the school for the intellectually disabled and their definitions of inclusion. The background of this study is that there are many different ways of organising the teaching  of pupils who are intellectually disabled and that most head masters report that their organisation is inclusive, What do they mean by saying that the organisation is inclusive.  The study was conducted as an interview study. The selection of participants was based on uniform-sized municipalities within the geographical area and on the description of the organisation of compulsory schools on the website of each municipality. Principals responsible for special need classes or schools in each municipality were selected as participants. The definition of inclusion is, according to most principals, to be counted as a sense of belonging in school, not necessarily in a specific class. They also agreed that it is easier to include younger students with minor intellectual disabilities. The older students are  usually included in one or more practical subject but are assigned to a special needs class or group. The benefits of inclusion is of a social nature, most of the students were given, according to the principals, a better development of knowledge while in the class or group for the intellectually disabled.

Syftet med denna läromedelsgranskning var att undersöka hur ett inkluderande aktivitetsförslag i matematik kunde se ut, samt hur frekvent inkludering förekom i aktivitetsförslagen hos två lärarhandledningar för matematik åk 4. För att kartlägga inkluderingsfrämjande aktivitetsförslag togs ett ramverk fram utifrån tidigare forskning och den sociokulturella teorin. Kategorierna ‘samarbete’, ‘variation i representationsformer’ samt ‘metakognition’ blev således ledorden för ett inkluderingsfrämjande aktivitetsförslag. Resultatet visade att aktivitetsförslagen som innehöll någon form av de inkluderingsfrämjande kategorierna kunde se mycket olika ut. De aktivitetsförslag som gav mest stöd i alla tre kategorier utmärkte sig genom att vara mer omfattande och gav gedigna instruktioner till läraren. Resultatet visade även att aktivitetsförslagen i de två undersökta lärarhandledningarna ofta innehöll någon form av inkluderande inslag. Det var enbart 5-7 % av aktivitetsförslagen som helt saknade inkluderingsstöd. Genom analysen blev det tydligt vad som fattades i aktivitetsförslagen och hur de kunde formas för att förstärka inkluderingen. Med detta kan studien ge läraren uppslag för hur aktiviteter kan anpassas för att göra matematikundervisningen mer inkluderande.

På grund av krig och förstörelse i olika delar av världen har Sverige under de senaste åren tagit emot ett stort antal människor som tvingats fly från sina hemländer. Sveriges demografiska sammansättning har på kort tid kommit att förändras och samhället behöver anpassas efter den nya situation som råder. För att integrationen av nya invånare ska fungera anser jag att vi behöver arbeta på flera fronter samtidigt. I den här undersökningen vill jag ta reda på om en väg till integration och inkluderande av fler människor skulle kunna vara genom deltagande design. I deltagande design arbetar designer och slutanvändare tillsammans i designprocessen med intentionen att göra designen mer användarvänlig. För att undersöka denna metodologi har jag arbetat med flyktingar i workshops där vi skapat ett informationsmaterial avsett att hjälpa andra flyktingar. Materialet innehåller tips, råd och information som flyktingar kan ha behov av när de kommit till Sverige. Det grafiska materialet, som resulterade i en broschyr, är mitt bidrag till att göra det svenska samhället mer inkluderande och Sverige till ett bättre land att leva i.

I Sverige finns idag ingen enhetlig definition av begreppet mångfald. Begreppet är mångfacetterat, men handlar om våra (o)likheter. Inom många organisationer definieras mångfald utifrån diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion, sexuell läggning och ålder, medan andra definierar mångfaldsbegreppet enbart utifrån etnicitet och/eller kön. Vi fann det med bakgrund i ovanstående av intresse att genomföra en undersökning om hur anställda inom en organisation ser på mångfald. I vår studie har en fenomenografisk metodologisk ansats använts varpå vi fokuserar på de anställdas olika uppfattningar. Förhoppningen är att bidra till lärande kring, och förståelse för, mångfaldsbegreppet, mångfaldsarbeten samt hur mångfald kan främjas. Ur studien framkom kvalitativt skilda uppfattningar om innebörden av begreppet mångfald då det relaterades till individen, etnicitet, alla människors lika värde samt till kategoriseringar, fördomar och diskriminering. Ur studien framkom vidare olika uppfattningar om det organisatoriska mångfaldsarbetet utifrån verksamhetsperspektiv, påverkansmöjlighet, arbetsfördelning och gruppdynamik, samt gällande organisationens och individens ansvar för främjande av detta arbete. Ur resultatet framkom att organisationer aktivt behöver arbeta med frågan samtidigt som individer bör reflektera över sig själva och varandra för att på så vis utveckla en välkomnade och inkluderande organisationskultur där (o)likheter tillvaratas och värdesätts.

