Studiens syfte är att undersöka tio förskollärares syn på inkludering i förskolan med leken som verktyg. Det är av vikt eftersom förskolan anses som en plats för alla barn samt att leken har en väsentlig roll i barns lärande och utveckling. Vi vill genom detta få en bredare kunskap kring inkluderingsarbetet samt belysa förskollärarnas syn på och upplevelser med uppdraget att skapa en förskola för alla. I studien användes fokusgruppsintervjuer som metod, sammanlagt genomfördes tre fokusgruppsintervjuer. Dessa ägde rum vid tre olika tillfällen och spelades in samt skrevs ut. Resultatet visar att förskollärarna som ingår i vår studie anser att inkludering handlar om att skapa en verksamhet som passar alla barn där de ser leken som en viktig aspekt i arbetet med att inkludera alla barn i barngruppen. Resultatet påvisar att förskollärarna i studien upplever en svårighet och en komplexitet i arbetet med att inkludera alla barn. Det visas också att förskollärarna anser att de har ansvaret för att skapa en verksamhet som inkluderar alla barn. De menar att om de arbetar aktivt och närvarande i barns lek så blir de didaktiska implikationerna att de kan upptäcka exkluderingar och arbeta motverkande för att förhindra dessa. De menar att genom samtal med barnen och att ge barnen olika verktyg för att ta sig in i leken och gruppen så blir den didaktiska följden att verksamheten i förskolan blir mer inkluderande.

Sammanfattning Undersökningen har strävat efter att besvara undersökningsfrågan ”Vad har förskollärare för strategier för att inkludera barn med kommunikativa funktionsnedsättningar?”. Allt fler barn i förskolan har kommunikativa funktionsnedsättningar, såsom en fastställd diagnos, annat modersmål eller är sen i talutvecklingen av andra orsaker. Det är därför viktigt att förskollärarna i förskolan hjälper dessa barn med kommunikationen samt inkluderar barnen i verksamheten och barngruppen. För att besvara undersökningsfrågan har intervjuer gjorts med sex förskollärare. Intervjuerna spelades in och skrevs sedan rent. Därefter granskades det insamlade materialet och fem kategorier hittades och namngavs utifrån strategierna och informationen som de intervjuade förskollärarna gett vid intervjutillfället. I första delen av resultatet framkommer det vid vilka situationer barnens kommunikativa funktionsnedsättningar främst blir synliga. Det är först och främst i den fria leken som den bristande kommunikationen hos barnen blir märkbar. I den andra delen blir strategierna beskrivna med citat och exempel som förtydligar hur strategierna används. Strategierna som förskollärarna använder sig av för att inkludera och utveckla barnen i kommunikation är kommunikation med bilder och tecken, kommunikation med handdocka, turtagning, bjuda in barnen och inspelning. Strategierna är sammanställda i en tabell med en beskrivning i slutet av resultatet. Det har framkommit av undersökningen att det är kommunikation med bilder och tecken som är strategin som förskollärarna främst använder sig av för att inkludera, utveckla och kommunicera med barnen. I diskussionen som följer efter resultatet diskuteras strategierna och hur de kan hjälpa barnen i deras kommunikativa utveckling och i deras kommunikation med andra. Det diskuteras om varför kommunikativa verktyg ska användas och att de bör ske på en intensivare nivå med fokus på bilder och tecken.

Uppsatsen syftar till att undersöka förskollärares erfarenheter och tankar kring hur det är att arbeta med språkutveckling i olika socioekonomiska områden. Arbetet har genom en enkätundersökning, som besvarats av förskollärare, studerat pedagogers arbetssätt, samverkan med hemmen samt tillgångar till resurser som påverkansfaktorer till skillnader i barns språkutveckling. Vi har kunnat urskilja både likheter och skillnader i informanternas enkätsvar. Likheter i pedagogers arbetssätt kunde urskiljas då alla förskollärare var eniga om att språket utvecklas relationellt. Utöver detta skiljde sig informanternas enkätsvar åt i frågorna som berörde samverkan med hemmen samt tillgångar till resurser. Skev resursfördelning och olikheter i vårdnadshavares engagemang synliggjordes i enkätsvaren. Vi kan utifrån resultaten påvisa att detta kan vara möjliga påverkansfaktorer till att skillnader i arbetet med barns språkutveckling uppstår. Vidare undersökning inom detta fält är behövligt för att kunna fastställa vilka faktorer som ligger till grund för att skillnader kan uppstå i barns språkliga utveckling.

