För att som specialpedagog kunna arbeta proaktivt med elever i behov avsärskilt stöd krävs det en förståelse kring vilka faktorer som är framgångsrika med dessa elever. Genom att intervjua pedagoger på resursskolor som har lång erfarenhet av att arbeta med elever i behov av särskilt stöd kan man få kännedom om vilka faktorer de upplever framgångsrika. Denna kännedom kan öka förutsättningarna att kunna implementera dessa faktorer i den reguljära skolverksamheten som i sin tur kan generera att vi närmar oss en skola för alla. Syftet med denna studie är att bidra till en förståelsekring pedagogernas upplevelse av framgångsrika och icke framgångsrika faktorer på enresursskola, men även vilka hinder de möter i sin verksamhet. Pedagogernas upplevelser av framgångsfaktorer som trädde fram genom analysen var det sociala samspelet och relationernas betydelse, hur de bygger relationer med eleverna och på vilket sätt eleverna bemöts. Vidare måste eleverna känna en känsla av sammanhang för att klara av sin vardag, det måste vara begripligt, meningsfullt och hanterbart. En annan viktig framgångsfaktor är pedagogers samsyn men även den psykiska och fysiskalärmiljön är av stor betydelse. Kring frågan på vilka möjligheter och eventuella hinder det finns för att implementera framgångsfaktorerna i den reguljära skolverksamheten lyfte pedagogerna bland annat organisationen som det största hindret, de menade att det krävs mer pedagoger i klassrummen samt ett mod att öppna upp för individuella lösningar kring hur eleverna arbetar optimalt.

Studiens syfte är att bidra med kunskap kring hur förskollärare uppfattar arbetet med inkluderande undervisning utifrån barns behov vid samlingssituationer i förskolan. De två tillhörande frågeställningarna är hur förskollärare motiverar begreppet inkluderande undervisning utifrån kvalitet samt hur de beskriver arbetet med inkluderande undervisning i samlingssituationer. Med en kvalitativ metod som utgångspunkt genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem olika förskollärare där ett subjektivt och målinriktat urval har beaktats i form av att studera hur länge de har arbetat som förskollärare. Det vetenskapsteoretiska perspektiv som genomsyrar studien är det sociokulturella perspektivet vilket baseras på att redskap kan bidra till mediering av kunskap där sociala samspel är centralt mellan individer. Resultatet visar bland annat att förskollärarna utformar möjligheter till samspel mellan barn samt tillvaratar barns nuvarande kunskaper. Inkluderande undervisning är ett känt begrepp i grundskolan och i dagens samhälle börjar det synliggöras mer inom förskolans utbildning. En slutsats i studien är att förskollärarna har kunskap gällande hur de applicerar inkluderande undervisning samt anpassar samlingssituationer utifrån det vilket även är ett exempel på en implikation för den pedagogiska verksamheten.

Det finns rikligt med forskning om både inkludering och lärmiljö. Däremot finns det inte lika mycket forskning om inkluderande lärmiljöer. Den tidigare forskningen visar också att inkluderande lärmiljöer är svåra att definiera. Därför gör vi en kvalitativ intervjustudie med syftet att undersöka förskollärares förståelse för inkluderande lärmiljöer. Detta undersöks genom semistrukturerade intervjuer med enskilda förskollärare. Empirin analyseras och tolkas utifrån Karen Barads teoretiska perspektiv agentisk realism med begreppen performativa agenter, intra-aktion och materiellt diskursivt.  Resultatet av studien visar att tillgänglighet är en central del av förskollärarnas förståelse för  inkluderande lärmiljöer. Begreppet tillgänglighet beskriver de dock på olika sätt. Den ena tolkningen handlar om att materialet åtminstone ska vara synligt, den andra om att allt ska vara möjligt för barnet att ta själv. I vår studie framkommer också att om barnen hanterar materialet på ett sätt som anses olämpligt, skapar oreda eller konflikter, så placeras det ofta otillgängligt för barnen. Förskollärarna beskriver tillgänglighet på ett sätt som inte stämmer överens med deras realisering av begreppet. Det visar sig också att de ändrar om och iscensätter mötesplatser utefter barns intressen för att inkludera alla barn. Med den valda teorin och de valda begreppen tolkar vi det som att förskollärarna medger att lärmiljön har kraft att samspela med barnen. De använder denna kraft för att locka till samspel barn emellan, vilket kan förstås som inkludering. Detta kan utifrån Barad (2007) tolkas som att mellanmänskliga samspel premieras i förhållande till samspel mellan barn och material. Materialitet och därmed lärmiljöer kan tolkas vara viktiga för inkludering. Då den befintliga forskningen är knapphändig om inkluderande lärmiljöer kan detta med fördel forskas vidare på, förslagsvis genom att göra observationer eller fokusgrupper med hela arbetslag. Framtida forskningsfrågor skulle kunna vara - Hur förhåller sig barn till rådande materiella diskurser i förskolan?  -Vilka konsekvenser får avvikande från materiella diskurser i förskolan? -Hur realiserar pedagogerna tillgänglighet i förskolan i en kontext av inkluderande lärmiljöer?

