Forskning visar att skolor ofta brister i att ge elever med läs- och skrivsvårigheter det stöd de har rätt till och att stödet ofta sätts in försent. Det är även vanligt att dessa elever hamnar i en negativ spiral som kan resultera i att eleven misslyckas med hela sin skolgång och sitt framtida yrkesliv. Denna studie kommer att belysa hur lärare och specialpedagoger i de tidiga skolåren arbetar tillsammans för att skapa en tillgänglig lärmiljö för elever med läs- och skrivsvårigheter för att skapa förutsättningar för dessa elever att nå målen i deras utbildning. Studiens intention är att bidra med kunskap om vilka förutsättningar lärare och specialpedagoger har i deras främjade arbete med att tillsammans skapa tillgängliga lärmiljöer för elever med läs- och skrivsvårigheter. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts samt en induktiv innehållsanalys vid bearbetning av material. Resultatet visar att digital teknik, nivåanpassad undervisning samt stödstrukturer och pedagogiska strategier i undervisningen är faktorer som kan bidra till en tillgänglig lärmiljö för elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visade även att bland annat bristen på digital teknik, tid, adekvata lokaler samt kunskap och vilja hos pedagoger var faktorer som påverkade respondenternas förutsättningar i detta arbete. Det framgick även att lärarna ofta var ensamma i arbetet med att skapa tillgängliga lärmiljöer för elever med läs- och skrivsvårigheter och att få lärare hade regelbunden handledning med specialpedagog. Avslutningsvis diskuteras bland annat hur denna stora skillnad på lärares och specialpedagogers förutsättningar i detta arbete kan påverka uppdraget av en likvärdig skola. Främst den varierande tillgången av digitala verktyg och hur dessa används menar jag kan resultera i att skolor misslyckas i uppdraget att skapa en likvärdig skola för elever med läs- och skrivsvårigheter.

I Sverige utgör medborgardialog ett obligatoriskt moment i den svenska samhällsplaneringen genom samråd. Dock har tidigare forskning visat att det obligatoriska samrådsmomentet inte är tillräckligt för att skapa ett medborgardeltagande som är jämlikt och representativt. Studien syftar till att undersöka hur Norrköping som en växande medelstor kommun ser på vilka utmaningar som finns med att bedriva medborgardialog, samt vilka arbetssätt som idag används och hur dessa kan förbättras. Detta har sedan analyserats utifrån de två teorierna kommunikativ planering och deliberativ demokrati. För att besvara studiens syfte har tre tjänstepersoner inom Norrköpings kommun intervjuats, samt en forskningsassistent inom fältet för medborgardialog. Intervjustudien har även kompletterats av en dokumentanalys med relevanta samrådsredogörelser. Resultatet visar att många utmaningar som redovisas i tidigare forskning även finns i Norrköpings kommun. Det visar även att kommunens ansvar sträcker sig utanför de traditionella ramarna och att nya tillvägagångssätt konstateras som avgörande för målet om ett mer representativt medborgardeltagande. / In Sweden, citizen dialogue becomes a mandatory moment in Swedish urban planning through consultation. However, previous research has shown that the mandatory consultation element is not sufficient to create civic participation that is equal and representative. The study aims to examine how Norrköping, as a growing medium-sized municipality, views the challenges involved in conducting citizen dialogue, as well as the working methods used today and how these can be improved. This has since been analyzed based on the two theories of communicative planning and deliberative democracy. To answer the purpose of the study, three officials in the municipality of Norrköping were interviewed, as well as a research assistant active in the field of citizen dialogue. The interview study has also been supplemented by a document analysis with relevant consultation reports. The results show that many challenges reported in previous research also exist in Norrköping municipality. It also shows that the municipality’s responsibility extends beyond the traditional framework and that new approaches are found to be crucial for more representative citizen participation.

This study aims to find inclusion of an LGBTQ+ perspective, and possible inclusion of the LGBTQ+ perspective in teaching material used in history at an upper secondary school level in Sweden. The case study analysed material from five teachers who shared material which covered five time periods which were the following: Prehistory and Prehistoric times, Antiquity, the Middle Ages, and the 20th century. These time periods were selected since they are included in compulsory history courses. I.e., it is the history education that all upper secondary school students are taught. The results showed that of these five time periods three out of five teachers included the LGBTQ+ perspective in their teaching material although it was minimal. The LGBTQ+ material was mainly included during Antiquity, and one teacher included it in the 20th Century. One of the teachers also mentioned homosexuality in a presentation about the first civilizations but as a parallel. Possible LGBTQ+ inclusion was identified using a queer theoretical perspective, and existing LGBTQ+ history. Finally, it was identified that this area is unexplored in a Swedish context, and that further research of LGBTQ+ history is needed.

No description available.

