Det övergripande syftet med den här undersökningen är att studera olika gruppers personbenämningspraktiker när det gäller kommunikation om autism/asperger (ASD) och bipolär diagnos. Det avgränsade syftet är att undersöka person först-språkets position i förhållande till andra personbenämningar. Undersökningens teoretiska ram och begrepp är hämtade från kritisk diskursanalys och Goffmans stigmateori. Analysen är både kvantitativ och kvalitativ, och materialet består av 155 svar från en online-enkät. Den kvalitativa analysen är inspirerad av legitimeringsanalys och Goffmans stigmateori, där den förra utvecklas med begreppet självauktorisering. Undersökningen fokuserar på följande språkliga konstruktioner; har-konstruktionen (jag har x), är-konstruktionen (jag är x), person först-konstruktionen (person med x) och diagnos först-konstruktionen (x person). Resultatet visar att ett övergripande mönster går att urskilja: har-konstruktionen är den mest föredragna personbenämningen när det gäller kommunikation om autism/asperger ASD-diagnos, och är-konstruktionen när det gäller bipolär diagnos. 1 av 10 väljer person först-konstruktionen och den är främst de yrkesverksammas preferens. Den minst föredragna av alla grupper är diagnos först-konstruktionen. Flertalet (de)legitimeringar sker, typiskt med självauktorisering, moraliska evalueringar och jämförelser. Två strategier för stigmahantering synliggörs i motiveringarna: acceptansstrategin och assimilationsstrategin. En slutsats är att personbenämningar har en betydelsefull roll i konstruerandet av identitet. Personbenämningspraktik är komplex, och alla personbenämningarna i undersökningen har potential att stigmatisera. En försiktig slutsats är att person först-språket har en särskilt stigmatiserande effekt och utmanar de berördas benämningsmakt.

Swedish sports clubs are becoming more concerned with how to attract young people to participate in organized sports. Young people with low socio-economic status and individuals with ethnic background are especially in mind as it has become clear that these individuals are excluded in the various activities of sports clubs. The aim of this study was to examine the possible obstacles for young adolescents to participate in organized sports. By identifying the visible and invisible obstacles through a gender- and socio-cultural perspective the four research questions were examined. The questions concerned within this qualitative study was how accessibility was described by the respondents; how the obstacles to participate in organized sport were experienced by the respondents; how the difference in sport participation was explained by the respondents from a cultural and socio-economic perspective and; how the differences in sport participation were explained by the respondents from a gender perspective. Through six focus groups encompassing 16 individuals between the age of 14–20 years old a Bourdieu approach was applied in order to interpret the content of the responses. The results showed that the youth experienced obstacles to participate in sport in two different ways. One was described as the physical means of being able to get access to sport which was transportation facilities, sports fees and costs for equipment. The other form of obstacle was described as underlying factors such as norms and expectations regarding participation in organized sports and a lack of perceived sense of belonging. Cultural background and gender were discussed as the two most contributing factors as to why some of the youth are not participating in organized sports. Swedish sports clubs should focus on how to include the youth needs into their day-to-day work rather than ensuring their participation in their current offered activities.

Förskolan som verksamhet ska utifrån alla barns olika förutsättningar och behov erbjuda omsorg, utveckling och lärande. Forskning visar på att storleken på barngruppen har betydelse för hur förskollärare kan arbeta med läroplansmålen. Det har även visat sig att små grupper med färre antal barn och vuxna har en positiv effekt för barn i behov av särskilt stöd. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera förskollärares erfarenheter av gruppindelning i relation till specialpedagogisk insats. Elva förskollärare har delat med sig av sina erfarenheter genom semistrukturerade intervjuer via zoom och mail. En hermeneutisk tolkning av intervjuerna visar att gruppindelning i förskolan används i verksamheterna med lite olika syften. I resultatet framkommer att förskollärarna använder sig av små grupper för att öka möjligheten att se varje barn och för att skapa en lugn arbetsmiljö. Det visar sig även att förskollärarna utgår från barn i behov avsärskilt stöd när gruppindelningarna planeras och genomförs. Gruppindelningarna av barnen i förskolan har visat sig vara väl genomtänkta och till viss del med specialpedagogiska faktorer som diskuteras i analys och diskussion. Studien visar att det behövs mer forskning kring barn i behov av särskilt stöd i förskolan samt hur pedagogerna kan arbeta med gruppindelning relaterat till specialpedagogiska insatser.

