• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5
  • 2
  • Tagged with
  • 7
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

MS. Bodley 959 : Genesis-Baruch 3.20 in the earlier version of the Wycliffite Bible. Vol. 1, Genesis & Exodus

Lindberg, Conrad January 1959 (has links)
No description available.
2

Söner eller barn? : Möjligheter till könsinkluderande översättning av sonbegreppet i Galaterbrevet 3:15-4:7 / Sons or Children? : Possibilities of Inclusive Translations of Sonship in the Epistle to the Galatians 3:15-4:7

Wallin, Henny January 2019 (has links)
Språket är en stor del av vårt liv. Det styr hur vi interagerar med vår omgivning och relaterar till varandra och oss själva. Relationen mellan språk och kultur och hur de påverkar varandra har fascinerat mig länge. Spänningen mellan den värld som bibeltexterna skapades i och den värld vi lever i idag gör att en översättning där de båda får ut sin rätt blir svår. Brännpunkten mellan dessa två världar har sedan länge intresserat mig personligen, och att kunna fördjupa mig i det här ämnet gläder mig oerhört.En vanlig fråga som dyker upp kring inkluderande översättning är hur vi översätter det grekiska ordet υἱός. Ska vi översätta det till ”son”, den lexikografiska betydelsen, eller ska vi översätta det till ”barn”, som är en mer inkluderande variant. Förlorar vi något när vi väljer det ena ordet över det andra? Språket påverkar oss, och det är en av anledningarna till att jag började intressera mig för bland annat queerteori. Queerteori uppkom runt 1990 inom den akademiska världen, med inspiration hämtat från bland annat feministisk teori (Ambjörnsson 2006:35). Den intresserar sig för hur sexuella normer uppstår, fungerar, upprätthålls och ifrågasätts. En sådan norm som ifrågasätts inom queerteori är könsnormen. Grundläggande inom queerteori är en skepsis mot ett sanningsbegrepp som något som är universellt och allmängiltigt (Ambjörnsson 2006:41).En annan viktig aspekt av queerteori är synen på språket som centralt för skapandet av världen. Enligt denna teori är det språket som skapar bilden av vad som är betydelsefullt och verkligt i livet. Språket är det som skapar både våra identiteter och våra självuppfattningar. Ett könsinkluderande språk i översättningen av våra bibelberättelser gör kanske att fler personer kan ta berättelserna till sig, men det ger oss då en översättning som hamnar längre från originalet. Det är en fin balansgång mellan de två, och den balansen är mitt intresse i den här uppsatsen.
3

Ordet - tidernas språk i svenska Bibeln

Lönnaeus, Jens January 2008 (has links)
<p>Hur kan man studera svenska språkets utveckling från renässansen fram till våra dagar? En metod är att utgå från en text, vars innehåll är oförändrat men vars språkliga form har förändrats genom tiderna vid ett antal översättningar. Finns det då någon sådan text?</p><p>Bibeln är enligt kristen tro detsamma som Guds ord, och som sådan stående över tiden. Detta innebär att man vid översättning av bibeln koncentrerat sig på att bevara textens mening och budskap. Detta kan dock uppnås på olika sätt: Ett sätt är att försöka vara bokstavstrogen, dvs översätta så ordagrant som möjligt, ett annat är att sträva efter att återge textens anda på det samtida språkbruket. Båda metoderna har använts vid översättningar men ingen är invändningsfri.</p><p>En annan svårighet är att texten skrevs för så längesen att vi kan ha svårt att tänka oss in i den tidens världsbild. Detta kan göra det svårt också att fånga textens anda.</p><p>Trots alla svårigheter tycks textens budskap vara bevarat under nästan tvåtusen år. Detta kan man se genom att jämföra de olika svenska bibelöversättningarna dels med grundspråken, dvs hebreiska och arameiska för Gamla testamentet respektive grekiska för Nya testamentet, dels med antika skrifter som inte använts vid översättningarna.</p><p>Jag har valt att arbeta med förändringar i språkdräkten av fyra bibelöversättningar som gjorts sen renässansen: Gustav Vasas Bibel från 1500-talet, Karl XII:s bibel från 1700-talet, Kyrkobibeln från 1917 och Bibel 2000.</p><p>Den fjärde, Bibel 2000 intar en intressant särställning, dels därför att den speglar den snabbare språkförändringen i vår tid, dels för att det är den sista översättning som staten initierat men som nu används i den ”fria” svenska kyrkan. Utifrån ett antal kända bibeltexter har jag analyserat ordval, satsbyggnad m.m. i de olika översättningarna.</p>
4

