Aktörer som kan utöva offentlig makt utan ha blivit framröstade i demokratiska val har länge intresserat statsvetare, och under de senaste åren har intresset dessutom spridit sig utanför den akademiska världen. Boken ”Makt utan mandat” är ett av de senaste bidragen till forskningsfältet. I boken presenteras den sociala och politiska kategorin ”policyprofessionella”, som utgörs av en samling aktörer från olika organisationstyper som alla har anställt för att bedriva politik. Dessa aktörer har ökat i antal och deras verksamhet påvisas vara ett potentiellt problem, delvis därför att det är svårt att utkräva ansvar dem. Denna uppsats är en metodologisk undersökning av hur lämpligt begreppet ”policyprofessionella” är för att beskriva problem med att utkräva ansvar av aktörer som anställt för att bedriva politik. Detta har gjorts genom att jämföra den kritik som presenteras i ”Makt utan mandat” med tidigare forskning på området, för att finna vad som är nytt med kritiken. Resultaten av denna jämförelse visar att innehållet i den kritik som har med ansvarsutkrävande att göra inte skiljer sig nämnvärt från den kritik som presenteras i tidigare forskning. Däremot är det omfång aktörer som tillsammans utgör de policyprofessionella ovanligt stort. Med hjälp av Ahlbäck Öbergs tre förutsättningar för ansvarsutkrävande har lämpligheten i att använda detta stora omfång prövats. Resultaten av denna prövning visar att det finns problem gällande ansvarsutkrävande för alla de aktörer som tillsammans utgör de policyprofessionella, men att det kan bli missvisande att tala om ett gemensamt problem för alla policyprofessionella. Begreppet ”policyprofessionella” kan alltså anses vara lämpligt, men med vissa förbehåll.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur elever ser på elevinflytande i praktiken, dvs. var de uppfattar att elevinflytande kommer till uttryck, vilka som agerar i dessa sammanhang, vilka frågor elevinflytandet gäller samt vad elever gör då de upplever att de inte får gehör för sitt inflytandebehov. Dessutom är syftet, mot bakgrund av ovanstående, att utröna om alla elever kan påverka sin skolvardag i samma utsträckning. Uppsatsen bygger på intervjuer med sju kvinnor och sju män, alla elever på tre olika gymnasieskolor. Det är framförallt i ett forum, närmare bestämt den elevorganiserade deltagardemokratin i skolornas korridorer, korridorkulturen, som eleverna är aktiva vad gäller elevinflytandearbete. Där sker diskussioner gällande elevinflytande, planering av agerande, liksom agerande i elevgenererade inflytandefrågor såsom veckoschema och examinationssätt. Andra fora där elevinflytande utövas är de personalorganiserade deltagardemokratiska kurssamråden samt klassråden. Kurssamråden utgörs av samråd mellan lärare och elever vad gäller lektionernas innehåll, arbetssätt samt examinationssätt. Klassråden ger elevinflytande i frågor gällande provschema och den fysiska arbetsmiljön. Den dialogpartner som i de allra flesta fallen nämns är läraren. Rektor och övrig personal upplevs som mycket avlägsna i elevinflytandesammanhang. Detta gäller dock inte för de elever som är representanter i personalorganiserat representativt råd. Dessa upplever tvärtom att de har ett reellt inflytande.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur elever ser på elevinflytande i praktiken, dvs. var de uppfattar att elevinflytande kommer till uttryck, vilka som agerar i dessa sammanhang, vilka frågor elevinflytandet gäller samt vad elever gör då de upplever att de inte får gehör för sitt inflytandebehov. Dessutom är syftet, mot bakgrund av ovanstående, att utröna om alla elever kan påverka sin skolvardag i samma utsträckning. Uppsatsen bygger på intervjuer med sju kvinnor och sju män, alla elever på tre olika gymnasieskolor.</p><p>Det är framförallt i ett forum, närmare bestämt den elevorganiserade deltagardemokratin i skolornas korridorer, korridorkulturen, som eleverna är aktiva vad gäller elevinflytandearbete. Där sker diskussioner gällande elevinflytande, planering av agerande, liksom agerande i elevgenererade inflytandefrågor såsom veckoschema och examinationssätt. Andra fora där elevinflytande utövas är de personalorganiserade deltagardemokratiska kurssamråden samt klassråden. Kurssamråden utgörs av samråd mellan lärare och elever vad gäller lektionernas innehåll, arbetssätt samt examinationssätt. Klassråden ger elevinflytande i frågor gällande provschema och den fysiska arbetsmiljön. Den dialogpartner som i de allra flesta fallen nämns är läraren. Rektor och övrig personal upplevs som mycket avlägsna i elevinflytandesammanhang. Detta gäller dock inte för de elever som är representanter i personalorganiserat representativt råd. Dessa upplever tvärtom att de har ett reellt inflytande.</p>