Syftet med den här studien är att få kunskap om personal och vårdnadshavares perspektiv på vilka möjligheter och utmaningar de ser i fritidshemmets inkluderande praktik för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Insamlingen av data har skett genom intervjuer med personal och vårdnadshavare. Då forskningen inom fritidshemmet är begränsad är min förhoppning att denna studie ska utgöra ett kunskapsbidrag kring fritidshemmets inkluderande praktik.  Mina teoretiska utgångspunkter är symbolisk interaktionism (SI) och det relationella perspektivet. Dessa två teorier bidrar till att ge en förståelse till aktörernas samspel och hur även miljön påverkar detta samspel. Både SI och det relationella perspektivet visar samspelets betydelse för olika sammanhang.  Studiens metodansats är grundad teori (GT) och den är vald utifrån att den erbjuder en systematisk och flexibel vägledning för insamlandet av data.  Resultaten visar att fritidshemmets komplexitet resulterar i att det i flera situationer uppstår en diskrepans mellan hur personal och vårdnadshavare skulle vilja att det inkluderande arbetet i fritidshemmet fungerade kontra hur de beskriver att det fungerar för personalen och eleverna. Min slutsats är att komplexiteten som finns när det gäller fritidshemmets inkluderande praktik gör att det är svårt att dra någon generell slutsats. Detta även utifrån att studien bygger på samspelet mellan aktörerna och miljön, och personalen och vårdnadshavarna har olika utgångslägen. Personalen relaterar till sin professionella lärarsituation medan vårdnadshavarna beskriver en situation utifrån sitt barn.

Maskulinitet är ett socialt och kulturellt konstruerat begrepp som beskriver de egenskaper, roller och beteenden som traditionellt förknippas med män och maskulinitet i olika samhällen. Den här uppsatsen utforskar den diskursiva konstruktionen och rekonstruktionen av maskulinitet ur ett diskursteoretiskt perspektiv. Den empiriska basen består av podcastavsnitt med totalt 15 olika män. Det övergripande syftet med denna uppsats är att identifiera och kritiskt analysera den diskursiva konstruktionen och representationen av maskulinitet när män talar om hur mänska vara eller beskriver vad en man är. Detta undersöks genom att identifiera vilka diskurser män konstruerar och vilka subjektspositioner de intar. I avsnittet om tidigare forskning utforskas grunderna för podcastsändning och maskulinitetsforskning i svenska och europeiska sammanhang skisseras. Den här uppsatsenbeskriver inte bara vad podcasting är, utan analyserar också specifika aspekter av maskulinitet inom medieformatet. Genom att bygga på befintlig forskning är syftet inte bara att replikera det som redan är känt, utan att introducera nya insikter och perspektiv på maskulinitet, vilket kan bidra till och utöka den bredare diskussionen inom ämnet.Dess teoretiska ramverk baseras på Connells koncept om hegemonisk maskulinitet, Andersons koncept om inkluderande maskulinitet och Butlers koncept om den heterosexuella matrisen. Genom att identifiera och analysera hur män konstruerar och rekonstruerar maskulinitet kan vi uppmärksamma de normer och strukturer som leder till orättvisa och ojämlikhet mellan män, kvinnor och icke-binära, såväl som mellan olika män. Genom att mjuka upp och vidga maskulinitetsbegrepp kan det bidra till större inkludering och tolerans bland män. Detta kan i sin tur åstadkomma förändring.

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om hur lärare i idrott ochhälsa upplever och arbetar med inkluderande och differentierad undervisningsom tillgodoser elevers behov och förutsättningar i olika lärmiljöer. Studienbygger på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare från olikaskolor som är behöriga i ämnet idrott och hälsa. Studien utgick från följandefrågeställningar: Hur arbetar lärare i idrott och hälsa med att skapa eninkluderande och differentierad undervisning? Hur samarbetar de medspeciallärare/pedagoger? Vilka utmaningar stöter de på för att skapa enlikvärdig utbildning? De teoretiska utgångspunkterna som studien har utgåttifrån är tillgänglighetsmodellen från Specialpedagogiska myndigheten ochsom analysverktyg har en tematisk analys använts för att hitta olika teman iresultatet. Resultatet som framkom i studien visade på att samtliga lärareansåg att de gjorde sitt bästa för att skapa en inkluderande och differentieradundervisning men faktorer som tid, resurser och tillgängliga lärmiljöer harstor påverkan hur lärarna kan arbeta med att skapa en god undervisning.Resultatet visade även att de flesta lärarna inte hade något samarbete ellerkontinuerlig kontakt med speciallärare och elevhälsoteam samt att lärarnaansåg att speciallärarnas kunskap och engagemang inte sträcker sig ut tillidrott och hälsa undervisningen.

