Olika kontorstrender kommer och går och den flexibla arbetsplatsen har blivit allt vanligare i samhället. Idén om att varje individ själv ska ha möjlighet att välja sin arbetsplats efter olika arbetsuppgifter är grundtanken i det aktivitetsbaserade arbetssättet, en kontrast till de klassiska cellkontoren. Konceptet aktivitetsbaserade flexkontor bygger på att arbetsmiljön utformas i olika zoner efter verksamhetens olika aktiviteter, men tidigare forskning visar på att kontorsformen inte alltid används som den är tänkt eller att arbetsmiljön inte stödjer de behov som finns hos medarbetarna. Den här studien handlar om att undersöka de lugna zonerna i ett aktivitetsbaserat flexkontor. Studien är i samarbete med Försäkringskassans huvudkontor i Stockholm som sedan 2016 arbetat aktivitetsbaserat, men där de anställda idag ofta väljer att sitta på samma plats varje dag. Det har resulterarat i att lugna zonerna idag inte används i någon större utsträckning. Syftet med studien är att undersöka vilka rumsliga behov som användare av ett aktivitetsbaserat flexkontor har i en lugn zon och hur en lugn zon kan kommunicerar dess användande och funktioner.  Intervjuer, frågeformulär och rumsanalys har tillämpats för att få en djupare förståelse om problematiken och för att besvara frågeställningarna för denna studie. Tillsammans litteraturstudier om visuell retorik, visuella element i rummet, zonindelning samt deltagande och inkluderande design så presenteras ett gestaltningsförslag på hur ett rums funktioner kan kommuniceras genom visuella element som form, färg och material och en utformning av en lugn zon som stödjer användares behov.

Syftet med studien är att undersöka hur den pedagogiska, fysiska och sociala miljön påverkar undervisningen i fritidshemmet samt lärarnas upplevelser av de olika miljöerna. Vilka möjligheter och hinder upplever lärare i fritidshem för att anpassa miljön för alla elever? Studien bygger på semi-struktuerade intervjuer samt ett observationsschema där den fysiska och pedagogiska miljön studerades. Vi har intervjuat sex lärare i fritidshem på tre olika skolor. Resultatet visar att miljön har stor påverkan för hur undervisning kan bedrivas i fritidshemmet. Framförallt lyfts den fysiska miljöns betydelse för undervisningens roll i fritidshemmet. Resultatet visar att det ser väldigt olika ut på fritidshemmen och att det i sin tur påverkar kvalitén. I resultatet synliggörs vilka möjligheter och hinder lärarna upplever i den fysiska, pedagogiska och sociala miljön.

Toaletten är ett viktigt element och en nödvändighet inom demokrati för att upprätthålla fri rörelse och representation av alla samhällsgrupper, vilket tenderar att överses från en planeringssynvinkel. Syfte med uppsatsen är att förstå hur designen av offentliga rum kan verka inkluderande och/eller exkluderande av olika människors fysiska behov, genom att undersöka tillgänglighet utifrån utformningen av offentliga toaletter. Frågeställningarna fokuserar därmed på kommunala tjänstepersoners arbete samt hur designen av offentliga toaletter tillgodoser olika människors fysiska behov. Uppsatsen utgår ifrån Norrköpings kommun. I uppsatsen har teori om intersektionalitet använts och begreppen inkluderande-, exkluderande- och universell design har haft en central roll. Empiri samlades in genom observationer och intervjuer, vilka analyserades med tematisk analys. Resultatet visar att Norrköpings kommun försöker tillgodose olika typer av behov, men att detta sker i samband med exkluderande designåtgärder. Det finns således svårigheter med att implementera inkluderande- och/eller universell design. / From a planning point of view, the toilets tend to be overlooked despite their importance in a democracy and for people's freedom of movement in society. This study aims to research how design of public spaces can include and/or exclude the physical needs of different people, by focusing on the availability of public toilets. The issue focuses on the work of municipal officials and how the design of public toilets fulfills the physical needs of different people, in the municipality of Norrköping. In the study, the theory of intersectionality and the concepts of inclusion, exclusion and universal design have had a central role. Empirical data were collected through observations and interviews and analyzed with a thematic analysis. The results showed that Norrköping tried to meet different types of needs, but that this takes place in connection with excluding design measures. Thus, there are difficulties in implementing inclusive and/or universal design.

The aim of this essay was to study the extent to which president Nayib Bukele applies the ideologies of the party Nuevas Ideas in accordance with the wishes of the Salvadoran people. Nueva Ideas party ideology consists of democratic, decentralized, plural, and inclusive political definitions. Using populism as a theoretical framework, the essay provided various explanations that describe the extent to which Nayib Bukele starts from populism to understand the connection between the president and defined concepts in populism: identity politics, anti-pluralism, and anti-elitism. The essay has created a greater understanding of the president's political procedure. The research problem has been studied with the help of the theory that fulfills an important function as it is at the center of the study's question. The chosen method for this research is a qualitative case study. The results show that the president is portrayed as the populist leader in El Salvador, but Bukele's political procedure can not be defined as populist because the president does not act fully in accordance with the ideas he advocated.

