Verksamma lärare träffar dagligen elever med skiftande förmågor. Lärare måste därför lära sig att behärska olika varianter av anpassningar som ger förutsättningar för elever att utvecklas. Differentierad undervisning kan underlätta för lärare att anpassa undervisningen oavsett elevers olika kunskapsnivåer och behov. Metoden differentiering diskuteras inom skolundervisning i hela världen och ett flertal tidigare studier belyser vikten av att bedriva forskningen kring differentiering framåt. Många forskningsstudier betonar även att dagens lärare anser att deras kunskap om differentiering inte är tillräcklig. I denna studie undersöks lärares medvetenhet om differentiering i matematikundervisningen, samt differentieringens betydelse för att öka elevers motivation i matematik. För att undersöka studiens syfte och forskningsfrågor har verksamma och behöriga matematiklärare i årskurs 4–6 besvarat en kvalitativ enkätundersökning med kvantitativa inslag. Resultatet visade att merparten av lärarna känner viljan av att lära sig mer om differentiering, bortsett från detta redogjorde samtliga lärare positiva uppfattningar om differentiering i matematikundervisningen. Majoriteten av lärarna betonade differentiering som en undervisningsmetod som gynnar alla elevers utveckling. I resultatet framkom det även att merparten av lärarna använder differentierad undervisning för att öka elevers motivation i matematik. Generellt uttryckte lärarna positiva uppfattningar om differentiering och användandet av differentierad undervisning. / Teachers meet daily pupils with various abilities. Teachers must, therefore, learn how to master different variants of adaptations that give pupils conditions to develop. Differentiation is a teaching method that could help teachers to adapt the education regardless of what pupils’ needs and conditions are. The method of differentiation is discussed in school education throughout the world, and several previous studies highlight the importance of doing more research about the concept of differentiation. A number of previous studies also emphasize that today’s teachers believe that their knowledge of differentiation is not sufficient. This study examines teachers’ awareness of differentiation in mathematics education, as well as the importance of differentiation in increasing pupils’ motivation in mathematics. To investigate the purpose of this study, active and qualified mathematics teachers in grades 4-6 answered a qualitative questionnaire survey with quantitative elements. Although the result declared that teachers have the willingness to learn more about differentiation, all teachers also reported good perceptions of differentiation in mathematics teaching. The majority of the teachers emphasized differentiation as a teaching method that presupposes for all pupils to develop. The result also presented that many teachers utilized differentiated teaching to increase pupils’ motivation in mathematics. In general, teachers convey fine perceptions towards differentiated teaching.

Alla barn och elever i den svenska grundskolan har rätt till en inkluderande utbildning och på så vis att få sina rättigheter respekterade och tillgodosedda. Skolväsendet i Sverige vilar på en demokratisk grund där lärarna förväntas planera en inkluderande undervisning, överallt och i alla sammanhang, för att möta elevvariationen med elevers skiftande förutsättningar och behov. Trots att skolväsendet vilar på denna demokratiska grund och att det förväntas av lärare att bedriva en inkluderande undervisning, finns det lärare som upplever hinder och dilemman i utförandet av en sådan inkluderande undervisning.  Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lågstadielärare, utan formella beslut, anpassar sin skrivundervisning till sin elevgrupp i svenskämnet för att främja inkludering, samt vilka möjligheter och hinder lärarna upplever för att bedriva en sådan anpassad skrivundervisning. Studien är kvalitativ, och den datainsamlingsmetod som har använts är intervju i form av en fokusgruppsintervju där tre verksamma lågstadielärare medverkar.   Resultatet visar att det sker ett pedagogiskt arbete med en medvetenhet om en inkluderande skrivundervisning i form av olika undervisningsstrategier och extra anpassningar. Samtliga deltagande lärare delar med sig av konkreta exempel på hur de bedriver och anpassar sin skrivundervisning i svenskämnet för att främja inkludering, men även vilka möjligheter samt utmaningar en sådan undervisning kan möta.