Denna studie ämnade att bidra med förståelse kring ämnet barn i behov av särskilt stöd. Detta i form av förskollärares beskrivningar av vad barn i behov av särskilt stöd innefattar, vilka konkreta stödinsatser förskolor arbetar med samt hur en inkluderande undervisning tillhandahålls. En annan aspekt denna studie ville problematisera var om arbetslivserfarenheten hade någon inverkan på förskollärares beskrivningar av ovanstående ämnen. För att bidra med förståelse av ovanstående samlades data in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med förskollärare med olika antal år av arbetslivserfarenhet. Data har sen tematiskt analyserats och tolkats genom Nilholms (2020) tre specialpedagogiska perspektiv samt Vygotskij (2014) proximala utvecklingszon. Vygotskijs (2014) teoretiska tolkningsram utgjorde grunden för studiens teoretiska utgångspunkt, vilket var det sociokulturella perspektivet. Nilholms (2020) tre specialpedagogiska perspektiv användes som ett ytterligare verktyg i studiens analys. Med utgångspunkt i studiens resultat framkom det en avsaknad av en tydlig definition av vad ett barn i behov av särskilt stöd innebar. Resultatet visade att ett barn i behov av särskilt stöd kan vara vem som helst i barngruppen. Vidare framkom det att anpassningar efter varje enskilt barns behov och förutsättningar behövdes tas i beaktande. Det beskrevs även att svårigheten inte låg hos barnet utan istället hos verksamheten. Resultatet visade att stödinsatser ansågs gynna alla barn och vara till fördel i samband med en inkluderande förskola. För att alla barn skulle uppleva sig inkluderade i förskolan betonades ansvaret vila hos pedagogerna i form av deras förhållningssätt. Studiens resultat visade även att förskollärarnas antal år inom yrket utgjorde en liten skillnad i deras beskrivningar.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur inkluderande ledarskap uppfattas av ledare inom offentlig verksamhet och vilka konsekvenser denna typ av ledarskap kan ha för medarbetare, ur ledarnas perspektiv. Genom en kvalitativ studie har empiri samlats in via semistrukturerade intervjuer med ett urval av ledare inom den offentliga sektorn. Analysen av intervjuerna identifierade huvudteman och mönster i ledarnas uppfattningar om inkludering och inkluderande ledarskap samt de strategier och verktyg som används för att främja inkludering på arbetsplatsen. Dessutom har ledarnas uppfattningar om de konsekvenser som det inkluderande ledarskapet kan ha för medarbetarna undersökts. Resultaten visade ledarnas övertygelse om betydelsen av att skapa en miljö som främjar inkludering och som möjliggör delaktighet och engagemang hos medarbetarna. Inkluderande ledarskap kan leda till ökad produktivitet, innovation och trivsel på arbetsplatsen. Ledarna framhöll även vikten av att implementera konkreta strategier och verktyg för att stödja inkludering, såsom utbildning och medvetandehöjande åtgärder. Resultaten gav även insikt i hur inkluderande ledarskap uppfattas och praktiseras, samt vilka konsekvenser det kan ha för medarbetarna. Denna studie har bidragit till en fördjupad förståelse för inkluderande ledarskap ur ledarnas perspektiv inom offentlig verksamhet. Ledarnas uppfattningar om inkluderande ledarskap omfattar att skapa en tillitsbaserad arbetsmiljö, engagera medarbetare och anpassa sig till medarbetarnas individuella behov men även att begreppet inkluderande ledarskap inte används inom den offentliga sektorn. / This thesis aims to investigate how inclusive leadership is perceived by leaders in the public sector and what consequences this leadership can have for employees from the leaders' perspective. Through a qualitative study, empirical data was collected through semi-structured interviews with a selection of leaders in the public sector. The analysis of the interviews identified main themes and patterns in leaders' perceptions of inclusion and inclusive leadership, as well as the strategies and tools used to promote inclusion in the workplace. Additionally, leaders' perceptions of the consequences of inclusive leadership for employees were examined. The results showed the leaders' belief in the importance of creating an environment that promotes inclusion and enables employee participation and engagement. Inclusive leadership can lead to increased productivity, innovation, and well-being in the workplace. The leaders also emphasized the importance of implementing concrete strategies and tools to support inclusion, such as training and awareness-raising measures. The results also provided insights into how inclusive leadership is perceived and practiced, as well as its consequences for employees. This study has contributed to a deeper understanding of inclusive leadership from the perspective of leaders in the public sector. Leaders' perceptions of inclusive leadership include creating a trust-based work environment, engaging employees, and adapting to employees' individual needs, but it is also noted that the concept of inclusive leadership is not widely used in the public sector in Sweden. / <p>PE207G. Exainationsdatum: 2023-06-08.</p>

