Syftet med denna studie är att undersöka hur olika fritidshem arbetar med inkludering av elever som är inskrivna i grundsärskolan. I syftet ingår också att undersöka fritidspersonalens uppfattningar om de omständigheter som påverkar arbetet med inkludering samt hur samtliga elever i verksamheten påverkas av det inkluderande arbetssättet. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Fem fritidspersonal som arbetar på fem olika fritidshem i Stockholms län har intervjuats. Intervjuerna har analyserats med stöd av det sociokulturella perspektivet samt de specialpedagogiska perspektiven: kategoriska- samt relationella perspektiven. I studien framkom att en inkluderad fritidsverksamhet var möjlig om än resurskrävande då många anpassningar behövde göras samt hög personaltäthet krävdes. Många pedagogiska fördelar i den inkluderade fritidsverksamheten framkom: som utveckling i socialt samspel samt att möta olikheter. En central framgångsfaktor för att bedriva den inkluderade verksamheten visade sig vara hur ledningen på skolan organiserade arbetet. Det visade sig att den inkluderade verksamheten bygger på tankar om att alla elever ska känna tillhörighet och gemenskap samt att olikheter ses som en tillgång. / The purpose of this study is to examine how different leisure-time centers work with inclusion of pupils who are enrolled in the compulsory school for pupils with learning disabilities. The study will also examine the perceptions of the circumstances that affect the work with inclusion among the staff at the leisure-time centers. How the pupils are affected by the working methods for inclusion will also be examined. The methodology used in this study is qualitative interviews. Five staff from five different leisure-time centers in Stockholm County, who work in various ways with inclusion of pupils with learning disabilities, have been interviewed. The interviews have been analyzed by using the sociocultural perspective as well as the special educational perspectives; categorical and relational perspectives. The study showed that inclusive leisure-time centers were possible, although resource-demanding since many adaptations needed to be made and high staff density was required. Many educational benefits in the inclusive leisure-time centers emerged; such as development in social interaction and ways to meet differences. A central factor of success for conducting the inclusive leisure-time turned out to be how the management at the schools organized the work. Furthermore, the results showed that the work with inclusion was based on beliefs that all pupils should feel that they belong to the community and that differences should be celebrated.

I flerspråkiga klassrum ställs allt högre krav på inkluderande undervisning där eleverna ska få möjlighet att nyttja sina tidigare ämnes- och språkkunskaper och erfarenheter. Denna uppsats är ett försök till att kartlägga huruvida ämnesundervisningen bedrivs inkluderande på språkintroduktionsprogrammet ur ett elevperspektiv. Studiens syfte är att undersöka upplevelser som elever som läser på språkintroduktionsprogrammet har av ämnesundervisningen angående användning av sina tidigare ämnes- och språkkunskaper. Insamlingen av materialet skedde genom en metodkombination med triangulering i form av två lektionsobservationer, en bakgrundsenkät och en semistrukturerad gruppintervju med fokusgrupp. Observationerna fungerade som utgångspunkt till frågorna som senare användes vid gruppintervjun. Resultatet visade att deltagarna i studien upplever att de kan använda sina tidigare ämneskunskaper och att lärarna utgår från vad de redan kan. Det finns dock en dubbelhet angående deltagarnas upplevelser av språkanvändning i klassrummet. Deltagarna uttryckte att vissa av lärarna uppmuntrar till all språkanvändning i klassrummet medan andra lärare beskrivs välkomna endast svenska som språk förutom i vissa fall där engelska är tillåtet.