Denna studies syfte har varit att synliggöra och belysa lärarnas uppfattning och erfarenheter av att undervisa i ämnet matematik när elever i svårigheter närvarar, samt vilka framgångsfaktorer som främjar inkluderande matematikundervisning. Särskilt fokus i studien har varit på när matematikundervisningen kan fungera väl för alla elever i inkluderande matematikundervisning i praktiken, för att alla elever ska kunna delta och utvecklas i den ordinarie undervisningen i matematik.  Studien har varit av kvalitativ karaktär där data samlats in genom passivt deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i studien har varit tre lärare som är utbildade för att undervisa i årskurserna F-3. Analysmetoden av insamlade data utgjordes av en tematisk analys, där olika teman skapades utefter likheter och skillnader bland resultaten av observationer och intervjuer. Alla informanter hade en positiv inställning till att arbeta inkluderande med matematikundervisningen. De ansåg att lärare måste ha god kännedom om elevers olikheter och hur olika svårigheter påverkar enskilda elevers utvecklingsmöjligheter, för att kunna ge förutsättningar att utvecklas i en inkluderande matematikundervisning. Elever med olika svårigheter ges större uppmärksamhet, vilket i sin tur kan leda till att elever som nått längre i sin kunskapsutveckling inte ges möjlighet till tillräcklig utmaning.

Syftet med det här utvecklingsarbetet var att undersöka hur den språkinriktade undervisningen kan öka möjligheterna att skapa en inkluderande lärmiljö i vilken ämnesinnehållet blir tillgängligt för samtliga elever, och därigenom möjliggöra ämnesspråklig delaktighet samt kunskapsutveckling. Fokus ligger på språklig tillgänglighet och skolans kompensatoriska uppdrag att i undervisningen möta alla elevers olika behov. Utifrån detta syfte har jag undersökt vilka styrkor och svårigheter som den språkinriktade undervisningen har inneburit i praktiken.  Undersökningen utfördes under en lektionsserie på sju lektioner som genomfördes enligt den språkinriktade undervisningens didaktiska modell och dess tillhörande stödstrukturer. Undervisningen var en del av kursen Svenska 1 i gymnasieskolan, och den aktuella klassen bestod av 26 elever med mycket skilda förutsättningar och kunskapsnivåer. För insamlingen av data har jag använt mig av kvalitativa metoder, bestående av öppen deltagande observation, textanalys samt skriftliga öppna frågor. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet.  Studiens resultat visar att den språkinriktade undervisningen har bidragit till en inkluderande lärmiljö som möjliggjort samtliga elevers ämnesspråkliga delaktighet samt kunskapsutveckling. Samtidigt visar undersökningen att förutsättningar, resurser och andra faktorer kan spela en avgörande roll för resultatet.

In Sweden approximately one in four to one in five individuals experience readingdifficulties for various reasons. Existing tools on the market are primarily adaptedfor digital text, but some applications allow users to photograph or upload images oftext and have it read aloud via text-to-speech through OCR technology.Unfortunately, these functions are limited to text-to-speech only and are primarilyused in educational settings. For individuals with ADHD or dyslexia, who mayexhibit similar but not identical difficulties, these tools may be insufficient.This work presents a prototype for a mobile application developed with a user-centered design to extend functionality beyond what is offered in today’s tools. Theprototype enables the customization of the text’s visual presentation directly onmobile devices, which can improve the reading experience not only for individualswith specific reading difficulties but also for the general population. This approach isparticularly advantageous for those with reading difficulties as it allows them toadjust the appearance of their text to best facilitate their reading.The prototype uses OCR technology to extract text from images, allowing users tomanipulate the text’s visual presentation to enhance readability. This includessettings such as character and line spacing, background color, and word highlighting.Research indicates that such adaptations can facilitate reading especially for thoseexperiencing