Kunskapsöversikten kommer att undersöka begreppen inkludering och inkluderande undervisning samt dess betydelse för matematikundervisningen i grundskolans tidigare år. Utgångspunkten i kunskapsöversikten är frågeställningen; Vilka effekter kan inkluderande undervisning ha för elever i matematikämnet? Tillvägagångssättet har bestått av sökningar i databaser och tryckt litteratur för att skapa en kunskapsöversikt om effekterna av inkluderande undervisning. Resultatet visar att inkludering av många ses som ett begrepp med en mycket tvetydig definition. Inkludering tar ofta utgångspunkt i ett perspektiv som endast syftar till elever i behov av särskilt stöd, men undersökningen visade även att elever som är särskilt begåvade inom matematik har fördel av inkluderande undervisning. I resultatet framgår att lärare med positiva attityder och höga förväntningar på eleverna samt specialpedagogiska kunskaper är en stor framgångsfaktor för inkluderande matematikundervisning. En effekt av inkluderande undervisning och interaktionen elever emellan har visat sig vara en ökad måluppfyllelse. Det råder ingen tvekan om att begreppet är ett positivt laddat sådant, och att forskningen är relativt enig om att inkludering är eftersträvansvärt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra olika skolor i Malmö utformar sitt arbete med extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Både generella extra anpassningar men framförallt har vi undersökt om det finns specifika extra anpassningar i de samhällsorienterande ämnena. Vidare är syftet att undersöka vilka hinder och möjligheter som lärare upplever finns gällande extra anpassningar i just de samhällsorienterande ämnena.Den första teoretiska utgångspunkten för denna studie är att Varje ämne har sitt eget tänkande och en egen kunskapsdomän. Varje ämne har sin unika uppbyggnad och kräver således olika förmågor. Om man som lärare undervisar ämnesspecifikt borde även de extra anpassningarna till ämnet vara ämnesspecifika. Den andra teoretiska utgångspunkten för denna studie är Inkludering- alla elever lär inte lika. I denna utgångspunkt lyfter vi det kritiska perspektivet och en central del i detta perspektiv är att man söker orsaken till de problem en elev har utanför eleven själv. Vår studie utgår från en kvalitativ metod. En kvalitativ metod utgår från en holistisk kontext, med andra ord, metoden utgår från helheten och sammanhangen har betydelse (Alvehus, 2013:20–23). I vår studie studerar vi enbart några få lärares undervisningsmetoder när det kommer till extra anpassningar och dessa metoder studeras som en helhet. Det empiriska materialet består av insamlad dokumentation från observationer av fyra SO-lektioner och fyra intervjuer med de medverkande lärarna. Detta material har vi sedan bearbetat och analyserat med hjälp av våra teoretiska perspektiv, det vill säga att Varje ämne har sitt eget tänkande och Inkludering- alla elever lär inte lika.Resultatet av vår studie visar att det inte finns specifika extra anpassningar i de samhällsorienterande ämnena. De medverkande lärarna arbetar flitigt med extra anpassningar i de samhällsorienterande ämnena, men dessa anpassningar är generella och inte specifika för ämnet. Däremot arbetar lärarna med specifika extra anpassningar i sin svensk- och matematikundervisning. Lärarna i vår studie är väl medvetna om vad begreppet extra anpassningar innebär och hur de ska arbeta med dessa inom ramen för den ordinarie undervisningen. Lärarna påpekar att tid, klasstorlek och bristen på resurser är ett hinder för deras arbete och vidareutveckling med arbetet kring extra anpassningar. Analysen av vårt resultat visar att lärarna arbetar med extra anpassningar enligt det kritiska perspektivet. Alla lärare är väl införstådda med att miljön runt eleverna behöver anpassas så att alla elever ska förstå innehållet av undervisningen. Lärarna arbetar efter teorin om att Varje ämne har sitt eget tänkande när det kommer till extra anpassningar i matematik- och svenskämnet men inte när det kommer till extra anpassningar i de samhällsorienterande ämnena. Detta är ett resultat som det är värt att forskas vidare i.