The aim of this study is to contribute knowledge of how preschool teachers work with equal value. My questions has been about how preschool teachers do to show children every humans equal value and how they do to meet all children based of this idea. I have used individual qualitative interviews whit 4 preschool teachers as the method for this study. In my result I have found that the preschool teachers worked a lot with equal values. Some preschool teachers worked in different ways every day using different methods like valuational and themelike activities. Common for all the preschool teachers is that they all say that it is extremely important to use the everyday interactions with the children to make them learn the importance of and meaning of every humans equal rights. Previous research and literature shows that it is important to work as a role model for the children. This is something that the preschool teachers I interviewed talk about as well. / Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med allas lika värde. Mina frågeställningar har handlat om hur förskollärare gör för att visa på allas lika värde samt hur förskollärarna gör för att bemöta barnen utifrån denna tanke. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med 4 förskollärare som metod för arbetet. I mitt resultat fann jag att förskollärarna arbetade mycket med allas lika värde, på några av avdelningarna dagligen med hjälp av bland annat värderings- och temainriktade aktiviteter. Gemensamt för mitt resultat är att förskollärarna på alla avdelningar betonar vikten av samspelet med barnen för att få ut kunskap om allas lika värde. Att vara en förebild är även något jag kan se förskollärarna jag intervjuat och tidigare forskning samt litteratur jag läst lägger stort fokus vid.

The focus of this study is children´s influence and participation. This is an important part of preschool, according to the Swedish curriculum (Skolverket, 2010). Hoping to see another perspective of working with children´s influence and participation, my study took place in Nepal. The method used for this study is qualitative interviews. The interviews are made with teachers with insight in preschools in Nepal. The aim of my study is to find knowledge about these teachers' view regarding children´s influence and participation. I also wanted to find out more about their work with children´s influence and the teachers' perspectives on preconditions of this work. The result of this study shows that influence in preschool is important, according to the teachers. These teachers' view on children´s influence is about seeing and listening to the children and invite their ideas. My study has also made it visible that the main thing of these teachers' work with children´s influence is to let the children choose activities for them selves. The result also describe different preconditions which can affect the teachers' work with children´s influence. One example is teachers' approach which seems to be an important consideration for children´s possibilities to influence and participation. / Min studie fokuserar på barns inflytande, vilket ses som en viktig del i den svenska förskolan (Skolverket, 2010). Jag har valt att undersöka lärares arbete i Nepal för att få ett annat perspektiv på hur arbetet med barns inflytande kan se ut. Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag intervjuat lärare med insyn i Nepals förskoleverksamhet. Syftet med min studie är att undersöka hur dessa lärare ser på och arbetar med barns inflytande i förskolan, samt vilka förutsättningar som finns för detta arbete. Resultatet visar att lärarna ser barns inflytande i förskolan som viktigt och det handlar bland annat om att se och lyssna till barn samt bjuda in deras idéer. Min studie visar också att lärarnas arbete med barns inflytande handlar till stor del om att barnen själva får välja aktiviteter. Resultatet i min studie beskriver olika förutsättningar som kan påverka arbetet med barns inflytande. Det kan till exempel handla om lärares förhållningssätt, vilket ses som en avgörande faktor för barns möjligheter till inflytande.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares erfarenheter av och perspektiv på mobbning samt beskrivningar av arbetet med att motverka detta i förskolan. Symbolisk interaktionism utgjorde studiens teoretiska utgångspunkter. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade tio förskollärare från fyra olika förskolor som sammantaget representerade två olika socioekonomiska områden. Analysen av intervjumaterialet genomfördes med hjälp av metoder från konstruktivistisk grundad teori. Genom denna analysmetod kunde vi dela upp resultatet i olika kategorier och dessa kunde sedan relateras till varandra. I resultatet framkom olika definitioner av begreppet mobbning, olika erfarenheter, orsaker samt arbetssätt men även vilka grunder som fanns för deras uttalanden och strategier. Flertalet förskollärare definierade mobbning som upprepande elaka handlingar och inkluderade även social utfrysning. Stora barngrupper framhölls som en viktig orsak till varför mobbning uppstår. Förskollärarna nämnde olika strategier och arbetssätt vilka bland andra var att dela upp barnen i mindre barngrupper, föräldrakontakt samt närvarande pedagoger. Som stöd för sina resonemang hänvisade de till likabehandlingsplanen, läroplanen samt egna erfarenheter.

