<p>Detta examensarbete handlar om hur olika bearbetningssätt för text fungerar för sina målgrupper. Syftet med studien är att jämföra språkliga faktorer i textbearbetningar på <em>Tydlig svenska och Lättläst,</em> samt att undersöka hur dessa faktorer upplevs av läsare med funktionsnedsättningar. Undersökningen består av två delar: kvantitativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Textanalysen syftar till att lyfta fram särskiljande textuella drag i två bearbetningar på Lättläst och Tydlig svenska. Dessa textfaktorer ligger sedan till grund för fem intervjuer med representanter för de funktionsnedsättningar som ingår i målgruppen samt en kontrollgrupp. De aktuella funktionsnedsättningarna är lindrig utvecklingsstörning, Aspergers syndrom och barndomsdövhet. Resultaten från textanalysen visar att skillnaderna är större mellan själva bearbetningarna än mellan texttypernas riktlinjer. Bearbetningarna skiljer sig bland annat åt i fråga om ordföljd, meningslängd och textbindning. Intervjuresultaten visar på att målgruppen är mycket heterogen, och att det är svårt att konkret styrka texttypernas riktlinjer utifrån målgruppens läsupplevelse. Slutsatsen blir att det är viktigare att skribenten förstår sin målgrupp än att hon strikt följer en uppsättning riktlinjer.</p>

Detta examensarbete handlar om hur olika bearbetningssätt för text fungerar för sina målgrupper. Syftet med studien är att jämföra språkliga faktorer i textbearbetningar på Tydlig svenska och Lättläst, samt att undersöka hur dessa faktorer upplevs av läsare med funktionsnedsättningar. Undersökningen består av två delar: kvantitativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Textanalysen syftar till att lyfta fram särskiljande textuella drag i två bearbetningar på Lättläst och Tydlig svenska. Dessa textfaktorer ligger sedan till grund för fem intervjuer med representanter för de funktionsnedsättningar som ingår i målgruppen samt en kontrollgrupp. De aktuella funktionsnedsättningarna är lindrig utvecklingsstörning, Aspergers syndrom och barndomsdövhet. Resultaten från textanalysen visar att skillnaderna är större mellan själva bearbetningarna än mellan texttypernas riktlinjer. Bearbetningarna skiljer sig bland annat åt i fråga om ordföljd, meningslängd och textbindning. Intervjuresultaten visar på att målgruppen är mycket heterogen, och att det är svårt att konkret styrka texttypernas riktlinjer utifrån målgruppens läsupplevelse. Slutsatsen blir att det är viktigare att skribenten förstår sin målgrupp än att hon strikt följer en uppsättning riktlinjer.

Skrivande är en vanligt förekommande uppgift för socionomer i arbetslivet. Skrivandet utgörs av flera olika textgenrer som bland annat utredningar, journalanteckningar och rapporter. Socionomer förbereds för arbetslivets skrivande genom socionomprogrammet som ska ge socionomer tillräckliga kunskaper i att bedriva socialt arbete på en kvalificerad nivå.  Syftet med denna studie är att undersöka hur socionomer upplever övergången från utbildning till arbetsliv med fokus på skrivande, samt om skrivande i socionomprogrammet är relevant för socionomer senare i arbetslivet. Studien har tre frågeställningar som undersöker vilka texter socionomer skriver, om skrivandet i socionomprogrammet är relevant för socionomer senare i arbetslivet, samt om socionomprogrammet förmedlar insyn i de krav arbetslivet ställer på skrivande i socialt arbete.  Undersökningens datamaterial samlades in genom en enkätstudie. Resultatet visar att socionomer aktivt anpassar sitt skrivande utifrån mottagare och textgenre, att socionomers yrkesmässiga skrivkompetens till stor del härstammar från kollegor i arbetslivet, att en stor del av socionomer upplever att arbetslivets krav på skrivande inte framgick under utbildningen samt att det finns olika perspektiv av skrivande i socionomernas utbildning och arbetsliv.

In Sweden approximately one in four to one in five individuals experience readingdifficulties for various reasons. Existing tools on the market are primarily adaptedfor digital text, but some applications allow users to photograph or upload images oftext and have it read aloud via text-to-speech through OCR technology.Unfortunately, these functions are limited to text-to-speech only and are primarilyused in educational settings. For individuals with ADHD or dyslexia, who mayexhibit similar but not identical difficulties, these tools may be insufficient.This work presents a prototype for a mobile application developed with a user-centered design to extend functionality beyond what is offered in today’s tools. Theprototype enables the customization of the text’s visual presentation directly onmobile devices, which can improve the reading experience not only for individualswith specific reading difficulties but also for the general population. This approach isparticularly advantageous for those with reading difficulties as it allows them toadjust the appearance of their text to best facilitate their reading.The prototype uses OCR technology to extract text from images, allowing users tomanipulate the text’s visual presentation to enhance readability. This includessettings such as character and line spacing, background color, and word highlighting.Research indicates that such adaptations can facilitate reading especially for thoseexperiencing reading difficulties, such as dyslexia and frequently ADHD, byproviding access and less strenuous visual text presentation.By combining technical solutions with social value, this project aims to reduce thegap in information accessibility and support individual independence and integrationinto society. The proposed mobile application represents a step forward in thedevelopment of more inclusive and adaptable reading tools, which are not confinedto digital or educational environments but can be used in a wide range of everydaysituations. / I Sverige har ungefär var fjärde till var femte person lässvårigheter av olikaanledningar. Befintliga verktyg på marknaden är huvudsakligen anpassade för digitaltext, men några applikationer tillåter användare att fotografera eller ladda upp bilderpå text och få den uppläst via talsyntes genom OCR-teknik. Tyvärr begränsas dessafunktioner till enbart talsyntes och används främst i skolmiljöer. För personer medADHD eller dyslexi, som kan uppvisa liknande men inte identiska lässvårigheter,kan dessa verktyg vara otillräckliga.Syftet med det här arbetet är att undersöka hur en prototyp för en mobilapplikationmed en användarcentrerad design kan utvecklas för att erbjuda en bredarefunktionalitet än den som erbjuds i verktygen idag. Prototypen möjliggör anpassningav textens visuella presentation direkt på mobila enheter, vilket kan förbättraläsupplevelsen inte bara för personer med specifika lässvårigheter utan även förbefolkningen i allmänhet. Detta tillvägagångssätt är särskilt fördelaktigt för dem medlässvårigheter genom att det ger dem möjlighet att justera textens utseende till detsom bäst underlättar deras läsning.Prototypen använder OCR-teknik för att extrahera text från bilder, vilket gör detmöjligt för användare att manipulera textens visuella presentation för att förbättraläsbarheten. Detta inkluderar inställningar som tecken- och radavstånd,bakgrundsfärg, ordframhävning. Forskning indikerar att sådana anpassningar kanunderlätta läsning, speciellt för som upplever lässvårigheter, som dyslexi och intealltför sällan även ADHD, genom att erbjuda tillgång och mindre ansträngandevisuell textpresentation.Genom att kombinera tekniska lösningar med socialt värde strävar detta projektefter att minska tillgänglighetsklyftan till information och stödja individenssjälvständighet samt integrering i samhället. Den föreslagna mobilapplikationenrepresenterar ett steg framåt i utvecklingen av mer inkluderande ochanpassningsbara läsverktyg, som inte enbart är bundna till en digital- eller skolmiljö,utan kan användas i ett brett spektrum av vardagliga situationer.