Studien utgår från en utbildning kring idrotts- och föreningsliv riktad till SFI-studerande i en svensk stad och syftar till att utforska hur ett utbildningsprojekt kan bidra till inkludering och empowerment för målgruppen. För att skapa förståelse kring ämnet undersöktes forskning som bland annat belyser inkludering i en samhällskontext i relation till idrottsrörelsen. Studiens valda teorier genomsyrar metoden i enlighet med deduktion. Metoden bygger på fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv personer där en semistrukturerad intervjumall användes och datan som framkom har bearbetats grundligt genom kvalitativ analys. Tolkningen har skett med hjälp av Cultural theory of learning och empowerment samt en modell som problematiserar inkludering och integration i samhället. Datan från intervjuerna delades in i två huvudkategorier och fyra subkategorier för att kunna analyseras och tolkas och resultatet visar att inkluderingsprocessen kan delas upp i konkreta och komplexa utsagor. Resultatet pekar vidare på att deltagarna i studien har upplevt utbildningen som stärkande och den har givit dem trygghet och empowerment, samt hjälpt dem att inkluderas i samhället genom att de ökat sin förståelse och respekt för sin omvärld. Det visar också att deltagarna önskar ett större utrymme att skapa goda relationer och kulturella möten snarare än enkelriktad undervisning om svensk kultur med underförstådda krav på anpassning. Detta skulle stärka deras empowerment i lärandet och i samhället och göra inkluderingsprocessen enklare och mer effektiv. Projektet kan också med fördel i framtiden anknytas till kreativa uttrycksformer, för att tillfredsställa olika behov som yttrar sig inom gruppen som utgör objektet i studien.

Studien undersöker social hållbarhet med inriktning på exkluderande design. Syftet med studien är att undersöka vad exkluderande design är och öka medvetenheten kring problematiken att exkludera vissa människor från specifika platser. Det undersöks även vilken roll olika aktörer har i att skapa ett inkluderande samhälle och främja social hållbarhet, samt hur designvalet relaterar till den sociala hållbarheten i samhället. Diskussioner om hur designen påverkar hemlösa och andra utsatta personer i samhället utgör en central del i studien. Studien baseras på en kvalitativ metod genom att utföra en litteraturstudie som fördjupar sig i social hållbarhet, hemlöshet, exkluderande design samt ansvar och roll. Relevanta aktörer inom området har intervjuats för att få fram olika perspektiv i ämnet, samt att studien kompletteras med en fältstudie som genom bilder visualiserar vart i Malmö det finns exkluderande design.  Exkluderande design är hur platser eller föremål utformas med syfte att hålla vissa människor eller beteenden borta från specifika platser. Exkluderande design förekommer på flera ställen i Malmö och kan bland annat identifieras som bänkar med armstöd eller som lutar, ljud samt spetsiga konstruktioner. Designen påverkar den sociala hållbarheten genom att det bidrar till segregation och minskad trygghet för de utsatta personerna. Det visar sig även finnas ett kunskapsgap hos intervjupersonerna. Det är ett samhällsansvar att minska användningen av exkluderande design och främja social hållbarhet. Ansvaret kan fördelas på allt från stat och myndigheter, med lagar och regleringar, till ett individuellt ansvar som främjar gemenskap och inkludering. / The study explores social sustainability with a focus on hostile architecture. The purpose is to investigate what hostile architecture entails and raise awareness about the problem of excluding certain people from specific places. It also examines the role of various actors in creating an inclusive society and promoting social sustainability, as well as how design choices impact social sustainability in society. Discussions about how design affects homeless and other vulnerable individuals are a central part of the study. The method is based on qualitative research, conducting a literature review that explores social sustainability, homelessness, hostile architecture, and responsibility. Relevant stakeholders have been interviewed to gather different perspectives, and the study has been supplemented with a field study that visualizes where hostile architecture exists in Malmö. Hostile architecture involves how places or objects are designed to keep certain people or behaviors away from specific areas. It occurs in various places in Malmö and can be seen in benches with armrests or inclination, noise, and sharp constructions. This design affects social sustainability by contributing to segregation and reducing the safety of vulnerable individuals. There is also a lack of knowledge about this among the respondents. It is a societal responsibility to decrease the use of hostile architecture and promote social sustainability. Responsibility can be shared between the government and authorities through laws and regulations, as well as individual responsibility to promote community and inclusion.