I forskningen framgår att det växt fram ett synsätt inom specialpedagogiken som innebär att elever i behov av särskilt stöd bör vara delaktiga i skolans vanliga lärmiljöer och ges samma förutsättningar som sina klasskamrater, något som påverkar lärarens arbete och specialpedagogens roll. Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur lärare uppfattar möjligheter i arbetet med att skapa en tillgänglig pedagogisk lärmiljö för elever i behov av särskilt stöd, med utgångspunkt att alla elever ska vara inkluderade i undervisningen. Studiens teoretiska ramverk är den sociokulturella teorin, från vilken begreppen scaffolding och artefakter har hämtats. I resultatdiskussionen har den didaktiska triangeln använts som utgångspunkt för att belysa relationen mellan lärare, elev och innehåll i utformningen av undervisningen. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lärare har använts som metod. Resultatet visar att det finns möjlighet för lärare att skapa tillgänglig pedagogisk lärmiljö för elever i behov av särskilt stöd med hjälp av scaffolding och användande av artefakter i kombination med specialpedagogisk kompetens och hur det specialpedagogiska arbetet organiseras. Arbetet med tillgänglig pedagogisk lärmiljö ses leda till ökad delaktighet och möjliggör inkludering. I diskussionen problematiseras synen på specialpedagogik och hur det påverkar lärares och specialpedagogers arbete, när alla elever i klassen ska ges möjlighet att bli delaktiga. Kraven som ställs på läraren förändras när undervisningen ska utformas med utgångspunkt att alla elever ska vara inkluderade i undervisningen.

Syftet med denna studie är att få kunskap om speciallärares uppfattningar och erfarenheter av begreppen ledning och stimulans samt extra anpassningar i grundsärskolans verksamhet. De forskningsfrågor som ligger till grund för studien är; Hur speciallärare tolkar innebörden av begreppen ledning och stimulans samt extra anpassningar och hur detta tillämpas i grundsärskolans verksamhet samt vilket stöd speciallärare får av sin ledning gällande begreppens innebörd samt i hur dessa tillämpas? I studien har nio speciallärare verksamma i grundsärskolan deltagit i kvalitativa semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Intervjuernas resultat har sammanställts och analyserats. I studien framgår att speciallärarna inte använder begreppen som står i styrdokumenten, nämligen ledning och stimulans och extra anpassning. De talar istället om anpassningar och undervisning som är tillgänglig för alla. Studien visar även att speciallärarna står tämligen ensamma i sitt arbete med att tolka och förstå begreppens innebörd samt att arbeta med dem.

Studiens syfte är att synliggöra förskollärares uppfattningar av begreppen barn i behov av särskilt stöd och inkludering samt att undersöka hur förskollärare uttrycker att arbetet för att inkludera barn i behov av särskilt stöd kan se ut i verksamheten. Tidigare forskning visar att förskollärares definitioner av begreppen kan variera, vilket kan medföra att barns utbildning ser olika ut. En kvalitativ studie har genomförts som bygger på intervjuer av sex förskollärare. Resultatet har analyserats utifrån tre specialpedagogiska perspektiv: det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet. Resultatet visar att de mest framträdande faktorerna som förskollärare uttrycker kan orsaka stödbehov är faktorer som förskollärarna själva har svårt att påverka. Faktorerna som lyfts är exempelvis diagnosproblematik hos barnet, personalomsättning eller barnets hemmiljö. I resultatet är ett dilemmaperspektiv framträdande då förskollärare bland annat uttrycker att de inte vill riskera att exkludera barn genom gruppindelningar samtidigt som de upplever att inkluderingen ökar genom undervisning i smågrupper. I resultatet framkommer även att förskollärarna i studien delar en bred definition av begreppen men att de lägger vikt vid olika ändar av spektret. Avslutningsvis är en slutsats att förskollärarnas bredd av definitioner kan resultera i olika arbetssätt vilket kan orsaka att barns rätt till en likvärdig utbildning påverkas.