Syftet med vår studie var att undersöka lärares didaktiska val och arbete för att uppnå en inkluderande läsförståelseundervisning redan i årskurs 1. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi utfört undersökningen genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska ramverk är den sociokulturella teorin. Intervjuerna har genomförts med nio lärare från sex olika kommuner i Sverige som har erfarenhet av att arbeta i årskurs 1. Studien har sin relevans då tidigare undersökningar bland annat visat att läsförståelse ofta bortprioriterats i den tidiga läsinlärningen och att undervisning för att utveckla läsförståelse sällan sett till elevers olika kunskapsnivåer. Av resultatet framkom att majoriteten av lärarna inte arbetar utifrån en särskild metod. Lärarna i studien tillämpar varierade arbetssätt och metoder med intentionen att skapa en inkluderande undervisning som tillgodoser elevers olika kunskapsnivåer, förutsättningar och behov. Däremot kan vissa arbetssätt inte ses som inkluderande utifrån definitionen av vad en inkluderande undervisning innebär.

Syftet med den här studien var att undersöka lärarstudenters upplevelser av inkludering utifrån den egna skoltiden samt att tolka beskrivningarna av upplevelserna genom ett allmändidaktiskt ramverk. Utgångspunkt har varit ett inifrånperspektiv där ett elevperspektiv på inkludering avsågs att undersökas. För att få perspektiv på elevers upplevelser valdes lärarstudenter ut till informanter. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Analysarbetet genomfördes i två steg med utgångspunkt i innehållsanalys och metaanalys. I den inledande allmänfenomenologiska innehållsanalysen skapades sex kategorier för vilka generella beskrivningar skrevs fram. I metaanalysen gjordes en analys av studiens sex kategorier med fenomenologisk utgångspunkt i taktbegreppet. Det som framkom i innehållsanalysen var att elevernas upplevelse av inkludering sammanföll med hur lärare arbetade med struktur, trygghet, ledarskap och bemötande, samt att lärare visade att de trodde på eleverna. I metaanalysen synliggjordes att pedagogisk takt, tillsammans med studiens kategorier, är av vikt för elevernas upplevelse av inkludering ur ett fysiskt, socialt och pedagogiskt perspektiv.

Internet är en viktig del av människors vardag och webbsidor används dagligen av en stor del av befolkningen. Trots detta är det en övervägande andel män som skapar dessa webbsidor. Utvecklarnas normer och förväntningar formar ofta webbplatsers design. För att utveckla webbsidor som är användarvänliga och skapar en positiv användarupplevelse krävs det en medvetenhet och förståelse för användarnas olika preferenser. Genom att ha en ökad medvetenhet om dessa preferenser kan utvecklare och designers arbeta för att skapa webbsidor som möter användarnas förväntningar och behov på ett mer effektivt sätt.  Syftet med denna studie är att undersöka kvinnors uppfattning och reaktioner på stereotypiskt könskodad webbdesign, samt att undersöka hur könsneutral webbdesign kan bidra till att skapa inkluderande webbplatser. Syftet har sedan kategoriserats ner i två undersökningsfrågor. Undersökningsfrågorna i denna studie utforskar hur kvinnor uppfattar och känner igen stereotypiskt könskodad webbdesign, samt deras åsikter om inkluderande webbdesign och dess betydelse för att känna sig inkluderade.  För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts. Studien bygger på en tidigare kandidatuppsats och undersöker även tidigare forskning inom ämnet. Metoden för datainsamling som användes var fokusgrupp bestående av kvinnor. Genom att återanvända delar av den tidigare kandidatuppsatsen och utöka med nya frågeställningar, analyserades hur stereotypisk könskodad webbdesign upplevs av kvinnor.  