Syftet med studien var att ta reda på hur några högstadieelever i matematiksvårigheter upplever skolmatematiken och de extra anpassningar och det särskilda stöd de fått i matematik med avseende på inkluderingsbegreppet. Vi valde att göra en kvalitativ studie med 8 elever, i åk 8 och åk 9, för att få en bild av elevernas upplevelser. Studien visar att eleverna tycker att skolmatematiken är svår, tråkig och irrelevant vilket påverkar deras motivation negativt. Faktorer som eleverna menar har varit viktiga för deras matematiklärande är att läraren har tydliga genomgångar och är duktig på att förklara samt att de har haft en god relation med läraren. Resultatet visar också att eleverna inte känt sig delaktiga i matematikundervisningen i klassrummet då de exempelvis inte hängt med på genomgångar eller då tempot varit för högt. Eleverna i studien var positiva till stöd utanför klassrummet med speciallärare/resurslärare då de bland annat fick hjälp på rätt nivå och bättre arbetsro. Resultatet har analyserats utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori som visar att förklaringar till elevernas upplevelser kan finnas på alla fyra nivåer: mikro-, meso-, exo- och makrosystem samt att nivåerna haft inverkan på varandra. Resultatet har även analyserats utifrån det kategoriska- och det relationella perspektivet. Vi anser att studien visar att båda perspektiven behövs om vi ska kunna hitta flexibla lösningar som passar olika elever samt att detta behöver ske i samarbete med eleven.

Studiens syfte är att undersöka verksamma lärares uppfattningar om själva inkluderingsbegreppet. Den syftar också till att undersöka hur verksamma lärare väljer att implementera detta i undervisningen, samt vad forskningen säger om hur inkludering praktiskt kan användas i ämnet samhällskunskap. Vår studie är även tänkt att lyfta fram att, oavsett vilken miljö de verksamma lärarna befinner sig i, så ska inkluderingen inte upplevas som ett tvång, snarare som ett arbetssätt som gynnar elever i sin kunskapsutveckling. Det sociokulturella perspektivet har en bidragande central del i vår studie, där man kan se att individen blir delaktig i kunskaper och färdigheter genom kommunikation. Vi har genomfört denna studien med kvalitativa intervjuer och tidigare forskning, framför allt ur ett nordiskt perspektiv. Våra respondenter består av 4 verksamma lärare i årskurs 4-6. Intervjuerna har genomförts på 3 olika skolor i Skåne. Vi har efter att ha analyserat de svar vi delgivits av våra informanter kommit fram till en slutsats kring hur inkludering kan ses på, som begrepp, men även utifrån ett subjektivt perspektiv. Vi har också fått svar på hur man skulle kunna implementera en inkluderande undervisning i klassrummet. Vi har även tagit del av vad forskning säger om inkludering i skola och klassrum, och vidare hur vi skulle kunna ge förslag på vidare forskning i ämnet. Tyvärr är det brist på empiri, det behövs mer forskning på hur skolmiljöer kan bli mer inkluderande. Forskningen som finns om inkludering är varken begreppsligt eller metodologisk tillräckligt utvecklad för att forskningen ska ha enorma kunskaper om hur inkluderande miljöer ska utvecklas. / The aim of the study is to examine the teachers' perceptions of the concept of inclusion itself. It also aims to investigate how active teachers choose to implement this in teaching, as well as what the research says about how inclusion can be practically used in the subject of social science. Our study is also intended to emphasize that, regardless of what environment the active teachers are in, the inclusion should not be perceived as a coercion, rather as a working method that favors students in their knowledge development. The sociocultural perspective has a contributing central part in our study, where one can see that the individual becomes involved in knowledge and skills through communication. We have conducted this study with qualitative interviews and previous research, especially from a Nordic perspective. Our respondents consist of 4 active teachers in grades 4-6. The interviews have been conducted at 3 different schools in Skåne. We have, after analyzing the answers we received from our informants, come to a conclusion on how inclusion can be viewed, as concepts, but also from a subjective perspective. We have also received answers on how to implement an inclusive education in the classroom. We have also taken note of what research says about inclusion in schools and classrooms, and how we could give suggestions for further research on the subject. Unfortunately, there is a lack of empirical data, more research is needed on how school environments can become more inclusive. The research that is available on inclusion is neither conceptually nor methodologically sufficiently developed for the research to have enormous knowledge about how inclusive environments should be developed.