Many people with dyslexia find second language learning difficult (Gallardo, et al., 2015; Csizér, et al., 2010; DiFino & Lombardino, 2004; Simon, 2000). A language with a deep orthography has little correspondence between the spelling of a word and its pronunciation, and is said to cause a higher degree of faulty decoding by people with dyslexia (Lindgren & Laine, 2011; Rontou, 2012). English is one of the languages with the deepest orthography (Seymour, Aro & Erskine, 2003). In contrast, one study has found that some exceptional dyslectics read with greater ease and correctness in English compared to their mother tongue Swedish (Miller Guron & Lundberg, 2000). The aim of this study is to contribute to knowledge about how young adults with dyslexia have experienced learning English in primary and secondary school. It is a retrospective study with two participants, whose life histories are in focus. The research questions for this study are: -          What themes arise in the participants’ life histories, concerning the connection between dyslexia and second language learning in English? -          What perspectives of special education have pervaded the English teaching that the participants took part in? -          In which ways were the participants included in the English teaching that they took part in, seen from three aspects of inclusion: spatial-, social- and didactic inclusion? Firstly, the results show that despite having very different experiences of dyslexia and learning English in primary and secondary school, certain common themes arise when cross-analysing the participants’ life histories: -          Support at home and in school affects the motivation for learning English -          English is more difficult to learn compared to other school subjects -          Lower self-esteem/self-worth -          The need for repetition and time for learning English Secondly, the results show that it was mainly the compensatory- and critical perspectives that pervaded the teaching of English that the participants took part in. Only to a minor extent was the dilemma perspective noticeable. Finally, the results show that one of the participants mainly experienced two aspects of inclusion, spatial- and social inclusion, throughout primary and secondary school. Although, one specific teacher managed to include the participant according to all three aspects of inclusion. The other participant, on the other hand, did not experience being included according to any of the aspects. The participants of this study have shown that learning English is definitely a possibility for a person with dyslexia. However, it has not been a walk in the park for either of them but has required a lot of hard work and feelings of distress along the way.

Having diversity at companies comes with many benefits, such as outperforming other companies due to having more perspectives. In Sweden's tech industry, diversity is lacking in many ways. There are several reasons, but one contributing factor is that we are biased. Bias is the tendency to prefer or dislike something without a valid reason. It is often unconscious and can be found in job ads. Having biases in job ads can make competent people avoid applying for jobs for which they are qualified. The wording in job ads plays a huge difference in getting diverse applicants.  This master’s thesis, conducted in the spring of 2024 in collaboration with Tromb focuses on developing a proposition of a new digital prototype for the NoBias tool. The tool aims to promote inclusive communication by using AI and machine learning, and the primary users are people working within recruitment. The NoBias project wants to contribute to increasing diversity in the Swedish tech industry. The current NoBias tool is a website where text can be analysed to identify biased words or phrases based on age, gender, and ethnicity. Then, the tool suggests a new text that is more inclusive, which the user can use. This master’s thesis centres around creating an interface that analyses the text and promotes learning of biases to make the user more aware of biases. The interface should be norm- creative, inclusive and easy to use.  To create the proposition of the interface, the design thinking process was used as the framework, containing the phases: empathise, define, ideate, prototype and test. Users were involved in all the process phases to get new perspectives and feedback regularly. The usability framework was applied to create the user experience by conducting user tests throughout the design process. To create an accessible interface, the WCAG guidelines were applied.  The project resulted in a digital interface consisting of a dashboard with an overview of the learning progress and the effect of using the tool to motivate the user to learn. On the dashboard, an overview of the documents is provided, and the user can either create a new document or upload a document that can be analysed. The text gets analysed in the document view, where words or phrases that contain bias get highlighted in the document, and a box with more information about the bias appears. The box contains information about why using that word or phrase is problematic and the benefit of using a more inclusive formulation. The user gets to create a better alternative with guidance from the prototype to promote learning of biases.  