Skolans styrdokument vilar på demokratisk grund och Sverige har tagit ställning till att all verksamhet i skolan ska utgå från ett inkluderande synsätt. Den inkluderade skolan bygger på att alla elever, oavsett förutsättningar och behov, ska få möjlighet till gemenskap och delaktighet i skolan. Då det till författarnas kännedom inte fanns någon tidigare forskning om inkluderande undervisning mellan grundsärskolan och grundskolan, växte intresset och studiens syfte fram, att beskriva och analysera vilka utmaningar och möjligheter speciallärare och grundskollärare möter när de ska arbeta inkluderande mellan grundsärskolan och grundskolan. Den undersökningsmetod som användes för studiens genomförande var kvalitativ intervjumetod. Sex stycken speciallärare och sex grundskollärare blev intervjuade och intervjumallen utgick från teman om inkluderingens formella och informella syfte, inkluderingens praktiska utförande, förutsättningar och hinder för inkludering och fokuserade uppnåendemål. Resultatet visade att speciallärare och grundskollärare tankemässigt befinner sig på olika platser i inkluderingsprocessen. Majoriteten av speciallärarna och grundskollärarna uttrycker, trots upplevelser av hinder också goda möjligheter, samt en vilja och ambition att arbeta och utveckla den inkluderande undervisningen på den undersökta skolan. Den viktigaste ramfaktoren och förutsättningen som speciallärarna och grundskollärarna lyfte fram var tillgången till tid och att ha avsatt tid. Vidare var andra betydelsefulla faktorer speciallärarnas och grundskollärarnas attityder till ett inkluderande arbetssätt, rektors förhållningssätt och de mål som var satta för skolan när det gällde den inkluderande undervisningen. Den undersökta skolan har kommit långt i sin strävan efter att bedriva en inkluderande undervisningsform. Genom en större organisatorisk stabilitet i arbetslagen skulle arbetssätt och metoder ha större möjlighet att fördjupas och utvecklas. Att ge goda förutsättningar för inkluderande undervisning på organisationsnivå kan leda till att rektorer underlättar för elever att skapa bestående relationer mellan varandra och mellan grundsärskolan och grundskolan. / The school's governing documents are based on democratic grounds, and Sweden has taken a stand that all activities in school should be based on an inclusive approach. The included school is based on the fact that all pupils, regardless of their prerequistes and needs, will be given the opportunity for community and participation in the school. Since there was no prior research to the author's knowledge, about inclusive teaching between the special school and primary school, interest and the purpose of the study developed, to describe and analyze the challenges and opportunities of special school teachers and primary school teachers when they are going to work inclusive between special school and primary school. The study method used for the study's implementation was qualitative interviewing. Six special school teachers and six primary school teachers were interviewed, and the interviews were based on the themes about the formal and informal purpose of inclusion, the practical achievment of inclusion, pre-conditions and obstacles of inclusion and focused achievement goals. The result showed that special school teachers and primary school teachers had different thoughts of the process of inclusive teaching. The majority of special school teachers and primary school teachers had, despite experiences of obstacles, also expressed good opportunities, as well as a willingness and ambition to work and develop inclusive teaching at the studied school. The most important framework factor and the condition that special school teachers and primary school teachers raised were access to time and reserved time. Furthermore, other significant factors were the attitudes of special school teachers and primary school teachers had to an inclusive approach, the headmasters approach and the school's set goals for the inclusive teaching. The studied school has come a long way in pursuing an inclusive teaching method. Through greater organizational stability in the teaching crew, working methods would have a greater opportunity to deepen and develop. By providing good conditions for inclusive teaching at the organizational level, head masters can also make it easier for pupils to create permanent relationships between each other and between the special school and primary school.

This essay contains two stories that reflect the reality I face as an educator, as well as a reflective discussion about my self-perceived dilemma. The dilemma reflects a classroom situation where I as an educator have trouble dividing my focus, my focus is either put on entire the class or on the child with special needs. Through this self-perceived situation I have started to question how children with special needs find their place in the school today. I discuss how I can handle and look at the unique situation that occurs when meeting this child. Terms like integration, inclusion, segregation, social rights and the expression "a school for everyone" will be discussed in this text, as well as how we can connect these terms and expressions to the problems I find in the school system’s way of handling children with special needs. I also highlight my dilemma from different ethical perspective. I chose to use Kants duty ethics, Mills utilitarianism (commercial ethics) and Aristotle’s virtue ethics to bring light on my dilemma, but also to find help in my professional role as a leisure pedagogue. The main question my essay deals with is this: How can you, as an educator, have a focus on the class as a whole, but at the same time pay attention to the child with special needs?

Tanken om den inkluderande skolan har under en längre tid debatterats livligt av forskare från olika vetenskapliga discipliner. Det som i huvudsak har diskuterats är om, och i så fall varför, alla elever skall undervisas tillsammans eller inte. Märkligt nog har frågan om hur en inkluderande skola kan uppnås inte alls fått samma uppmärksamhet. Syftet med den här studien är att öka kunskapen om och förståelsen för hur ”den inkluderande skolan” kan skapas och hur personal, elever och föräldrar upplever en skola som strävar efter att bli fullständigt inkluderande. Studien bygger på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer i en skola vars uttryckliga ambition är att bli en skola för alla elever. Tretton personer intervjuades: fem av skolans personal, fyra elever och fyra föräldrar. I resultatet framkommer det att begreppet ”en skola för alla” har olika betydelse för de intervjuade personerna. Eleverna beskriver ”en skola för alla” som en skola där alla trivs och mår bra. De använder ord som glädje och kamratskap, medan skolpersonalen i huvudsak relaterar till lärande, flexibilitet i undervisningsmetoder, olika former av stöd, storleken på klasserna, antal lärare i klassrummen samt tillgången till tekniska hjälpmedel. / Researchers from different disciplines have debated the idea of inclusion in relation to the educational system for quite a while and the debate is still ongoing. The debate has mainly focused on why and whether all children should be educated together. Interestingly, the question of how inclusion could be achieved has not received the same attention. The purpose of this study is to increase the knowledge and understanding of how “the inclusive school” can be created and how a school that attempts to reach full inclusion is experiences by staff, pupils and parents. Qualitative, semi-structured interviews were conducted in a school that has the explicit aim of becoming a school that includes all children. Thirteen people were interviewed: five of the staff, four children and four parents. The results indicate that there are different views among the participants about “the inclusive school”. While the children appear to associate an inclusive school with a feeling of well being and mention words like happiness and friendship the staff mention more knowledge related concepts, such as learning, flexibility in teaching methods, support forms, class size, number of teachers in the classrooms and technical facilities.