Ordet - tidernas språk i svenska Bibeln

Lönnaeus, Jens January 2008 (has links)
Hur kan man studera svenska språkets utveckling från renässansen fram till våra dagar? En metod är att utgå från en text, vars innehåll är oförändrat men vars språkliga form har förändrats genom tiderna vid ett antal översättningar. Finns det då någon sådan text? Bibeln är enligt kristen tro detsamma som Guds ord, och som sådan stående över tiden. Detta innebär att man vid översättning av bibeln koncentrerat sig på att bevara textens mening och budskap. Detta kan dock uppnås på olika sätt: Ett sätt är att försöka vara bokstavstrogen, dvs översätta så ordagrant som möjligt, ett annat är att sträva efter att återge textens anda på det samtida språkbruket. Båda metoderna har använts vid översättningar men ingen är invändningsfri. En annan svårighet är att texten skrevs för så längesen att vi kan ha svårt att tänka oss in i den tidens världsbild. Detta kan göra det svårt också att fånga textens anda. Trots alla svårigheter tycks textens budskap vara bevarat under nästan tvåtusen år. Detta kan man se genom att jämföra de olika svenska bibelöversättningarna dels med grundspråken, dvs hebreiska och arameiska för Gamla testamentet respektive grekiska för Nya testamentet, dels med antika skrifter som inte använts vid översättningarna. Jag har valt att arbeta med förändringar i språkdräkten av fyra bibelöversättningar som gjorts sen renässansen: Gustav Vasas Bibel från 1500-talet, Karl XII:s bibel från 1700-talet, Kyrkobibeln från 1917 och Bibel 2000. Den fjärde, Bibel 2000 intar en intressant särställning, dels därför att den speglar den snabbare språkförändringen i vår tid, dels för att det är den sista översättning som staten initierat men som nu används i den ”fria” svenska kyrkan. Utifrån ett antal kända bibeltexter har jag analyserat ordval, satsbyggnad m.m. i de olika översättningarna.
5

Har kvinnan synliggjorts mer? : en jämförelse av rubrikerna i två bibelöversättningar

Hedman, Hanna January 2006 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur översättarna bakom de två bibelöversättningarna valt att framställa de gammaltestamentliga kvinnorna i rubrikerna. Den övergripande frågeställning som jag kommer att besvara i den här uppsatsen är:</p><ul><li>På vilket sätt skiljer sig rubrikerna mellan de två översättningarna åt i hur kvinnor betonas?</li></ul><p>Min följdfråga är:</p><ul><li>Kan en eventuell förändring härledas från de direktiv som låg till grund för översättningsarbetet?</li></ul><p>Utifrån den övergripande frågeställning kommer jag att undersöka de rubriker som kvinnor nämns i med utgångspunkt i det som en del av feministteologerna strävar efter, nämligen att synliggöra kvinnan. Min hypotes är att kvinnan har synliggjorts mer i och med den nya bibelöversättningen.</p>
6

Har kvinnan synliggjorts mer? : en jämförelse av rubrikerna i två bibelöversättningar

Hedman, Hanna January 2006 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur översättarna bakom de två bibelöversättningarna valt att framställa de gammaltestamentliga kvinnorna i rubrikerna. Den övergripande frågeställning som jag kommer att besvara i den här uppsatsen är: På vilket sätt skiljer sig rubrikerna mellan de två översättningarna åt i hur kvinnor betonas? Min följdfråga är: Kan en eventuell förändring härledas från de direktiv som låg till grund för översättningsarbetet? Utifrån den övergripande frågeställning kommer jag att undersöka de rubriker som kvinnor nämns i med utgångspunkt i det som en del av feministteologerna strävar efter, nämligen att synliggöra kvinnan. Min hypotes är att kvinnan har synliggjorts mer i och med den nya bibelöversättningen.
7

The name Jehovah on trial in Russia : Is it an inappropriate and disqualifying addition made to the Bible, or has the Russian nation been deprived of the awareness of its origin?

Magnusson, Sandra January 2022 (has links)
Because of the recent ban on a Bible translation, in part because of the renderingof God’s name as Jehovah, this thesis analyses what can be learned on the topic of the attitude in Russia towards that name from a historic viewpoint. Early occurrences of the name within the Russian Orthodox Church, as well as examples of prominent authors’ usage of the name in the secular literary sphere, are being discussed. Particular interest is paid to the literature of the 19th century, in an attempt to determine what knowledge the authors had access to, as well as to establish how familiar this rendering of the name was to the society. The analysis continues with literary examples from the 20th century, searching for indications that could reveal the time and possible reason for the altered connotations to the name. My interest is the cultural and historical perspective on the awareness of the name, whether it was a natural part of the cultural and religious heritage or not. And if it was – when and why was the general public deprived of that heritage?I believe that this interdisciplinary approach can provide a valuable picture, impossible to gain if the discussion would have been solely about religiousminorities’ rights.

Page generated in 0.0876 seconds