Studien utgår från en utbildning kring idrotts- och föreningsliv riktad till SFI-studerande i en svensk stad och syftar till att utforska hur ett utbildningsprojekt kan bidra till inkludering och empowerment för målgruppen. För att skapa förståelse kring ämnet undersöktes forskning som bland annat belyser inkludering i en samhällskontext i relation till idrottsrörelsen. Studiens valda teorier genomsyrar metoden i enlighet med deduktion. Metoden bygger på fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv personer där en semistrukturerad intervjumall användes och datan som framkom har bearbetats grundligt genom kvalitativ analys. Tolkningen har skett med hjälp av Cultural theory of learning och empowerment samt en modell som problematiserar inkludering och integration i samhället. Datan från intervjuerna delades in i två huvudkategorier och fyra subkategorier för att kunna analyseras och tolkas och resultatet visar att inkluderingsprocessen kan delas upp i konkreta och komplexa utsagor. Resultatet pekar vidare på att deltagarna i studien har upplevt utbildningen som stärkande och den har givit dem trygghet och empowerment, samt hjälpt dem att inkluderas i samhället genom att de ökat sin förståelse och respekt för sin omvärld. Det visar också att deltagarna önskar ett större utrymme att skapa goda relationer och kulturella möten snarare än enkelriktad undervisning om svensk kultur med underförstådda krav på anpassning. Detta skulle stärka deras empowerment i lärandet och i samhället och göra inkluderingsprocessen enklare och mer effektiv. Projektet kan också med fördel i framtiden anknytas till kreativa uttrycksformer, för att tillfredsställa olika behov som yttrar sig inom gruppen som utgör objektet i studien.