Med denna studie ville jag undersöka lärares erfarenheter av anpassningar och desseffekter för elever med matematiksvårigheter. Undersökningen riktade sig tillmatematiklärare som är eller har varit verksamma i årskurs 7–9 och har erfarenhet avanpassningar för elever med matematiksvårigheter. Undersökningen gjordes med hjälpav semistrukturerad intervju med fyra lärare från olika skolor. Intervjuerna genomfördesunder slutet av mars 2022. Syftet med studien är att undersöka och få mer kunskap om hur lärarna angripermatematiksvårigheter i undervisningen samt hur de arbetar med anpassningar för attmöjliggöra bättre förutsättningar för att fler elever ska kunna prestera bättre i ämnetmatematik. Det empiriska materialet har systemerats med hjälp av Braun och Clarke(2006) som sedan analyserats utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv och Roos(2019b) tre diskurser för inkludering i matematikundervisning. Resultatet av studien visar att lärare jobbar delvis lika när de anpassar undervisningenför elever med matematiksvårigheter. Dock var det tydligt att vissa lärare tryckte extrapå vissa typer av anpassningar som konkret material och personligt anpassade uppgiftermedan andra tyckte att den personliga kontakten till eleverna är viktig. Lärarna lyftefram att effekterna av deras anpassningar ledde till bättre arbetsro och förhöjtsjälvförtroende hos eleverna. Lärarna uppmärksammade även vikten av att ha extrapersonal i klassrummet för att bidra till ett bättre klimat eller för att tillämpa en-till-enundervisning med en elev eller en liten grupp.

Affärsstrategin direct-to-consumer (DTC) innebär en direkt försäljnings- och distributionskanal från företag till slutkund. Medskapande och engagemang på sociala medier är betydelsefulla faktorer för att förädla de fördelar som DTC ger upphov till. Studiens syfte är därför att härleda en modell för hur DTC-företag kan engagera samt involvera kunder. Det empiriska materialet erhålls genom en kvalitativ metoddesign med semistrukturerade intervjuer för att skildra svenska DTC-företags arbetssätt. De företag som undersöks är följande: Geggamoja, Pinky Pine, So Typical Me, Ciszere, Rapunzel of Sweden och Maya Delorez. För att framkalla engagemang på sociala medier arbetar DTC-företagen kontrollerat med att skapa ett autentiskt innehåll som återspeglar varumärkesidentiteten. Innehållet bygger således på ett återkommande språkbruk och social interaktion. Språkbruket anpassas dock beroende på mottagare och delas upp i professionell samt inkluderande tonalitet. För att nå ut med innehållet till kunderna kombinerar DTC-företagen olika relevanta plattformar baserat på om innehållets syfte är att vara informativt eller underhållande. Ett företags community visar sig även stärka kundengagemanget och kan byggas utifrån två strukturer, intresse- samt produkt-fokuserat. Oavsett struktur kan företaget strategiskt arbeta för att styra sitt community i önskad riktning allt eftersom communityt grundar sig i vänskapliga relationer och känslomässiga band. För att framkalla ytterligare engagemang arbetar DTC-företagen med att involvera kunderna i medskapande genom en insamling av både idé- och preferens-fokuserad feedback. SoMe-engagemanget och medskapandet har slutligen en positiv effekt på varandra genom en ökad mängd feedback och mer engagerade följare.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare utformar och anpassar sin undervisning och sina lärmiljöer så att barn med språksvårigheter inkluderas i gemensam undervisning. För att undersöka detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med sjuförskollärare via en digital plattform. Ett e-mail skickades ut till ett flertalförskolechefer från olika kommuner som sedan hänvisade oss till intresserade förskollärare. Studien utgår ifrån den didaktiska teorin och förväntas att besvara de didaktiska frågorna: vad, hur och varför som även ligger till grund för analysarbetet av det insamlade materialet. Det insamlade data transkriberades samt analyserades ochutifrån analysen utformades fyra teman: förskollärarens förhållningssätt, anpassade barngrupper, samsyn i arbetslaget och pedagogiska hjälpmedel. Resultatet indikerar att förskollärarna inkluderar barn med språksvårigheter i sin undervisning genom att utforma lärmiljön med hjälp av pedagogiska hjälpmedel som exempelvis bildstöd, samt att dela in barnen i mindre och anpassade barngrupper. Fortsättningsvis påvisarresultatet att förskollärarna planerar sin undervisning utifrån barnens intressen. Att det finns en samsyn mellan kollegor är en betydelsefull faktor för att skapa inkluderande undervisning. För att uppnå ett inkluderande arbetssätt är det avgörande att tillgodose barns behov och förutsättningar i undervisningen. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att förskollärarna använder sig av olika strategier för att uppnå inkluderande undervisning för barn med språksvårigheter.

