Denna litteraturstudie beskriver andraspråksutveckling utifrån forskning. Vår upplevelse av verksamheten är att lärare inte har kunskaper hur elever med annat modersmål än svenska ska undervisas på bästa sätt. Resultatet i denna studie visar att lärarens kunskaper om andraspråksutveckling är en viktig faktor för andraspråkselevers skolframgång. Forskning visar flera gynnsamma arbetssätt som skulle bidra till en mer utvecklande undervisning för andraspråkslever om läraren har kunskaper om dessa arbetssätt. Lärarens kunskaper kring språkutveckling är starkt förknippat med lärarens attityd till flerspråkighet. Med godare kunskaper kommer också ett positivare förhållningssätt gentemot elever med ett annat modersmål än svenska. Elevens språk bör ses som en resurs och inte som ett hinder. Emellertid visar resultatet att lärare saknar korrekt kompetens, vilket har negativa konsekvenser för elevens språkutveckling. En annan slutsats från resultatet är att kollegialt samarbete har stor betydelse för andraspråkselevers skolframgång. När elevens utbildning grundas på ett gott samarbete mellan modersmålslärare, klasslärare och studiehandledare blir elevens behov synliga. På detta sätt kan man ge eleven större möjligheter att utvecklas så långt som möjligt. Studien är en litteraturstudie som genomförts med informationssökning och litteraturanalys som metod. Syftet med studien är att analysera forskningsmaterial för att kunna sammanställa ett resultat kring vad forskning säger om språkutvecklande arbetssätt. Studien belyser sociokulturell teoriram, kognitivism, pragmatism och behaviourism utifrån ett språk- och lärandeperspektiv. Materialet som använts i studien har valts ut genom kriterier som innebär att texterna ska innehålla skolkontext, årskurs 1-9 och första- och andraspråksinlärning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare uttrycker sig om barns andraspråkslärande i förskolan samt vilka tolkningsrepertoarer som framkommer i dessa samtal. I denna studie undersöks vad och hur förskollärarna uttrycker sig gällande barns andraspråkslärande samt hur förskollärarna uttrycker sig om barns modersmål och föräldrars delaktighet i relation till barns andraspråkslärande. Studien tar utgångspunkt i problematiken gällande att det än idag finns brister kring barns andraspråkslärande och att barns språkutveckling skiljer sig beroende på vilken stöttning de får i sitt andraspråkslärande. Tidigare forskning inom området lyfter bland annat olika arbetssätt som pedagoger arbetar med i förskolan, men även modersmålets och hemmets betydelse för andraspråkslärande. Det vetenskapsteoretiska utgångspunkt som denna studie utgår ifrån är socialkonstruktionism, detta paradigm inriktar sig på att det finns flera versioner av verkligheten. Som forskningsmetod har vi använt oss av diskursanalys då vi har fokuserat på förskollärarnas användning av språket. Inom diskursanalys har vi utgått från analysmetoden diskurspsykologi. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare för att producera empiri till studien. I resultatet framgår det att samtliga förskollärare uttrycker sig positivt kring barns modersmål i relation till andraspråkslärande, dock uttrycker de sig negativt om resurser och förutsättningar för andraspråkslärande. Argument som framförs är bland annat att det finns ont om tid, få resurser och för många språk. Det framkommer även att en del förskollärare samtalar om föräldrarnas delaktighet som en utmaning på grund av språkliga skillnader. Medan övriga förskollärare samtalar om föräldrarnas delaktighet som en positiv inverkan på barns andraspråkslärande, då deras deltagande bidrar med stöd och trygghet för barnen.

Many people with dyslexia find second language learning difficult (Gallardo, et al., 2015; Csizér, et al., 2010; DiFino & Lombardino, 2004; Simon, 2000). A language with a deep orthography has little correspondence between the spelling of a word and its pronunciation, and is said to cause a higher degree of faulty decoding by people with dyslexia (Lindgren & Laine, 2011; Rontou, 2012). English is one of the languages with the deepest orthography (Seymour, Aro & Erskine, 2003). In contrast, one study has found that some exceptional dyslectics read with greater ease and correctness in English compared to their mother tongue Swedish (Miller Guron & Lundberg, 2000). The aim of this study is to contribute to knowledge about how young adults with dyslexia have experienced learning English in primary and secondary school. It is a retrospective study with two participants, whose life histories are in focus. The research questions for this study are: -          What themes arise in the participants’ life histories, concerning the connection between dyslexia and second language learning in English? -          What perspectives of special education have pervaded the English teaching that the participants took part in? -          In which ways were the participants included in the English teaching that they took part in, seen from three aspects of inclusion: spatial-, social- and didactic inclusion? Firstly, the results show that despite having very different experiences of dyslexia and learning English in primary and secondary school, certain common themes arise when cross-analysing the participants’ life histories: -          Support at home and in school affects the motivation for learning English -          English is more difficult to learn compared to other school subjects -          Lower self-esteem/self-worth -          The need for repetition and time for learning English Secondly, the results show that it was mainly the compensatory- and critical perspectives that pervaded the teaching of English that the participants took part in. Only to a minor extent was the dilemma perspective noticeable. Finally, the results show that one of the participants mainly experienced two aspects of inclusion, spatial- and social inclusion, throughout primary and secondary school. Although, one specific teacher managed to include the participant according to all three aspects of inclusion. The other participant, on the other hand, did not experience being included according to any of the aspects. The participants of this study have shown that learning English is definitely a possibility for a person with dyslexia. However, it has not been a walk in the park for either of them but has required a lot of hard work and feelings of distress along the way.