Studiens syfte är att undersöka verksamma lärares uppfattningar om själva inkluderingsbegreppet. Den syftar också till att undersöka hur verksamma lärare väljer att implementera detta i undervisningen, samt vad forskningen säger om hur inkludering praktiskt kan användas i ämnet samhällskunskap. Vår studie är även tänkt att lyfta fram att, oavsett vilken miljö de verksamma lärarna befinner sig i, så ska inkluderingen inte upplevas som ett tvång, snarare som ett arbetssätt som gynnar elever i sin kunskapsutveckling. Det sociokulturella perspektivet har en bidragande central del i vår studie, där man kan se att individen blir delaktig i kunskaper och färdigheter genom kommunikation. Vi har genomfört denna studien med kvalitativa intervjuer och tidigare forskning, framför allt ur ett nordiskt perspektiv. Våra respondenter består av 4 verksamma lärare i årskurs 4-6. Intervjuerna har genomförts på 3 olika skolor i Skåne. Vi har efter att ha analyserat de svar vi delgivits av våra informanter kommit fram till en slutsats kring hur inkludering kan ses på, som begrepp, men även utifrån ett subjektivt perspektiv. Vi har också fått svar på hur man skulle kunna implementera en inkluderande undervisning i klassrummet. Vi har även tagit del av vad forskning säger om inkludering i skola och klassrum, och vidare hur vi skulle kunna ge förslag på vidare forskning i ämnet. Tyvärr är det brist på empiri, det behövs mer forskning på hur skolmiljöer kan bli mer inkluderande. Forskningen som finns om inkludering är varken begreppsligt eller metodologisk tillräckligt utvecklad för att forskningen ska ha enorma kunskaper om hur inkluderande miljöer ska utvecklas. / The aim of the study is to examine the teachers' perceptions of the concept of inclusion itself. It also aims to investigate how active teachers choose to implement this in teaching, as well as what the research says about how inclusion can be practically used in the subject of social science. Our study is also intended to emphasize that, regardless of what environment the active teachers are in, the inclusion should not be perceived as a coercion, rather as a working method that favors students in their knowledge development. The sociocultural perspective has a contributing central part in our study, where one can see that the individual becomes involved in knowledge and skills through communication. We have conducted this study with qualitative interviews and previous research, especially from a Nordic perspective. Our respondents consist of 4 active teachers in grades 4-6. The interviews have been conducted at 3 different schools in Skåne. We have, after analyzing the answers we received from our informants, come to a conclusion on how inclusion can be viewed, as concepts, but also from a subjective perspective. We have also received answers on how to implement an inclusive education in the classroom. We have also taken note of what research says about inclusion in schools and classrooms, and how we could give suggestions for further research on the subject. Unfortunately, there is a lack of empirical data, more research is needed on how school environments can become more inclusive. The research that is available on inclusion is neither conceptually nor methodologically sufficiently developed for the research to have enormous knowledge about how inclusive environments should be developed.

Examensarbetet är grundat på författarens nyfikenhet om hur fritidslärare bygger relationer med elever på fritidshemmet. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur fritidslärare resonerar kring relationsarbete med elever. Med relationsarbete avses i uppsatsen hur fritidslärarna själva beskriver byggandet av ömsesidiga relationer till eleverna samt hur de kommunicerar inkluderande inom verksamheten. Arbetet vilar mycket på pedagogen Jonas Aspelins forskning om psykosociala relationer, men även pedagogen Annica Lilja och pedagogen Balli Lelinge som båda skriver inom området pedagogik. Utgångspunkten är att se hur åtta fritidslärare på två fritidshem i Malmö stad bygger och utvecklar relationer med elever. Kvalitativa forskningsintervjuer har använts för insamling av empiri. Empirin har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med psykosociala ansatser.Resultaten visar att fritidslärare är medvetna om hur viktiga relationerna med eleverna inom verksamheten är, samt hur ömtåliga de kan vara. De har metoder och strategier för att öka känslor av stolthet och minska risken för känslor av skam. Det är också tydligt att fritidslärarna bygger sina relationer med inkluderande kommunikation, både mot elever och resterande av berörda i skolan.

Följande studie undersöker elever respektive lärares upplevelser av inkludering inom ämnet religionskunskap i den svenska grundskolans senare år. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie som riktar sig till ämneslärare i religionskunskap samt en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning som riktar sig till elever i högstadiet. I studien deltog 102 elever och 3 lärare. Resultatet från undersökningen visar en uppdelad upplevelse bland eleverna avseende inkludering i religionsundervisningen. Studien bygger på frågeställningar kring elevers upplevelser av religionsundervisningen på grundskolan i allmänhet samt hur elever ser på olika arbetsmoment i synnerhet. Studien lyfter även fram frågeställningar rörande lärares upplevelser och syn på religionsundervisningen i grundskolan med tillhörande utmaningar. Resultatet från studien lägger grund för vidare forskning av viktiga förutsättningar för att skolan skall kunna inkludera elever i religionsundervisningen. Den primära förutsättningen för en inkluderande religionsundervisning är att lärare skapar förståelse för olika individers förutsättningar vid genomförande av undervisning.

Uppsatsen utforskar Compact Livings hållbarhetsperspektiv. Hur design kan användas för att skapa en positiv erfarenhet hos allmänheten. Idén är att kommunicera och vidga förståelsen av hållbarhet med Compact Living. Det resulterade i en möbel som harflera funktioner (avskärmare, spegel & anslagstavla) och som kanplaceras fritt för att arbeta med kreativiteten hos användaren. I utforskningen utfördes interjvuer och undersökning av marknaden därdet kom fram ett stort behov av förvaring. Ett negativt behov somuppfattades komma ifrån den ökande överkonsumtionen. Projektetsresultat bygger på en annan aspekt av Compact Living; Varierad eller Flexibel användning. Utvecklingen av resultatet bestod utav individuell idégenerering och workshops tillsammans med användare.I skapandet av modell användes skiss och cad för att ta fram formoch lätt hantering. Diskussionen tar upp bland annat defintionen avCompact Living och att ha kreativtet som en funktion.