I speciallärarens yrkesroll ingår det att kunna vara en kvalificerad samtalspartner till lärare i frågor som rör undervisning. Forskning ringar in ett behov av att ta reda på mer om handledning inom läs- och skrivinlärning. Skollagen och styrdokumenten hävdar att skolan inte bara är en grund för lärande och kunskapsutveckling utan även en arena för demokratisk uppfostran och främjande av gemenskaper. Syftet med studien var att undersöka hur speciallärare upplever handledning inom språk-, skriv- och läsutveckling i förhållande till lärande- och likvärdighetsuppdraget vilket är sammankopplat med skolans strävan efter ett inkluderande skolsystem. Lärande- och likvärdighetsuppdraget ska således bidra till att möjliggöra för alla elever att uppnå läroplanens mål.Frågeställningarna fokuserade på hur specialläraren upplevde specialpedagogisk handledning samt hur speciallärare såg på lärande- och likvärdighetsuppdraget i sin handledning med lärare. Semistrukturerad intervju användes som metod. I studien deltog sju speciallärare från olika skolor i Mellansverige. Den insamlade datan har analyserats inom ett socialkonstruktionistiskt och professionsteoriskt perspektiv med Kvales meningskoncentrering som analysverktyg. Studiens analys synliggjorde olika mönster i hur speciallärarna upplevt och hanterat handledning i förhållande till lärande och likvärdighetsuppdraget. Mönstren visade på vikten av att ha en rådgivande och stöttande funktion i handledningssituationer. Studien har också synliggjort att inkluderande lärprocesser inom språk-, skriv- och läsutveckling upplevdes av speciallärarna enklare att handleda inom än övergripande inkluderingsfrågor som exempelvis rör de kategoriska- och relationella perspektiven. Detta indikerar att specifika kunskaper inom språk-, skriv- och läsutveckling är en grundförutsättning för speciallärarens möjligheter att utveckla inkluderande skolkulturer.

Syftet med denna kandidatuppsats var att undersöka hur elever i behov av särskilt stöd inkluderas i skolan genom att undersöka elevassistenters uppfattningar kring inkludering och ett inkluderande arbetssätt. Forskning om elevassistenters inkluderande arbete verkade saknas vilket bidrog till studiens avsikt att belysa elevassistenters perspektiv. Genom en kvalitativ metod och genom semistrukturerade intervjuer utformades studiens resultat. Studiens resultat påvisade gemensamma definitioner om att en elev i behov av särskilt stöd kan vara lika inkluderad som övriga elever och att inkludering grundar sig i den självupplevda känslan hos eleven. Resultatet visade dock att det krävs särskilda förutsättningar för att uppnå en inkludering med varje elev. Vidare analyserades studiens resultat med hjälp av en analysmodell som består av tre olika definitioner av inkludering. Utifrån resultatet konstaterades det att elevassistenter på ett mer utförligt sätt beskrev specifika arbets- och förhållningssätt angående att inkludera elever i behov av särskilt stöd än tidigare forskning. Studiens slutsatser blev att inkludering handlar om att utgå ifrån varje enskild elevs behov istället för att utgå från allmänna förhållningssätt samt att elevassistentens yrkesroll är viktig och därför behöver tydliggöras i skolan.