The education in Swedish schools today should be for all children. This means that even if a pupil has reading and writing disabilities the education should be in the classroom with the rest of the pupils. The education should include every one. The aim of my study was to investigate the education with pupils that have reading and writing disabilities. I wanted to get a deeper knowledge about working methods that are used for pupils with these problems. In my study I have used qualitative research methods. I have used group interviews and observational studies. In addition to this I have also used informal interviews during the observational studies. One class teacher and one special teacher was interviewed and observed in the study. My results showed that pupils with reading and writing disabilities often were excluded from the classroom during a few lessons per week. The results also showed that the working methods that the class teacher and the special teacher use are different. The class teacher worked with the same working methods for all the children in the class while the special teacher was using the computer as a compensatory aid. For pupils with reading and writing disabilities the work with a computer as a compensatory aid is a motivating working method. The result also showed that cooperation between the class teacher and the special teacher is of great importance.

<p>Barn och ungdomar utvecklar sitt språk hela tiden, med vänner på fritiden och i andra sociala sammanhang och i skolans alla ämnen. Vår studie syftar till att undersöka förutsättningarna för elevers språkutveckling av det svenska språket inom ämnet svenska som andraspråk i tre grundskolor år 4-6. Vi vill även försöka förstå vilka möjligheter de här eleverna har att utveckla svenska språket från sin individuella kunskapsnivå efter den andraspråksundervisning som bedrivs på de olika skolorna, samt att synliggöra verksamma pedagogers förhållningssätt kring det språkutvecklande arbetet inom ämnet svenska som andraspråk. Våra frågeställningar är följande:</p><p>• Hur organiseras undervisningen av ämnet svenska som andraspråk?</p><p>• Hur bedrivs ett språkutvecklande arbete inom ämnet?</p><p>• Vad anser verksamma pedagoger och svenska som andraspråkspedagoger i år 4-6, om elevernas möjligheter att utveckla sitt språk på samma villkor som elever med svenska som modersmål?</p><p>För att få svar på frågorna genomförde vi dels intervjuer med svenska som andraspråkspedagoger, dels en enkätundersökning bland övriga pedagoger i år 4-6 på de berörda skolorna samt en observation vid ett undervisningstillfälle.</p><p>Resultaten visar att skolorna organiserar undervisningen främst i exkluderande miljö. Fokus i undervisningen läggs på att bygga upp ett stort ordförråd för att så snabbt som möjligt ge eleverna ett basspråk och att utveckla deras kommunikativa färdigheter, vilket ger självförtroende. Pedagogers åsikter om elevers utvecklingsmöjligheter varierar mycket beroende på prioritering och synsätt på ämnets karaktär.</p> / <p>Young people today develop their language all the time, with friends, at home, in school and in other social contexts. The objective of this study is to investigate the condition for pupils’ language development with Swedish as a second language in three elementary schools. We also want to investigate what opportunities these pupils have to develop Swedish from their individual level of knowledge, on the basis of the language education provided in these three schools.</p><p>Our study are based on these following questions:</p><p>• How do schools organize education of the subject Swedish as a second language?</p><p>• How do schools operate a language developed education in this subject?</p><p>• What do teachers think of pupils’ opportunities to develop their language with equal conditions as a pupil with Swedish as mother tongue?</p><p>The methods used are an observation in class, a questionnaire with both specific and non-specific answers and interviews with Swedish as second language-educationalists.</p><p>The questionnaires have been completed by a total of 28 teachers working in the three schools of this study. We carried out three interviews with four educationalists.</p><p>The results of the study show that the schools mainly organize this education in excluded environments. Focus in the education is to build, as quickly as possible, a large vocabulary so the pupils can develop their communication skills, which will make their self-confidence better. Teachers’ opinions of pupils’ opportunities to develop their language vary a lot depending on how the different schools approach the subject’s characteristics and how they choose to prioritize.</p>

