Made available in DSpace on 2017-07-21T18:15:35Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Anna Paula Lombardi.pdf: 7692449 bytes, checksum: 40f81502923579eac6728b2ca46ec847 (MD5) Previous issue date: 2014-02-10 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / This dissertation reflects on living spaces of disabled persons focusing on their inclusion into the Brazilian Federal Housing Programme “My house, my life” (= Minha Casa Minha Vida). The analysis is based on primary experiences during the implementation phase of the Programme in Ponta Grossa (Paraná, Brazil) in the neighbourhoods of Jardim Athenas, Jardim Roma, Jardim Gralha Azul, Jardim Boreal, and Jardim Recanto Verde. The formulation of the concept of living spaces used in this research is not reduced to the space of habitation adapted to disabled persons but also interpreted in a broader sense. Thus, subjective elements are included like dignity, family relations and relations with neighbours as well as the guarantee of basic and non-basic needs rights, both in a material and non-material sense. The principal research objective is to evaluate the habitation programme in respect to its effects on social inclusion of disabled persons. Therefore, the perception of research “subjects” has been produced via interviews with the subjects themselves. Hereby, it can be concluded that, in fact, moving to the adapted houses of the programme has caused a higher level of living standard in terms of habitation;however, due to the fact that the peripheral localization of the housing areas and its precarious conditions in respect to both material infrastructure and services, has even caused an increased socio-spatial exclusion of disabled persons. / Essa dissertação apresenta uma reflexão a respeito dos espaços de morar de pessoas com deficiência (PcD). Toma-se como referência a inclusão destes no Programa de habitação “Minha Casa Minha Vida”, política pública do governo federal. A análise se dá a partir das primeiras experiências de implementação do programa em Ponta Grossa/PR: Jardim Athenas, Jardim Roma, Jardim Gralha Azul, Jardim Boreal e Jardim Recanto Verde. A construção do conceito de espaço de morar, efetuada nesse trabalho, não se restringe ao espaço da habitação adaptada às PcD, sendo mais abrangente. Nela se propagam elementos subjetivos como dignidade, espaço de relações familiares e entre os membros circunvizinhos, bem como, garantia do direito à satisfação das necessidades básicas e não básicas, materiais e imateriais. O objetivo principal da pesquisa é avaliar se este programa de habitação vem proporcionando a efetiva inclusão socioespacial de PcD. A percepção dos “sujeitos” de pesquisa foi analisada a partir das informações provenientes de entrevistas realizadas com os mesmos. Conclui-se que a mudança para a casa adaptada proporcionou maior qualidade de vida em termos de habitação, todavia, dada a situação de precariedade de infraestrutura (equipamentos e serviços) dos conjuntos e sua localização periférica, assiste-se a uma ampliação na exclusão socioespacial destes.

Litteraturundervisningen i svenska på gymnasiet är ett utmanande område för många svensklärare och inkludering kan upplevas vara svår. Syftet med studien är att undersöka hur några svensklärare i gymnasieskolan resonerar om inkludering i en pedagogisk miljö, samt hur lärarna resonerar angående hur de arbetar inkluderande i litteraturundervisningen, inom svenskämnet. Tidigare forskning om inkludering och inkluderande litteraturundervisning, samt styrdokument, ger en förförståelse som ligger till grund för intervjuerna med svensklärarna. Intervjuerna presenteras, analyseras och diskuteras i förhållande till forskning, styrdokument, teoretisk ram och studiens syfte och frågeställning. Mina slutsatser är att lärarna ser på inkludering ur ett rumsligt perspektiv där alla elever skall vara med i klassrummet och erbjudas anpassningar så att ingen pekas ut. Lärarna verkar se positivt på inkluderingstanken, men att par av lärarna ser även problem som kan uppstå om de inte har tillräckligt med lärare i och utanför klassrummet, och om de inte får relevant specialpedagogisk utbildning. När det gäller själva litteraturundervisningen arbetar lärarna utifrån att eleverna ska uppleva subjektiv relevans och delaktighet, att undervisningen ska fokusera på för eleven meningsfulla och intressanta teman och genrer, samt att undervisningen ska fokusera på multimodala presentationer för att motivera eleverna att närma sig litteraturen. Detta tillvägagångssätt kan ses som att lärarna går via social inkludering, inkludering som en bra miljö för alla elever och inkludering som gemenskap för att nå en litteraturdidaktisk inkludering.