Syftet med studien, som har genomförts på en enhet inom metallföretaget Boliden Mineral AB, var att undersöka hur medarbetare med olika utländska bakgrunder har upplevt sig bli inkluderade på arbetsplatsen. Tidigare forskning har visat att viktiga delar när det kommer till inkludering är bland annat klimatet på en arbetsplats, ledarskapet, organisationskulturen och vikten av att ha en mångfaldig arbetsplats. I tidigare forskning har det framkommit att det finns många positiva effekter av en inkluderande arbetsplats samt hur exkludering kan påverka medarbetare negativt. Den metod som använts är semistrukturerade intervjuer med personer som har olika utländska bakgrunder. Totalt intervjuades fem personer där fyra intervjuer genomfördes på plats i företagets lokaler och en genomfördes via videolänk. För att bearbeta datamaterialet användes den tematiska analysmetoden. Resultatet visade att företaget i helhet upplevs som inkluderande men att några förbättringsområden som Boliden har är pre- och onboardingprocessen eftersom medarbetare upplevde bristande hjälp och introduktion. Resultatet visade även att aktiviteter för att främja inkludering som har genomförts tidigare har varit uppskattat av medarbetare men där de önskar fler aktiviteter på både företags-, avdelnings- och gruppnivå. En annan del som arbetsgivaren kan förbättra är relaterat till tillgång av information där medarbetare upplevde att en del dokument, policys och introduktionsfilmer bara finns på svenska. Eftersom både svenska och engelska används i organisationen är en slutsats att Boliden bör se till att mer material ska finnas på båda språken för att upplevas som mer inkluderande. / The purpose of this study, which has been conducted at a unit within the metal company Boliden Mineral AB, was to investigate how employees with foreign backgrounds have experienced inclusion in the workplace. Previous research has shown that important factors when it comes to inclusion are for example the working climate, leadership, organizational culture and diversity in the workplace. Moreover, research has determined that there are many positive effects of an inclusive workplace while exhibiting how exclusion can affect employees negatively. The method used in this study is semi-structured interviews with people with foreign backgrounds. In total, five interviews were held, out of which four were held at the company's office and one was a video interview. The data has been analyzed using thematic analysis. The results showed that the company at large is perceived as including. However, some improvements can be enacted by Boliden when it comes to pre- and onboarding since employees experienced shortness of help and introduction. The results also showed that activities promoting inclusion have been appreciated by employees, but they would like to see more activities on the company-, department- and group levels. Another aspect that the employer can improve is access to information in various languages, given employees´ encounters with some documents, policies and onboarding videos that are only available in Swedish. Seeing that both Swedish and English are used in the organization, one conclusion suggested by this study is that Boliden should ascertain that more material is available in both languages. Consequently, the company would be experienced as more inclusive.

Studiens syfte är att bidra till ökade kunskaper om verksamma pedagogers syn på inkludering, en maximerad användning av målspråket i undervisningen och inkluderande undervisningsmetoder i moderna språk. Semistrukturerade kvalitativa individuella intervjuer har genomförts med en specialpedagog och fem lärare i moderna språk från två skolor i Stockholmsområdet. Intervjuerna har transkriberats och kategoriserats med hjälp av tematisk analys och därefter tolkats utifrån specialpedagogiska och ämnesdidaktiska perspektiv samt det sociokulturella perspektivet. Pedagogernas exempel på stödjande strukturer har jämförts med strategier för hur undervisningen kan utformas för att underlätta för NPF-elever och elever med läs- och skrivsvårigheter. En kategorisering av pedagogernas exempel på stödjande strukturer har också gjorts utifrån de sex delaktighetsaspekterna i delaktighetsmodellen som ursprungligen utvecklades av framlidne professorn Ulf Janson och hans medarbetare på Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms universitet (Janson, 2005, refererad iSzönyi & Söderqvist Dunkers, 2018). Denna studie visar att pedagogerna yttrar en bred syn på vad inkludering kan vara vilket visar på begreppets komplexitet. De många exemplen skulle också kunna tyda på att det saknas en gemensam förståelse och en delad definition av begreppet. Studien visar även att pedagogerna exemplifierar många stödjande strukturer och anpassningar som kan fungera väl för NPF-elever och elever med läs- och skrivsvårigheter. Dessutom visar studien att lärarnas ambition är att prata på målspråket så mycket som möjligt i klassrummet, men att en rad utmaningar gör det svårt att uppnå. Utmaningarna består i lärarnas oro över att eleverna ska tappa motivationen, att det är svårt att ställa om målspråket efter elevernas nivå och att det är svårt att ge komplexa förklaringar på målspråket. Enligt flera av gymnasiepedagogerna har eleverna otillräckliga och väldigt varierade förkunskaper när de ska fortsätta med sitt moderna språk i gymnasiet.