Sammanfattning Alla barn i förskolan har rätt till en stimulerande språkutveckling, att kunna uttrycka känslor, behov och känna delaktighet i det sociala samspelet. Syften med denna studie är att ge en övergripande bild över hur teckenanvändning i förskolan kan stimulera barns språkutveckling oavsett svårigheter och vad pedagogerna har för inställningen till metoden ur ett sociokulturellt inkluderande perspektiv. Tidigare forskning visar att det finns positiva effekter av att använda sig av tecken som ett komplement för att förstärka talspråket, speciellt för språksvaga barn. Det har framför allt fått konsekvenser för begreppsutvecklingen och ordförståelsen som innefattas i förskolans styrdokument. Tillvägagångssättet i studien var kvantitativ metod i form av en digital enkätundersökning som skickades ut till förskolor runt om i landet. Resultatet visade att majoriteten av pedagogerna hade en positiv inställning till användandet av tecken och att deras uppfattningar stämde överens med det som tidigare forskning påvisat. Avslutningsvis behöver mer forskning inom området utföras för att kunna säkerställa fördelarna i ett längre perspektiv. / Abstract All children in preschool are entitled to a stimulating language development process; to be able to express their feelings, needs and be actively involved in social interaction. The purpose of this study is twofold: Firstly, to deepen the understanding of how signing can stimulate children's language development complementary to speech in preschool regardless of difficulties in speech. Secondly, to investigate teachers’ attitudes to and opinions on the method from a socio-cultural theory and in inclusion perspective. Previous research shows that there are many benefits of using signing as a method to enhance the spoken language, especially for children with special needs. Signing has proved especially significant for improving literacy and language skills, which are important components of the pre-school curriculum. The approach in this study was a quantitative method produced as a digital questionnaire sent to different preschools around Sweden. The results showed that the majority of the educators saw positive effects of using signing as a complement to speech, which is consistent with previous research. In conclusion, further research needs to be conducted on the topic to be able to identify the long-term benefits.

Studien utgår från en utbildning kring idrotts- och föreningsliv riktad till SFI-studerande i en svensk stad och syftar till att utforska hur ett utbildningsprojekt kan bidra till inkludering och empowerment för målgruppen. För att skapa förståelse kring ämnet undersöktes forskning som bland annat belyser inkludering i en samhällskontext i relation till idrottsrörelsen. Studiens valda teorier genomsyrar metoden i enlighet med deduktion. Metoden bygger på fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv personer där en semistrukturerad intervjumall användes och datan som framkom har bearbetats grundligt genom kvalitativ analys. Tolkningen har skett med hjälp av Cultural theory of learning och empowerment samt en modell som problematiserar inkludering och integration i samhället. Datan från intervjuerna delades in i två huvudkategorier och fyra subkategorier för att kunna analyseras och tolkas och resultatet visar att inkluderingsprocessen kan delas upp i konkreta och komplexa utsagor. Resultatet pekar vidare på att deltagarna i studien har upplevt utbildningen som stärkande och den har givit dem trygghet och empowerment, samt hjälpt dem att inkluderas i samhället genom att de ökat sin förståelse och respekt för sin omvärld. Det visar också att deltagarna önskar ett större utrymme att skapa goda relationer och kulturella möten snarare än enkelriktad undervisning om svensk kultur med underförstådda krav på anpassning. Detta skulle stärka deras empowerment i lärandet och i samhället och göra inkluderingsprocessen enklare och mer effektiv. Projektet kan också med fördel i framtiden anknytas till kreativa uttrycksformer, för att tillfredsställa olika behov som yttrar sig inom gruppen som utgör objektet i studien.

The Roma minority in Sweden are discriminated against at the labor market, housing, education, civil society and in political representation. Despite this discrimination several Roma activists have created an arena for themselves where they have played an important role in the struggle for human rights for Romas in Sweden. This thesis aims to explore the conditions under which Roma politicians and activists participate in the political dialogue in Sweden. Iris Marion Young's theories on inclusive democracy with the three nodes of greeting, rhetoric and narrative are used as theoretical framework. The method of the thesis may be described as a micro-ethnography, where five Roma politicians or activists are interviewed and participatory observation is conducted. The material was collected during the Swedish election 2014. The result of the study concludes that it appears as if the political arena is rather open to persons outside the majority normative. Many of the Romas are greeted and welcomed into the political sphere. The lack of a Roma narrative and the lack of tolerance for a rhetoric outside the normative, as well as difficulties due to lack of schooling, makes it difficult for Romas to fully participate and be includes in the political and democratic arena.