reading difficulties, such as dyslexia and frequently ADHD, byproviding access and less strenuous visual text presentation.By combining technical solutions with social value, this project aims to reduce thegap in information accessibility and support individual independence and integrationinto society. The proposed mobile application represents a step forward in thedevelopment of more inclusive and adaptable reading tools, which are not confinedto digital or educational environments but can be used in a wide range of everydaysituations. / I Sverige har ungefär var fjärde till var femte person lässvårigheter av olikaanledningar. Befintliga verktyg på marknaden är huvudsakligen anpassade för digitaltext, men några applikationer tillåter användare att fotografera eller ladda upp bilderpå text och få den uppläst via talsyntes genom OCR-teknik. Tyvärr begränsas dessafunktioner till enbart talsyntes och används främst i skolmiljöer. För personer medADHD eller dyslexi, som kan uppvisa liknande men inte identiska lässvårigheter,kan dessa verktyg vara otillräckliga.Syftet med det här arbetet är att undersöka hur en prototyp för en mobilapplikationmed en användarcentrerad design kan utvecklas för att erbjuda en bredarefunktionalitet än den som erbjuds i verktygen idag. Prototypen möjliggör anpassningav textens visuella presentation direkt på mobila enheter, vilket kan förbättraläsupplevelsen inte bara för personer med specifika lässvårigheter utan även förbefolkningen i allmänhet. Detta tillvägagångssätt är särskilt fördelaktigt för dem medlässvårigheter genom att det ger dem möjlighet att justera textens utseende till detsom bäst underlättar deras läsning.Prototypen använder OCR-teknik för att extrahera text från bilder, vilket gör detmöjligt för användare att manipulera textens visuella presentation för att förbättraläsbarheten. Detta inkluderar inställningar som tecken- och radavstånd,bakgrundsfärg, ordframhävning. Forskning indikerar att sådana anpassningar kanunderlätta läsning, speciellt för som upplever lässvårigheter, som dyslexi och intealltför sällan även ADHD, genom att erbjuda tillgång och mindre ansträngandevisuell textpresentation.Genom att kombinera tekniska lösningar med socialt värde strävar detta projektefter att minska tillgänglighetsklyftan till information och stödja individenssjälvständighet samt integrering i samhället. Den föreslagna mobilapplikationenrepresenterar ett steg framåt i utvecklingen av mer inkluderande ochanpassningsbara läsverktyg, som inte enbart är bundna till en digital- eller skolmiljö,utan kan användas i ett brett spektrum av vardagliga situationer.

Covid-19-pandemin som bröt ut år 2020 tvingade många organisationer att anpassa sig till distansarbete. En betydande institution som påverkades var akademin som traditionellt setts som en plats för gemenskap och utveckling. Förändringen till distansarbete har medfört en omstrukturering av ledarskapet för att hantera de utmaningar som följer med distansarbete. Inom universitet kallas ledaren över en institution för prefekt, denna person har personalansvar och ekonomiskt ansvar för institutionen. I denna magisteruppsats studeras ett antal prefekters upplevda effekter av inkluderande ledarskap i samband med distansarbete vid Umeå universitet. Inkluderande ledarskap är ett relativt nytt begrepp som beskriver ett ledarskap med stort relationsorienterat fokus. Fokuset ligger även på de utmaningar och strategier som tillkommit i följd av Covid-19-pandemin. Prefekten har en betydelsefull roll i sitt ledarskap, för att främja medarbetarnas arbetsprestationer och sociala välbefinnande under distansarbete. Studien har använt sig av semi-strukturerade intervjuer som analyserats genom tematisk analys. Resultatet visar att prefekter arbetar för att deras medarbetare ska arbeta på den fysiska arbetsplatsen. Ett inkluderande ledarskap implementeras främst mot de arbetare som befinner sig på plats, med vissa undantag. Prefekterna upplever distansarbete som svårt i relation till inkluderande ledarskap, särskilt relaterat till ämnen som att ge feedback, säkerställa rättvisa och bygga personliga relationer med dessa medarbetare. Det existerar dock skillnader mellan prefekterna gällande hur de upplever och bemöter dessa svårigheter.

