Företag som Airbnb, Google och IBM har förändrat sättet de designar digitala produkter på genom att integrera sina egna unika designsystem. Med hjälp av repeterbara komponenter, tillsammans med en uppsättning standarder som vägledning för hur dessa komponenter ska nyttjas, har alla dessa företag kunnat effektivisera skapandet och innovationen inom sina designteam. Syftet med följande studie var att undersöka hur ett sådant system bör utformas för att kunna användas inom en webbyrås verksamhet och om förebildsanalys kan vara en lämplig metod att nyttja vid utformningen. Arbetet ämnar således att besvara två frågeställningar: 1) Hur kan ett dynamiskt designsystem utformas för att tillgodose webbyråns behov? 2) Är förebildsanalys ett passande metodval vid utformningen av ett dynamiskt designsystem? För att besvara frågeställningarna har en förstudie i form av intervjuer genomförts med utvecklare och produktägare på en webbyrå. Tillsammans med en förebildsanalys och ett teoretiskt ramverk för visuell användbarhet utgör de grunden för designarbetet. För att utvärdera den slutgiltiga designen genomfördes en avslutande workshop med informanterna som intervjuades under förstudien. Arbetet landade i en generell verktygslåda, bestående av en samling text-, bild- och videoblock som sedan nyttjades för att ta fram de slutgiltiga visuella mallförslagen. De utgör tillsammans studiens huvudsakliga kunskapsbidrag, ett uppdelat designsystem. Resultatet visade även att en förebildsanalys kan bidra med viktiga insikter, både av estetisk och strukturell karaktär, som i sin tur kan utgöra en väsentlig grund till designprocessen.

As part of a push for renewal by radio and communications-based company Ericsson, the company launched a new brand identity called Brand 2.0 and began to construct the Ericsson Design System (EDS), a toolbox of digital design and development resources. The purpose of the EDS is to streamline and speed up the design and development process, help maintain consistency in design across products and improve communication between teams. This study aims to find potential areas for improvement of the EDS. To accomplish this, we compare the Ericsson Design System to the best practices of what makes an effective design system, as well as compare it to other companies’ publicly available design systems. To make this comparison, we performed an expert evaluation of the EDS and conducted interviews with Ericsson employees with experience with the design system to understand its strengths and weaknesses. The study found that the EDS is well suited for developers using the supported platform, but lacks some big-picture support for designers. System adoption would benefit from a push for political support within Ericsson. / Som del av en förnyelseprocess på kommunikationsföretaget Ericsson så lanserade företaget en ny varumärkesidentitet kallad Brand 2.0, och påbörjade konstruktionen av Ericsson Design System (EDS), en samling av digitala design- och utvecklingsresurser. EDS syfte är att understödja kommunikation, effektivisera design- och utvecklingsprocesser för mjukvaruprodukter, samt bidra till en mer konsekvent design mellan olika produkter inom bolaget.Denna studie utvärderar Ericsson Design System med syftet att finna förbättringsmöjligheter för systemet. För att uppfylla detta syfte gjordes en jämförelse med industribeprövad praxis för vad som gör ett effektivt designsystem, samt en jämförelse med designsystem från andra aktörer. För att göra denna jämförelse utfördes en expertanalys samt en intervjustudie som hämtade data från befintliga användare av Ericsson Design System. Studiens resultat visar att EDS är väl anpassat till att stödja utvecklare som använder den avsedda plattformen, men saknar visst stöd för designers, och att systemets användning skulle kunna breddas om det hade ett starkare strukturellt stöd i Ericssons internpolitik.

Although accessibility benefits all users of the web, irrespective of their abilities and disabilities, many web applications fail to fulfill basic accessibility requirements. Designers and developers need to improve their work with accessibility in order for digital inclusion to be possible. This thesis investigated how a design system can support them in producing accessible applications. It used a design approach to formulate an accessibility methodology for creating and maintaining a design system. Interviews and ideation workshops were held to understand the problem and generate solutions. A methodology was put together and evaluated through expert reviews, focus grouping, and user testing. The thesis resulted in 10 guidelines for how to promote accessibility through a design system. Central to the guidelines was that companies adapt the work with accessibility to their specific situation, by setting their own goals and creating tools for the different stages of the employees' work processes. The thesis concluded a design system can help designers and developers not feel overwhelmed by accessibility requirements, and focus on what is relevant to the task they are currently performing. A design system that is merely a storage for components can only assist designers and developers with a fraction of the accessibility requirements. Greater potential is held by a design system that is made into a platform for accessibility, by providing guidance on how to use components and being referenced in testing procedures. / Trots att tillgänglighet gynnar alla användare, oavsett förmåga eller funktionsnedsättning, uppfyller många webbapplikationer inte grundläggande tillgänglighetskrav. För att digital inkludering ska vara möjlig, behöver designers och utvecklare förbättra sitt arbete med tillgänglighet. Detta examensarbete undersökte hur ett designsystem kan stötta dem med att producera tillgängliga applikationer. Med ett angreppssätt vanligt för design, tog det fram en tillgänglighetsmetodik för att skapa och underhålla designsystem. Intervjuer och idéworkshops hölls för att förstå problemet och generera lösningar. En metodik sammanställdes och utvärderades genom expertutvärderingar, fokusgrupp och användartester. Examensarbetet resulterade i 10 riktlinjer kring att främja tillgänglighet genom ett designsystem. Centralt för riktlinjerna var att företag ska anpassa tillgängligh-etsarbetet till deras specifika situation, genom att sätta egna mål och skapa verktyg för de olika stadierna av medarbetarnas arbetsprocess. Examensarbetet kom till slutsatsen att ett designsystem kan hjälpa designers och utvecklare undvika att överväldigas av tillgänglighetskrav, och fokusera på vad som är relevant för den aktuella uppgiften de utför. Ett designsystem som enbart är ett förvar för komponenter kan bara stötta designers och utvecklare med en bråkdel av tillgänglighetskraven. Ett designsystem som blir en plattform för tillgänglighet, genom att ge handledning för hur komponenter ska användas och genom att refereras till i testrutiner, har högre potential.