<p>Detta examensarbete handlar om hur olika bearbetningssätt för text fungerar för sina målgrupper. Syftet med studien är att jämföra språkliga faktorer i textbearbetningar på <em>Tydlig svenska och Lättläst,</em> samt att undersöka hur dessa faktorer upplevs av läsare med funktionsnedsättningar. Undersökningen består av två delar: kvantitativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Textanalysen syftar till att lyfta fram särskiljande textuella drag i två bearbetningar på Lättläst och Tydlig svenska. Dessa textfaktorer ligger sedan till grund för fem intervjuer med representanter för de funktionsnedsättningar som ingår i målgruppen samt en kontrollgrupp. De aktuella funktionsnedsättningarna är lindrig utvecklingsstörning, Aspergers syndrom och barndomsdövhet. Resultaten från textanalysen visar att skillnaderna är större mellan själva bearbetningarna än mellan texttypernas riktlinjer. Bearbetningarna skiljer sig bland annat åt i fråga om ordföljd, meningslängd och textbindning. Intervjuresultaten visar på att målgruppen är mycket heterogen, och att det är svårt att konkret styrka texttypernas riktlinjer utifrån målgruppens läsupplevelse. Slutsatsen blir att det är viktigare att skribenten förstår sin målgrupp än att hon strikt följer en uppsättning riktlinjer.</p>

Detta examensarbete handlar om hur olika bearbetningssätt för text fungerar för sina målgrupper. Syftet med studien är att jämföra språkliga faktorer i textbearbetningar på Tydlig svenska och Lättläst, samt att undersöka hur dessa faktorer upplevs av läsare med funktionsnedsättningar. Undersökningen består av två delar: kvantitativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Textanalysen syftar till att lyfta fram särskiljande textuella drag i två bearbetningar på Lättläst och Tydlig svenska. Dessa textfaktorer ligger sedan till grund för fem intervjuer med representanter för de funktionsnedsättningar som ingår i målgruppen samt en kontrollgrupp. De aktuella funktionsnedsättningarna är lindrig utvecklingsstörning, Aspergers syndrom och barndomsdövhet. Resultaten från textanalysen visar att skillnaderna är större mellan själva bearbetningarna än mellan texttypernas riktlinjer. Bearbetningarna skiljer sig bland annat åt i fråga om ordföljd, meningslängd och textbindning. Intervjuresultaten visar på att målgruppen är mycket heterogen, och att det är svårt att konkret styrka texttypernas riktlinjer utifrån målgruppens läsupplevelse. Slutsatsen blir att det är viktigare att skribenten förstår sin målgrupp än att hon strikt följer en uppsättning riktlinjer.

Skrivande är en vanligt förekommande uppgift för socionomer i arbetslivet. Skrivandet utgörs av flera olika textgenrer som bland annat utredningar, journalanteckningar och rapporter. Socionomer förbereds för arbetslivets skrivande genom socionomprogrammet som ska ge socionomer tillräckliga kunskaper i att bedriva socialt arbete på en kvalificerad nivå.  Syftet med denna studie är att undersöka hur socionomer upplever övergången från utbildning till arbetsliv med fokus på skrivande, samt om skrivande i socionomprogrammet är relevant för socionomer senare i arbetslivet. Studien har tre frågeställningar som undersöker vilka texter socionomer skriver, om skrivandet i socionomprogrammet är relevant för socionomer senare i arbetslivet, samt om socionomprogrammet förmedlar insyn i de krav arbetslivet ställer på skrivande i socialt arbete.  Undersökningens datamaterial samlades in genom en enkätstudie. Resultatet visar att socionomer aktivt anpassar sitt skrivande utifrån mottagare och textgenre, att socionomers yrkesmässiga skrivkompetens till stor del härstammar från kollegor i arbetslivet, att en stor del av socionomer upplever att arbetslivets krav på skrivande inte framgick under utbildningen samt att det finns olika perspektiv av skrivande i socionomernas utbildning och arbetsliv.