Studiens syfte är att undersöka upplevelser av och uppfattningar om psykologisk trygghet i relation till ansvarstagande bland skogliga planerare utifrån frågeställningarna: hur ser den psykologiska tryggheten ut bland skogliga planerare? Samt: hur påverkar förekomsten av psykologisk trygghet individens upplevda möjlighet till ansvarstagande i sin yrkesroll? Kvalitativ, induktiv metod med fenomenologisk ansats valdes för studien. Materialinsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades genom induktiv tematisk analys. Studiens resultat visar att informanterna genomgående uttrycker ett stort ansvarstagande och hög psykologisk trygghet i sitt arbete. En starkt negativt påverkande faktor på den psykologiska tryggheten visade sig vara ensamarbete och då främst i samband med att informanterna fattade komplexa beslut. Studiens slutsats visar på stort ansvarstagande kombinerat med upplevd stor psykologisk trygghet bland dessa skogliga planerare. Informanterna uppfattas i stor utsträckning befinna sig i en arbetsmiljö med goda förutsättningar för lärande vilket möjliggör en hållbar utveckling för individ och organisation. / The purpose of the study is to investigate the degree of psychological safety in relation to responsibility among forest planners based on the questions: what are the experiences of psychological safety among forest planners? And: How do different experiences of psychological safety relate to experiences of individuals responsibility in their professional role? A qualitative, inductive method with a phenomenological approach was chosen for the study. The collection of material was conducted through semi-structured interviews. The collected material was analyzed through inductive thematic analysis. The results of the study show that the informants consistently expressed high accountability and an experienced high psychological safety in their work. A negative factor mentioned as important for experiencing psychological safety at work is working alone, mainly in connection with the informants making more complex decisions. The study's conclusion shows high accountability combined with perceived high psychological safety among these forest planners. The informants are perceived to be in a work environment with good conditions for learning, which enables sustainable development for the individual and the organization.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att få en fördjupad kunskap om hur skolan kan främja pojkars motivation att läsa och vilka faktorer som motiverar pojkar att läsa. Studien bygger på intervjuer med pojkar i stadierna 4–6 och 7–9 med läs- och skrivsvårigheter. Då det är pojkarnas upplevelser och erfarenheter som är undersökningens fokusområde så valdes semistrukturerade intervjuer, då denna metod gör det möjligt att fånga pojkarnas attityd och perspektiv på läsmotivation. Forskningsfrågorna fokuserar på vilka faktorer pojkarna beskriver ökar deras motivation att läsa, samt se om det finns några likheter och skillnader mellan stadierna. Vi valde att göra intervjuer med pojkar då det finns begränsad forskning om vilka faktorer pojkar beskriver främjar deras motivation att läsa. Totalt kontaktades sju skolor, och elva pojkar deltog i studien, varav en pojke deltog i en pilotintervju. Studiens teoretiska ramverk grundar sig på Dr William Glasser teori, motivationsteori, som handlar om att motivationen kommer inifrån eleven själv. Studien utgår även från ett specialpedagogiskt, relationellt och inkluderande perspektiv. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en tematisk analys. Resultaten och analysen i studien synliggör vilka olika faktorer som främjar pojkars motivation att läsa. Analysen synliggör vikten av likvärdiga förutsättningar för att nå god läsförmåga, exempelvis beskriver pojkarna att motivationen ökar när de har tillgång till böcker i olika genrer, att de får välja vilka böcker de vill läsa men även vikten av lämplig läsnivå på böckerna. De lyfter även att motivationen främjas när de får interagera socialt med andra om vad de läst. Något som sticker ut i det empiriska materialet är att samtliga pojkar inte får möjligheten att läsa regelbundet eller får tillräckligt med läsmängd. De lyfter även pedagogens roll och vikten av stöd och feedback.