To ensure the robustness and inclusivity of the NoBias tool, I strongly recommend conducting extensive user testing on the final prototype. This user testing should involve a diverse range of users to gather a broad perspective. Additionally, I emphasise the importance of adhering to the WCAG accessibility guidelines during the development of the prototype to ensure that the NoBias tool is inclusive and can be used by everyone. / Att ha mångfald inom företag kommer med många fördelar, såsom att prestera bättre än andra företag på grund av att de har fler perspektiv. I Sveriges tech-industri saknas mångfald på många plan. Det finns flera anledningar till det, men en bidragande faktor är att vi är bias. Bias är tendensen att föredra eller ogilla något utan en giltig anledning. Det är ofta omedvetet och kan finnas i jobbannonser. Att ha bias i jobbannonser kan göra att kompetenta personer undviker att ansöka till jobb de är kvalificerade till. Formuleringar i jobbannonser spelar stor roll för att få bredd bland sökande.  Denna masteruppsats, genomförd våren 2024 i samarbete med Tromb, fokuserar på att utveckla en ny digital prototyp för NoBias-verktyget. Verktyget syftar till att främja inkluderande kommunikation genom att använda AI och maskininlärning, och de primära användarna är personer som arbetar inom rekrytering. NoBias-projektet vill bidra till att öka mångfalden i den svenska tech-industrin. Det nuvarande NoBias-verktyget är en webbsida där text kan analyseras för att identifiera ord eller fraser som är bias baserat på ålder, kön och etnicitet. Sedan föreslår verktyget en ny text som är mer inkluderande, som användaren kan använda. Denna masteruppsats fokuserar på att skapa ett nytt gränssnitt som analyserar texten och främjar lärande om bias för att göra användaren mer medveten om bias. Gränssnittet ska vara normkreativt, inkluderande och lätt att använda.  För att skapa förslaget till gränssnittet användes design thinking-processen som ramverk, innehållande faserna: empatisera, definiera, idégenerera, prototypa och testa. Användare var involverade i alla faser för att få nya perspektiv och regelbunden feedback. Användbarhetsramverket tillämpades för att skapa användarupplevelsen genom att genomföra användartester under hela designprocessen. För att skapa ett tillgängligt gränssnitt följdes WCAG-riktlinjerna.  Projektet resulterade i ett digitalt gränssnitt bestående av en hemskärm med en översikt över utvecklingen av lärande och effekten av att använda verktyget för att motivera användaren att vilja lära. På hemskärmen ges en översikt över dokumenten, och användaren kan antingen skapa ett nytt dokument eller ladda upp ett dokument som kan analyseras. Texten analyseras i dokumentvyn, där ord eller fraser som innehåller bias markeras i dokumentet, och en ruta med mer information dyker upp. Rutan innehåller information om varför det är problematiskt att använda ordet eller frasen och fördelen med att använda en mer inkluderande formulering. Användaren får skapa ett bättre alternativ med vägledning från prototypen för att främja lärande om bias.  För att säkerställa kvalitén och inkluderingen av NoBias-verktyget rekommenderar jag starkt att genomföra omfattande användartester av den slutliga prototypen. Dessa användartester bör involvera mångfald av användare för att få ett brett perspektiv. Jag föreslår att följa WCAG-riktlinjerna under utvecklingen av prototypen för att säkerställa att NoBias-verktyget är inkluderande och kan användas av alla.

Though an increasingly more common occurrence, digital mobile applications are not typically particularly accessible for people with visual impairment. This study investigates the difficulties and consequences faced by developers and visually impaired users when implementing and using accessibility features as well as highlighting the principal considerations when doing so. The thesis employs the two complementary theoretical frameworks Universal Design Theory (UDT) and Critical Disability Theory (CDT) to both capture the functional and social dimensions of accessibility within digital mobile applications. The thesis highlights a knowledge gap among developers and companies, which over time can lead to an accruement of accessibility tech debt and poor design choices. The significance of education and prioritization cannot be overstated, no matter the managerial level. When developing inclusive mobile applications that cater to a wide range of users, it is essential to reframe accessibility features as an investment rather than a cost. A deeper comprehension of the social structures that contribute to disabled people being excluded from the use of digital applications can be achieved in part by incorporating Critical Disability Theory into decision-making processes. This thesis illustrates how drawing inspiration from both UDT and CDT while prioritizing accessibility throughout whole companies can make it possible to create truly inclusive mobile applications.