Denna uppsats utforskar anpassad undervisning för elever med läs-och skrivsvårigheter. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med åtta klasslärare för att identifiera effektiva strategier och arbetssätt för att stödja dessa elever. Lärarna betonar vikten av individualiserande och differentierande undervisningsmetoder, inklusive användning av konkreta material och digitala verktyg för att främja elevernas språkutveckling och öka deras delaktighet och motivation. Studien understryker också vikten av ett kollegialt stöd och ett integrerat arbetssätt mellan klasslärare och speciallärare. Resultaten pekar på att en väl anpassad pedagogisk miljö kan ha en betydande positiv inverkan på lärandet för elever med läs-och skrivsvårigheter. Denna insikt är avgörande för att utveckla effektiva pedagogiska strategier som kan stödja alla elevers lärande.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare och rektorer organiserar undervisningen för den integrerade grund-särskoleeleven samt vilka förutsättningar för inkludering som finns. Med hjälp av klassrumsobservationer och in-tervjuer söktes svar på följande frågeställningar: Hur organiseras undervisningen, vilka förutsättningar för inkludering finns, hur beskriver lärare och rektorer samarbetet mellan lärare, resurspersoner och speciallärare samt vilken kunskap om grundsärskolan finns på skolorna? Teoretisk förankring utgörs av Lundgrens ramfaktorteori (1972), relationell pedagogik enligt Aspelin (2013) samt de specialpedagogiska perspektiven, individperspektiv och relationellt perspektiv. De kvalitativa undersökningsmetoderna observation och intervju användes i studien. Observationer av undervisningen i klassrummet kompletterades med semistrukturerade intervjuer med lärare respektive rektor. Sammanfattningsvis pekar resultaten på ett stort engagemang hos främst lärarna i att skapa en bra organisation för elevernas undervisning. Överlag är undervisningen anpassad efter elevernas behov och förutsättningar. Lärarna beskriver att tid för planering och samarbete mellan lärare och mellan resursperson och lärare samt utbildning i grundsärskolans läroplan är bristfällig. Denna studie, om än slutsatser ska dras med viss försiktighet, pekar på att en del rektorer i grundskolan inte är tillräckligt insatta i grundsärskolans läroplan eller vad det innebär att undervisa en integrerad elev. Speciallärare med kunskap om grundsärskolan behövs därför i grundskolan så att integrerade elevers rätt till rätt utbildning utifrån grundsärskolans läroplan kan säkerställas samtidigt som de, utifrån inkluderingstanken, får vara socialt och pedago-giskt delaktiga (Nilholm & Göransson, 2013). / The aim of this study was to investigate how teachers and principals organize teching for pupils with intellectual disabilities in ordinary schools, so-called integrated pupils. With the help of classroomobservations and interviews answers were sought to the following questions: How is the teaching organized, what conditions for inclusion exists, how do techers and principals describe the collaboration between teachers, assistants, and special teachers and what knowledge exists about the curriculum for pupils with intellectual disabilities? As theoretical framwork Lundgren´s Frame factor-theory, Aspelin´s relational pedagogy and the special educational perspectivs, individual and relational perspectiv were used. The qualitative surveymethods were observation and interview. Observations of classroom-teaching were supplemented with semi-structured interviews with teachers and principals. The results of the studie point to a great commitment among the teachers in creating a good organization for the pupils. Overall the teaching is adapted to the pupils needs and conditions.The teachers describe that there is lack of time for planning and collaborations between teachers and assistants. Education of the curriculum for pupils with intellectual disabilities is also insufficient. This study, although conclusions should be drawn with some caution, points out that some principals are not sufficiently familiar with the curriculum for pupils with intellectual disabilities. Special teachers with knowledge about this curriculum are therefore needed in ordinary schools. Based on the inclusive idea the pupils then can be more socionally and educationally involved in their schools.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka och förstå hur ett antal lärare resonerar kring sina möten med elever i behov av särskilt stöd. Fokus på studien ligger på undervisning i helklass och inte i mindre undervisningsgrupper. Mina frågeställningar utgår ifrån hur lärare beskriver pedagogiska situationer när de blir som bäst och när de känner att de lyckas i sina möten med elever i behov av särskilt stöd. Vad lärare upplever som utmaningar i möten inom klassrumsmiljön och vad inkludering av elever i behov av särskilt stöd betyder för lärare. Metoden för studien är en kvalitativ innehållsanalys med sex genomförda semistrukturerade intervjuer på två olika låg-och mellanstadieskolor. Resultatet presenteras i form av rubriker som skapats i analysen av intervjuer genom kodord och kategorier: Lärares syn på inkludering, Pedagogiska metoder och Samverkan och nätverk. Resultatet lyfter fram att lärarna i studien beskriver vikten av att kunna stödja enskilda elever så att de blir en del av gruppen. Lärarna anser att det är avgörande att lära känna eleven och skapa en relation. Resurspersoner är även en viktig förutsättning för elevers inkludering. Ett hinder kan vara tidsbrist för att klara av att ge både enskilda och övriga elever tillräckligt med stöd. Självreflektion är en gynnande pedagogisk metod och även samarbete med framför allt föräldrar och övriga professioner. Att skapa struktur och tydlighet genom förhållningssätt, anpassat material och miljö är mycket betydelsefullt för barn i behov av särskilt stöd. Min studie har visat att det behövs en medvetenhet om vad som påverkar inkludering. Att möta elever med ett utmanande beteende är någonting som ger upphov till olika uppfattningar och förhållningssätt hos lärare. Går det som lärare att skapa ett förtroende hos föräldrar ökas inkluderingsmöjligheterna stort.