This thesis examines the presence of ergonomics in the design process at IKEA of Sweden. It also attempts to describe how IKEA of Sweden can implement more ergonomics in their development process of new products. The study is based on interviews with employees at IKEA of Sweden and with an employee at the design bureau Veryday.  The thesis also includes a design process that has been conducted using a given brief by IKEA of Sweden with a predetermined way of production. The purpose of the design process should have an overall ergonomic perspective. The interviews were analysed using the theory presented which includes the perception and fallacies of ergonomics, anthropometrics and universal design. The result shows that ergonomic aspects are not included in a structured way common for all areas when developing products at IKEA of Sweden. The study also points to a need of information about ergonomics, like a guideline. Access to an expert as an occupational therapist or a physiotherapist would also improve the design process. The analysis of the design process and the products Höghult shows the importance of preparation in the design process using functional analysis, specifications and analysis of the way of production. To proceed with the implementation of the overall ergonomic perspective in the design process, it is important to test and evaluate the prototype using an expert and a test panel representing the potential customers. / Den här uppsatsen undersöker förekomsten av ergonomi i designprocessen på IKEA of Sweden. Den försöker även beskriva hur IKEA of Sweden kan föra in mer ergonomi i deras arbete med att ta fram nya produkter. Studien är baserad på intervjuer av medarbetare på IKEA of Sweden samt av företrädare för designbyrån Veryday. Parallellt med intervjustudien genomfördes en designprocess efter given brief av IKEA of Sweden med angivet produktionssätt där processen ska ha ett övergripande ergonomiskt perspektiv. Intervjuerna analyserades utifrån den teori som presenterats om bland annat föreställningar om ergonomi, antropometri och universell design. Resultatet visar att det inte finns ett strukturerat arbetssätt för ergonomiska frågeställningar gällande produktutveckling på IKEA of Sweden. Studien visar också på att det finns behov av information om ergonomi som t ex en guideline. Att ha tillgång till en expert, såsom t ex en arbetsterapeut eller fysioterapeut, skulle också berika designprocessen. Analysen av designprocessen och produkterna Höghult visar betydelsen av att noga förbereda designprocessen med hjälp av funktionsanalys, kravspecifikation samt analys av produktionssättet. För att komma vidare med implementeringen av det övergripande ergonomiska perspektivet i designprocessen är det viktigt att testa och utvärdera prototypen med hjälp av exempelvis en expert samt en testgrupp som representerar kundgruppen.

Detta arbete redogör för hur en stadshistorisk utställning kan utformas för att kommunicera sitt innehåll till målgruppen utrikes födda med bristande kunskaper i svenska. Undersökningen mål är att hitta riktlinjer som visualiserar ett koncept för denna typ av utställning. I undersökningen behandlas den lokalhistoriska utställningen ”Se Eskilstuna” på Eskilstuna stadsmuseum. Utställningen används idag som undervisningsmaterial för studenter från SFI; svenska för invandrare. Idag har utställningen brister som gör att den inte uppfyller den specifika målgruppens behov. Genom låg kontrast och struktur samt att den idag till stor del utgår från text, försvåras möjligheten att kommunicera sitt innehåll till målgruppen. I detta arbete diskuteras främst utställningens rumsliga formgivning, men även hur innehållet påverkar förståelsen för utställningen. Syftet med arbetet är att undersöka hur en utställning på bästa sätt kan förmedla information om platsen och platsens historia, utan att enbart förlita sig till kompletterande text-information. Detta för att underlätta för målgruppen att ta till sig innehållet. Med hjälp av tydligare struktur, och genom att skapa grupperingar och ett visuellt narrativ, skapas ökade förutsättningar för målgruppen att ta till sig utställningens innehåll. I undersökningen kombineras teorier om kognitiva processer, distribuerad kognition och affordans som vetenskaplig utgångspunkt. Genom kvalitativa metoder i form av fokusgrupp och öppen observation har en förståelse för målgruppen och dess behov skapats. Genom en platsanalys har brister i den existerande utställningsmiljön identifierats och en förståelse för rummet formulerats. Med stöd av litteratur och metodresultat har sedan ett designförslag skapats.