The aim of the study is to contribute knowledge about the influence of children in preschool through the preschooler's perspective. I chose to use semistructured interviews to visualize preschooler's thoughts, perceptions and experiences regarding the influence of children in preschool. To my help I have three questions: How do preschool teachers view the influence of children? How does preschool teacher support children's influence in preschool? And what challenges does the preschool teacher describe in this work? My result shows that the children get influence in preschool activities to varying degrees depending on the conditions and the situation. Preschool teachers are awere of the obstacles that exist, but my study shows that they try to see opportunities instead and based on the conditions in the preschool practices, the preschool teachers work to give children influence. / Syftet med studien är att bidra md kunskap om barns inflytande i förskolan genom förskollärarens perspekiv. Jag valde att använda mig utav semistrukturerade intervjuer för att synliggöra förskollärarnas tankar, uppfattningar och erfarenheter kring barns inflytande. Till min hjälp har jag tre frågeställningar: hur ser förskollärarna på barns inflytande? Hur stödjer förskolläraren barns inflytande i förskolan? Och vilka utmaningar beskriver förskolläraren i detta arbete? Mitt resultat visar att barnen får inflytande i förskolleverksamheten i olika utsträckningar beroende på förutsättningar och på situationen. Förskollärarna är medvetna om de hinder som finns, men min studie vsar att de försöker se möjligheterna istället och utifrån de förutsättningar som finns i verksamheten arbetar förkollärarna för att ge barnen inflytande.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter av och arbete med introduktion för barn i förskolans verksamheter. Fyra förskollärare intervjuades på samma förskola men som arbetade på olika avdelningar. Semistrukturerade intervjuer användes som metod. Resultatet visar att genom att inspireras av samtliga introduktionsmodeller kan det gynna barnets välbefinnande. Även att anpassa introduktionen efter barnets individuella behov för barnets trygghet och anknytnings skull. Ett resultat som framkom var att trygghet är det mest väsentliga under introduktionen. Även vårdnadshavarens trygghet visade sig vara väsentligt för att skapa en god samverkan mellan hem och förskola. En god samverkan skapar förutsättningar för barnets välbefinnande och trygghetsskapande. En viktig slutsats i denna studie blev att anpassa introduktionen efter barnets och vårdnadshavarens individuella behov för att på så sätt skapa trygghet och anknytningsrelationer för barnet. / The purpose of this study was to contribute with knowledge about preschool teachers' experiences of and work with introduction for children in preschool activities. Four preschool teachers were interviewed at the same preschool but who worked in different departments. Semi-structured interviews were used as method. The result shows that by being inspired by all the introduction models, it can benefit the child's well-being. Also adapting the introduction to the child's individual needs for the sake of the child's safety and attachment. One result that emerged was that safety is the most essential thing during the introduction. The safety of the parent also proved to be essential to create a good collaboration between home and preschool. A good collaboration creates conditions for the child's well-being and creating safety. An important conclusion in this study was to adapt the introduction to the individual needs of the child and parent in order to create safety and attachment relationships for the child.