Introduktion: Denna studie undersöker lärarnas upplevelser och erfarenheter av att undervisa elever från anpassad skola och elever från grundskolan i samma klassrum vid samma tidpunkt. Fokus är att studera hur lärare beskriver arbetet med samläsning och vilka förutsättningar dessa har för att bedriva samläsning. Metod och analys: Genom semistrukturerade intervjuer undersöks hur samläsning genomförs på grundskolenivå, och den komplexiteten inkluderande utbildning kan innebära. Det insamlade datamaterialet har strukturerats och organiserats genom en tematisk metod och analyserats genom Michael Uljens reflektiva skoldidaktiska teori och Claes Nilholms och Kerstin Göranssons orienteringsdefinitioner för inkludering. Resultat: Intervjuerna visar att lärarna möter praktiska och pedagogiska svårigheter i undervisningsverkligheten, men även att de ser stort värde i inkluderingen. Det är framför allt organisatoriska aspekter, ekonomiska omständigheter och brist på resurser, exempelvis specialpedagogisk handledning, som beskrivs som försvårande faktorer för att förverkliga inkluderande undervisning. Trots detta visar lärarna i studien på ett stort engagemang och vida ansträngningar för att skapa en gynnsam undervisningsmiljö för alla elever. Genom att skapa eget material, bildstöd och användning av tekniska hjälpmedel såsom SymWriter och InPint. Slutsatser: En tydlig slutsats är att den samhälleliga kontexten och skolsystemets struktur spelar en stor, om inte avgörande, roll för framgången i inkluderande undervisning. Under studiens gång har det också identifierats att det tycks finnas en blind fläck rörande samläsning på grundskolenivå. Trots att undervisningspraktiken visar att innebörden för samläsning pågår på grundskolor, finns inga omskrivningar i styrdokument eller myndighetsutsagor, och större forskning inom området tycks också saknas. Detta försvårar sannolikt förverkligandet av inkluderande undervisning i grundskolan, inom ramen för samläsning, för elever med intellektuell funktionsnedsättning. / Introduction: This study examines the experiences and perceptions of teachers who simultaneously teach students from compulsory schools for pupils with intellectual disabilities alongside their peers from general compulsory schools in the same classroom with a particular focus on exploring how teachers describe their work with co-reading[1] and the conditions necessary for conducting such education. Method and Analysis: Semi-structured interviews were conducted to investigate the implementation of co-reading at the primary school level and the complexities that inclusive education may entail. The collected data were structured and organized through a thematic method and analyzed using Michael Uljens’ reflective theory of school didactics and Claes Nilholm’s and Kerstin Göransson’s definitions of orientation for inclusion.  Results: The interviews reveal that, despite practical and pedagogical challenges, teachers recognize significant value in inclusion. It is primarily organizational aspects, economic circumstances, and a lack of resources, such as special education guidance, that are described as complicating factors for realizing inclusive education. Despite these challenges, the teachers in the study demonstrated strong commitment and made extensive efforts to create a favorable teaching environment for all students, including the creation of their own materials, visual supports, and the use of technical aids such as SymWriter and InPrint. Conclusions: The findings indicate that the societal context and the school system’s structure play a crucial, potentially decisive, role in the success of inclusive education. The study identified a blind spot in the practice of co-reading at the primary school level. Although co-reading is practiced, it lacks representation in policy documents, authority statements, and research. This omission likely complicates the implementation of inclusive education, within this framework of co-reading, for students with intellectual disabilities. [1] Co-reading is a specific Swedish term used to describe an educational situation of shared lessons for students from compulsory schools for pupils with intellectual disabilities alongside their peers from general compulsory schools in the same classroom at the same time, and thus similar to inclusive education.

Litteraturundervisningen i svenska på gymnasiet är ett utmanande område för många svensklärare och inkludering kan upplevas vara svår. Syftet med studien är att undersöka hur några svensklärare i gymnasieskolan resonerar om inkludering i en pedagogisk miljö, samt hur lärarna resonerar angående hur de arbetar inkluderande i litteraturundervisningen, inom svenskämnet. Tidigare forskning om inkludering och inkluderande litteraturundervisning, samt styrdokument, ger en förförståelse som ligger till grund för intervjuerna med svensklärarna. Intervjuerna presenteras, analyseras och diskuteras i förhållande till forskning, styrdokument, teoretisk ram och studiens syfte och frågeställning. Mina slutsatser är att lärarna ser på inkludering ur ett rumsligt perspektiv där alla elever skall vara med i klassrummet och erbjudas anpassningar så att ingen pekas ut. Lärarna verkar se positivt på inkluderingstanken, men att par av lärarna ser även problem som kan uppstå om de inte har tillräckligt med lärare i och utanför klassrummet, och om de inte får relevant specialpedagogisk utbildning. När det gäller själva litteraturundervisningen arbetar lärarna utifrån att eleverna ska uppleva subjektiv relevans och delaktighet, att undervisningen ska fokusera på för eleven meningsfulla och intressanta teman och genrer, samt att undervisningen ska fokusera på multimodala presentationer för att motivera eleverna att närma sig litteraturen. Detta tillvägagångssätt kan ses som att lärarna går via social inkludering, inkludering som en bra miljö för alla elever och inkludering som gemenskap för att nå en litteraturdidaktisk inkludering.