Resultatet av studien visade att kvinnor reagerade både positivt och negativt på stereotypiskt könskodad webbdesign. De kunde identifiera och känna igen könsstereotyper i färg, typografi och bildspråk. Deltagarna upplevde att den stereotypiska designen bidrog till exkludering av både kvinnor, män och personer med andra könsidentiteter. Därmed betonades vikten av att skapa könsneutral design för att främja en positiv användarupplevelse och undvika negativa konsekvenser av stereotyper. Resultatet betonade även behovet av inkluderande webbdesign och att skapa en känsla av inkludering för att möta olika användares behov och preferenser.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur pedagoger i förskolan aktivt använder barnens förstaspråk som en resurs och en stödstruktur under undervisning. Genom att belysa strategier, metoder och goda exempel som främjar barnens språkutveckling och lärande genom att integrera deras modersmål i undervisningen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med speciellt fokus på scaffolding. Vi använde oss av en kvantitativ enkätmetod med integrerade kvalitativa inslag för att få svar på vår frågeställning. För att säkerställa omfattande täckning, distribuerade vi vår enkät via flera Facebook-grupper för förskole yrkesverksamma. Enkäten skickades även till rektorer för vidarebefordran till deras anställda. Denna strategi möjliggjorde en bredare målgrupp och inkluderade olika perspektiv inom förskoleverksamheten. Resultaten pekar på att pedagoger upplever utmaningar i förskolan och det är av största vikt att dessa utmaningar adresseras för att skapa en gynnsam lärandemiljö. Utmaningarna kan relatera till olika aspekter, såsom tillgänglighet och användning av förstaspråksmaterial samt svårigheter i kommunikationen med flerspråkiga barn. Denna studie betonar behovet av att stärka förskolornas förmåga att inkludera och stödja barnets förstaspråk för att skapa en positiv lärandemiljö för alla barn i förskolan. Slutsatsen betonar det väsentliga behovet av att konstruera en gynnsam lärandemiljö som gagnar samtliga förskolebarn. Denna process kräver att pedagoger ständigt förfinar sina färdigheter och justerar sina undervisningsmetoder för att effektivt adressera de mångfacetterade behoven hos barn med varierande språkliga och kulturella bakgrunder. Genom att integrera stöd för barnets förstaspråk och aktivt främja en positiv attityd mot mångfald har förskolor möjligheten att gestalta en miljö där varje barn inte bara känner sig inkluderat utan också aktivt deltagande i undervisningen. / <p>Betyg i Ladok 240108.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka samarbetet och kommunikationen mellan specialpedagoger och förskollärare vid tidiga stödinsatser. Särskilt fokus ligger på respondenternas erfarenheter av den kommunikation som förs, vilka faktorer som påverkar kommunikation och samarbete samt hur respektive profession uppfattar varandras roller. Studien är kvalitativ och genomfördes genom intervjuer med fyra förskollärare och fyra specialpedagoger. Uppsatsen utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där sociala roller och institutioner påverkar hur kommunikationen förs och tolkas. Resultatet bygger på respondenternas uppfattningar och visar att det förs en stor mängd olika typer av information mellan de båda professionerna och även om kommunikation och samarbete generellt flyter på utan komplikationer så finns det vissa faktorer som påverkar kommunikationsprocessen positivt och negativt. De faktorer som respondenterna främst framhåller som viktiga är förskollärarnas inställning till stödinsatser, kunskap, tid och organisation. Resultatet tyder också på att det finns en hierarkisk struktur som bygger på att specialpedagogerna har ett visst kunskapsmonopol i sin roll som experter och handledare och att denna roll också till viss del påverkar kommunikationen. Studiens slutsats är att det finns ett behov av ett kunskapslyft gällande stödinsatser inom förskolan samt att det behövs mer tid för gemensam reflektion och utvärdering av stödinsatserna där hela arbetslaget kan få stöd av specialpedagogen. Detta skulle bidra till att kommunikationen kring stödinsatserna kan föras på ett mer konstruktivt sätt vilket skapar en trygg miljö kring det enskilda barnet där samtliga inblandade vet vad som gäller. På det sättet minskar arbetsbördan på den enskilda pedagogen vilket i sin tur skapar bättre förutsättningar för hela verksamheten att uppfylla läroplanens målsättningar om en förskola som uppmärksammar alla barn. / <p>Betyg i Ladok 240110.</p>