Studiens syfte är att undersöka hur lärarna på handelsprogrammet arbetar med ett inkluderande arbetssätt, samt deras uppfattningar om arbetet med ett inkluderande arbetssätt, tillgänglighet och individanpassning i undervisningen. Syftet kompletteras med att introducera ett annat begrepp - digitalisering och dess påverkan över omtalade områdena. Undersökningen är av kvalitativ art och bedrivs i form av en fallstudie med holistisk infallsvinkel där analysenheten är handelsprogrammet, ett yrkesprogram på en gymnasieskola. För att kunna betrakta praktiken ur olika infallsvinklar samlades empirin genom klassrumsobservationer kompletterade med semistrukturerade intervjuer. Studien bekräftar tidigare forskning och visar en spänning mellan lärarnas handling och uppfattning när det gäller begreppen inkluderande arbetssätt och tillgänglighet, samt påpekar ett behov av utvidgning i lärarnas förståelse över koncepternas innebörd genom kollegialt lärande eller under lärarutbildningen. Studien utmynnar även i en diskussion om begreppsanvändning och yrkesspråk som pelare av lärarprofessionaliteten. Digitalisering ses i generella drag ha en positiv påverkan över lärarnas arbete med ovannämnda områdena men ses komma hand i hand med självdisciplin och som källa till förändringar på olika plan: i undervisningen, lärares planeringsarbete, och lärarens roll i klassrummet.

Here, all fans are welcome is an examination paper in Information Design, specializing in spatial design. This paper is based on a case study of a sports bar and restaurant in Eskilstuna called O’Learys. Using an inclusive design approach and a participatory design process, a new and improved design proposal was developed. Throughout this study, a series of design theories and methods were implemented in order to identify and study flaws within the  current restaurant environment. The new design proposal paid close attention to the visitors needs in order to ensure that they would be met. The aim of the study is to identify what different spatial elements communicate an including or an excluding environment. In order to identify this, several methods were utilized such as observation, spatial analysis and conversation with the user. All of these points were taken into account so as to better understand the users experience within the environment. The findings made resulted in a new design proposal. The proposal was developed in the 3Dmodelling program Sketch-Up and rendered in Shader-Light. This method of illustration was chosen because of its ability to communicate a realistic feeling within the room. The final design is of an inclusive multi-functional environment that contributes and encourages social interaction between visitors.

Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers arbetssätt med inkludering av nyanlända elever på fritidshemmen. Jag har valt följande frågeställningar: Hur beskrivs inkludering utifrån fritidspedagogernas perspektiv och hur kan detta arbete utvecklas? På vilket/vilka sätt arbetar fritidspedagogerna med inkludering och i samverkan med nyanlända elevers vårdnadshavare? Hur beskriver fritidspedagogerna ett inkluderande arbetssätt utifrån de språksvårigheter som föreligger? Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod i form av en semistrukturerad fokusgruppsintervju, där fyra verksamma fritidspedagoger deltog i forskningsstudien. Resultatet visar att en trygg och välkomnande miljö i socialt sammanhang spelar en viktig roll i inkluderingsarbetet av nyanlända elever. Lek, spel och olika gruppaktiviteter påverkar deras språkinlärning positivt. Vidare visar resultatet att delaktighet, känsla av samhörighet och gruppgemenskap förstärker kvaliteten på fritidspedagogernas inkluderingsarbete. Det framkommer även i resultatet att språkförbistring är ett svårt hinder i kommunikation med vårdnadshavare och elever. Utifrån resultatet betonas vikten av förkunskap om de nyanländas kulturella, sociala bakgrund, tidigare skolerfarenheter och språknivå för ett framgångsrikt inkluderingsarbete på fritidshemmet. Min studie visar att ytterligare forskning behövs inom detta område.

Studiens syfte är att undersöka tio förskollärares syn på inkludering i förskolan med leken som verktyg. Det är av vikt eftersom förskolan anses som en plats för alla barn samt att leken har en väsentlig roll i barns lärande och utveckling. Vi vill genom detta få en bredare kunskap kring inkluderingsarbetet samt belysa förskollärarnas syn på och upplevelser med uppdraget att skapa en förskola för alla. I studien användes fokusgruppsintervjuer som metod, sammanlagt genomfördes tre fokusgruppsintervjuer. Dessa ägde rum vid tre olika tillfällen och spelades in samt skrevs ut. Resultatet visar att förskollärarna som ingår i vår studie anser att inkludering handlar om att skapa en verksamhet som passar alla barn där de ser leken som en viktig aspekt i arbetet med att inkludera alla barn i barngruppen. Resultatet påvisar att förskollärarna i studien upplever en svårighet och en komplexitet i arbetet med att inkludera alla barn. Det visas också att förskollärarna anser att de har ansvaret för att skapa en verksamhet som inkluderar alla barn. De menar att om de arbetar aktivt och närvarande i barns lek så blir de didaktiska implikationerna att de kan upptäcka exkluderingar och arbeta motverkande för att förhindra dessa. De menar att genom samtal med barnen och att ge barnen olika verktyg för att ta sig in i leken och gruppen så blir den didaktiska följden att verksamheten i förskolan blir mer inkluderande.

No description available.