Although accessibility benefits all users of the web, irrespective of their abilities and disabilities, many web applications fail to fulfill basic accessibility requirements. Designers and developers need to improve their work with accessibility in order for digital inclusion to be possible. This thesis investigated how a design system can support them in producing accessible applications. It used a design approach to formulate an accessibility methodology for creating and maintaining a design system. Interviews and ideation workshops were held to understand the problem and generate solutions. A methodology was put together and evaluated through expert reviews, focus grouping, and user testing. The thesis resulted in 10 guidelines for how to promote accessibility through a design system. Central to the guidelines was that companies adapt the work with accessibility to their specific situation, by setting their own goals and creating tools for the different stages of the employees' work processes. The thesis concluded a design system can help designers and developers not feel overwhelmed by accessibility requirements, and focus on what is relevant to the task they are currently performing. A design system that is merely a storage for components can only assist designers and developers with a fraction of the accessibility requirements. Greater potential is held by a design system that is made into a platform for accessibility, by providing guidance on how to use components and being referenced in testing procedures. / Trots att tillgänglighet gynnar alla användare, oavsett förmåga eller funktionsnedsättning, uppfyller många webbapplikationer inte grundläggande tillgänglighetskrav. För att digital inkludering ska vara möjlig, behöver designers och utvecklare förbättra sitt arbete med tillgänglighet. Detta examensarbete undersökte hur ett designsystem kan stötta dem med att producera tillgängliga applikationer. Med ett angreppssätt vanligt för design, tog det fram en tillgänglighetsmetodik för att skapa och underhålla designsystem. Intervjuer och idéworkshops hölls för att förstå problemet och generera lösningar. En metodik sammanställdes och utvärderades genom expertutvärderingar, fokusgrupp och användartester. Examensarbetet resulterade i 10 riktlinjer kring att främja tillgänglighet genom ett designsystem. Centralt för riktlinjerna var att företag ska anpassa tillgängligh-etsarbetet till deras specifika situation, genom att sätta egna mål och skapa verktyg för de olika stadierna av medarbetarnas arbetsprocess. Examensarbetet kom till slutsatsen att ett designsystem kan hjälpa designers och utvecklare undvika att överväldigas av tillgänglighetskrav, och fokusera på vad som är relevant för den aktuella uppgiften de utför. Ett designsystem som enbart är ett förvar för komponenter kan bara stötta designers och utvecklare med en bråkdel av tillgänglighetskraven. Ett designsystem som blir en plattform för tillgänglighet, genom att ge handledning för hur komponenter ska användas och genom att refereras till i testrutiner, har högre potential.

According to the Swedish school law, pupils should have the possibility to influence their education – both in learning methods and content. However many teachers find it hard to operationalize the pupils’ influence in their teaching. The motive for this study was therefore to explore how pupils’ influence can be incorporated in education in relation to subject traditions, here exemplified in the discipline of biology. The data was analysed from a sociocultural perspective by using a model of the didactical triangle for natural sciences. Inclusive methods for pupils’ influence in biology was also used as an analytical tool. The analysed material was derived from interviews with nine pupils and five teachers and was categorized using an abductive thematic method. The results demonstrate that pupils’ influence was strongly expressed in the relationship between the pupils and their teachers. However, in the relationship between the pupils and the biology content it was considerably less expressed. Teaching traditions in biology are often textbook oriented and tend to affect the teacher’s possibilities for allowing pupils’ influence. Methods for pupils’ influence in biology can include more diversified and interactive teaching practises. Using modelleling is another possibility which liberate the biology content and provides examples for influencing biology education.

Several museums and science centers around the world are investigating how to increase interest in scientific subjects among children. One way to increase a person's commitment and interest in science is to start a conversation about it. This thesis examines how illustrations in exhibition signs at Tom Tits Experiment can add more knowledge about the science behind the experiment the gyro wheel. The signs are primarily aimed at the adult visitors, who in turn want to be able to explain what the experiment means to their children. The illustrations are meant to be easy to remember and provide knowledge about the gyroscope and the areas of use of the gyroscopic effect in everyday life. The results of the study showed that as long as the information is perceived as interesting by the users, then that could be enough in order to engage and arouse their interest. The illustrations themselves did not have to be complicated or exaggerated for visitors to remember them and want to talk about them. / Ett antal museum och science centers världen över undersöker hur man kan öka intresset för teknik och naturvetenskap hos barn. Ett sätt att öka en persons engagemang och intresse för ämnesområdena är att börja samtala om dem. I detta examensarbete undersöks hur illustrationer i utställningskyltar på Tom Tits Experiment kan tillföra mer kunskaper kring vetenskapen bakom experimentet gyrohjulet. Skyltarna riktar sig i första hand till de vuxna besökarna som i sin tur vill kunna förklara vad experimenten innebär för sina barn. Illustrationerna är skapade för att vara lätta att minnas och ge kunskaper om gyroskopet och gyrokraftens användningsområden i vardagliga sammanhang. Resultatet av studien visade att för att väcka engagemang och intresse hos användarna kan det räcka med att informationen i skylten upplevs som intressant av besökarna. Illustrationerna behövde inte vara komplicerade eller överdrivna för att besökarna skulle minnas dem och vilja samtala om dem.