Utformningen av våra offentliga miljöer bidrar till att många känner sig otrygga, och oron att utsättas för brott medför att många, speciellt kvinnor, undviker att vistas utomhus. Detta visar att åtgärder som ökar rörligheten och tryggheten för kvinnor i det offentliga rummet är nödvändiga. Detta projekt behandlar ämnet trygghet på offentliga platser, och fokus ligger på offentliga toaletter. Frågan är aktuell och grundar sig i det faktum att det traditionellt sett har byggts fler offentliga toaletter för män än för kvinnor, och att de sällan är utformade för flickor, kvinnor och småbarnsföräldrars behov. Projektets syfte är att förbättra tillgången, utformningen och/eller upplevelsen av offentliga toaletter. Att genom design undersöka hur det offentliga rummet kan bli mer tryggt och tillgängligt för män och kvinnor på lika villkor. / The planning, structure and shape of our urban environments affects our mindsets and perception of safety. The fear of being exposed to crimes causes many, especially women, to avoid certain public places completely. This proves the necessity of increasing and improving the mobility and safety for women in public spaces. This is the topic of this project, and the focus is on public toilets. The issue is relevant and it is based on the fact that cities traditionally have provided more toilets adapted to men (such as urinals), and existing toilets rarely being designed and equipped to fit the needs of women, girls and parents of young children. The purpose of this project is to improve the availability, design and experience of public restrooms. How can one, using design, improve the public space to feel more safe and accessible for men and women on equal terms.

Denna studie undersöker hur elever i Särskilda Utbildningsbehov i Matematik (SUM) upplever problemlösning i grupp i matematik samt hur de agerar i praktiken vid sådana tillfällen. Med fördjupad kunskap kring ämnet är ambitionen att på ett gynnsamt sätt organisera den specialpedagogiska undervisningen så att SUM-elever blir delaktiga vid problemlösningssituationer i den ordinarie undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer med tre SUM-elever från år 3 har genomförts. Till grund för analysen har studiens teoretiska begrepp kommunikation och delaktighet funnits.   Resultatet visar att eleverna upplever att de är delaktiga i gruppen och att de alla på något sätt är aktiva i arbetet med uppgiften. Ett inkluderande förhållningssätt visade sig spela roll för hur eleverna valde att delta och kommunicera i respektive grupper. Vid observationerna blev det synligt att inkludering ur ett didaktiskt perspektiv är viktigt för att få eleverna att känna att de klarar av uppgiften samt att de kan bidra med något i gruppen. Dock blir det tydligt i vissa fall att det i kommunikationen eleverna emellan används tillvägagångssätt som är inövade utan förståelse vilket leder till att de inte har någon kontroll över arbetet att lösa uppgiften. Några elever framför samtidigt i intervjuerna hur deras låga tilltro till sin egna matematiska förmåga kring att lösa problem gör att de hellre arbetar i grupp. / This study examines students in Special needs Education in Mathematics (SEM) experience of problem solving in groups in mathematics. The studie also investigates how the students act in practice in problem solving situations. The overall aim of the study is to reach in-depth knowledge about the subject which would be a good help in organizing the special education work with SEM-pupils and problem solving in a successful way. The study has a qualitative approach, where observations and interviews with three SEM pupils from lower primary school (grade 3) in Sweden has formed the empirical material in the study. The theoretical concepts communication and participation are the foundation of analysis.   The result show that an inclusive approach seems to be important in how the pupils chose to communicate and participate, meaning that the students in SEM are in mixed ability groups when working with problem solving. The pupils experienced that they participated in the groups and all of them were at some degree active in the problem solving task and they expressed that they liked problem solving. The didactic perspective is very important to make pupils feel that they are up to the task and that they can contribute to the group. However, it`s clear in some of the cases that problem solving is practiced with strategies but without understanding. Some of the pupils talks about their bad confidence in their mathematical ability and therefore they prefer working with problem solving in groups.