Syftet med denna studie var undersöka vilken syn på olika matematikssvårigheter, som lärare i grundskolans senare år har. Syftet var även att undersöka vilka undervisningsstrategier dessa lärare använder för att hjälpa elever med matematik svårigheter. För att få svar på mina frågor har jag intervjuat åtta lärare som fick besvara frågor utifrån tre huvudfrågeställningar.Frågeställningarna rörde följande områden: Varför halkar svenska skolbarn efter i matematik? Hur bedriver de intervjuade lärarna undervisningen i matematik? Vilka åtgärder tror de intervjuade lärarna skulle förbättra resultaten i matematik? Resultaten visar att de intervjuade lärarna anser att de försämrade resultaten i matematik främst beror på elevernas motvilja gentemot matematikämnet, dåliga förkunskaper hos eleverna, bl. a oförmåga att uttrycka sig matematiskt, samt elevernas olika inlärningssvårigheter.Slutsatsen för denna studie är att det finns mycket kvar att göra inom matematikområdet innan varje matematiklärare tar hänsyn till enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, såsom det slås fast i Lgr11 under avsnittet för riktlinjer.

SAMMANFATTNING:Månsson, Paula & Jönsson, Lars-Gunnar (2011). Några rektorers syn påspecialpedagoguppdraget – Vad förväntar sig rektorer i grundskolan avspecialpedagoger? Some head masters views on special education mandate – What dohead masters in primary and secondary schools expect from special educators?Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.I detta forskningsarbete vill vi undersöka hur väl specialpedagogprogrammetsexamensordning överensstämmer med de förväntningar som finns på vår kommandeyrkesprofession bland rektorer ute på skolorna.Vi vill belysa detta från rektorers synvinkel eftersom det är de som anställer ossblivande specialpedagoger. Detta gör vi genom att tillfråga 50 slumpvis utvalda rektoreri Sverige. Det är våra tolkningar av de 25 inkomna svaren som ger oss en bild av hurrektorer ser på specialpedagogisk verksamhet.Vi sände ut en onlineenkät där rektorerna svarade på frågor om verksamheten,verksamhetens syn på elever i behov av särskilt stöd samt specialpedagogiska insatser.Frågeområden som vi anser ringar in vårt problemområde på ett relevant sätt.Undersökningen visade att rektorerna anser att den specialpedagogiska verksamheten ärviktig men då budgeten är för snäv blir denna verksamhet lidande. Vidare drar vislutsatsen att rektorernas förväntningar på specialpedagogerna i stora dragöverensstämmer med examensordningen men att tonvikten ligger på direktarbete medelever medan arbetsområdet skolutvecklingen visar sig underordnat.Vi anser oss ha funnit detaljer i examensordningarna som vid den föreståendeöversynen av speciallärar- och specialpedagogutbildningen kan komma att motverkaden förvirring som råder kring professionernas arbetsuppgifter ute i verksamheterna.Arbetet med studien är jämnt fördelat mellan oss.

Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers delaktighet i sina åtgärdsprogram ur pedagogens perspektiv. Jag har titta på hur pedagoger förhåller sig till elevers delaktighet, vad eleverna faktiskt har inflytande över och om pedagoger har strategier för att göra elever delaktiga och hur dessa i så fall ser ut. Jag använder mig av två olika metoder. Dels en textstudie av 15 åtgärdsprogram och dels en studie av fyra inspelade och transkriberade intervjuer. Textstudien är endast ett komplement till den mer omfattande kvalitativa studien av intervjuerna. Textstudien visade att eleverna ofta är närvarande när åtgärdsprogrammen upprättas men att det är svårt att utläsa deras delaktighet i det som skrivits i åtgärdsprogrammen. I den kvalitativa studien av intervjuerna fann jag att alla pedagoger jag pratat med är mycket positiva till att eleverna deltar när ett åtgärdsprogram upprättas. De kan dock se att elevens delaktighet kan bli problematisk av flera anledningar. Till exempel upplever flera pedagoger att det kan bli problematiskt att eleven deltar om åtgärdsprogrammet rör något socialt. Flera pedagoger uttrycker också att elevens unga ålder kan göra att de inte är vana vid att formulera sig kring sitt eget lärande vilket resulterar i att pedagogen formulerar åtgärdsprogrammet. Min studie visar också att elevens delaktighet ofta sträcker sig till att definiera sina egna svårigheter medan pedagogen kommer med förslag på och beslutar om vilka åtgärder som ska sättas in. Slutligen har jag kommit fram till att pedagogerna har vissa strategier för att göra eleverna mer delaktiga. Det kan handla om att förklara på ett enkelt sätt, att sätta eleven i fokus i samtalet och att visa närvar under det samtal som ligger till grund för åtgärdsprogrammet.