This thesis compares political participation by the public through the Swedish Parliamentary Ombudsman (PO) and the German Petitions Committee of the Bundestag (PC). Through studies of literature and statistics I examine how citizens can participate through the institutions, how frequently they do and the likelihood of sparking a debate while participating. Using media theories as well as theories of participatory and representative democracy I study how citizens can use these institutions for purposes of control and proposition. Both institutions deal with complaints but the PC also deals with propositions for legislation, making the institution more versatile. The PO deals with more cases than the PC and has more far-reaching competences and areas of inspection, although neither institution has binding decisions. Thus the direct advantage for citizens using the institutions is the chance of reaching out to media and the public through freedom of information laws and the German online petition forum. The PC to a larger extent fits the representative model while the PO in some respects is more a legal than a political institution, being managed by lawyers instead of MPs. Neither institution meets the ideals of participatory politics although the German official petition is closer to it.

Syfte: Syftet är att identifiera hur normbrytande reklam används som verktyg i företags marknadskommunikation. Som en del i syftet undersöks även vilka konsekvenser detta får för företag och dess kunder. Metod: För att uppfylla syftet genomfördes studien med en kvalitativ forskningsstrategi där fenomenologi tillämpades. Sju yrkesverksamma intervjupersoner inom reklambranschen valdes ut och intervjuades för att få en förståelse kring fenomenet normbrytning. Adaptiv metod och följande teorier: Konvergent marknadsföring, Linear model of communication , relationsmarknadsföring, multikulturell marknadsföring, marketing communication mix och kundbaserat varumärkesvärde. Slutsatser: Studiens slutsatser mynnade ut i att företag ser lönsamhet i form av försäljning, innovativa konkurrensfördelar och en förändring av normer i reklamvärlden och samhället. Företag når även en bredare målgrupp genom syftesdriven kommunikation som får mottagare att sprida kampanjer som berör de vidare. Vi kan också konstatera att normbrytande reklam idag används som ett verktyg för att komma närmare kunden och det som kommuniceras ut mot kunden ligger i grund i ett relationsskapande.

In writing the history of the modernising of Sweden in the middle of the 19th century, the liberal editor and publisher Lars Johan Hierta has gotten a prominent role. His newspaper Aftonbladet founded in 1830 has become a symbol for the new classical liberal free press. One aspect of Hierta as a political figure that has been largely overlooked within previous research is that he was also a member of parliament in Riddarhuset, the state of the nobility in Sweden. Aftonbladet has within previous research also been described as a central institution in, what Habermas has described as, the new public sphere in Sweden. Riddarhuset can also be described as a part of the old representative culture that according to Habermas preceded the new public sphere.  This study aims to analyse how Hierta adjusted his advocation for social and economic freedom after Aftonbladet and Riddarhuset as contexts. In doing so the study also seeks to describe the state the new public sphere and the old representative culture in Sweden in the 1830s, a topic that has been frequently debated in previous historical research. The study finds that Hierta had to adjust to the aristocratic conception of virtue in Riddarhuset, while he described the nobility as the main villain of society when writing in Aftonbladet. The study also finds that the representative culture and the new public sphere were historical contexts that existed side by side in the 1830s. But actors like Hierta moved between the two spheres, and brought ideas and concepts from the new public sphere into Riddarhuset which can be seen as the beginning of the crumbling of the old representative culture.

Medborgardialogen kan beskrivas som ett verktyg föratt involvera allt fler medborgare i samhällsutveckling och i beslutsprocesser. Varje kommun har ett moraliskt ansvar att öka medborgardeltagandet för att få in fler medborgarein i demokratin och öka demokratiseringen. Medborgardialogen ska även fungerasom ett verktyg för att minska segregation genom att nå ut till utsatta grupper ochfå med deras synpunkter in i dialogen. Detta ska i sin tur bidra till att minska klyftornaöka inflytande och bidra till ett hållbart samhälle. Syftet med denna studie är att undersökahur en medelstor kommun arbetar för att öka medborgardeltagandet i medborgardialogerna i enkommun som har problem med utanförskap. Valet av kommun landade på Botkyrka, anledningen till detta var eftersom att de har tre områden som är placerade högst upp på Polisenslista på särskilt utsatta områden. Utifrån detta har jag konstruerat tre frågeställningadessa är:• På vilket sätt arbetar Botkyrka kommun för att inkluderasina invånare i medborgardialogen?• Påverkar invånarnas socioekonomiska bakgrund någonroll för hur planeringen och dialogen genomförs?• På vilket sätt upplever invånarna att de kan varamed i samhällsutvecklingen?För att besvara frågeställningar har jag valt attgenomföra intervjuer med två tjänstemän i Botkyrka kommun och 9 invånare. Utifrån det empiriskamaterialet och analyseringen så går det att utläsa att Botkyrka kommun arbetar effektivtför att motverka segregation och för att få in deras medborgare in till medborgardialogen.Sättet detta blir tydligt är genom den breda marknadsföring de genomför för att nå ut till allagrupper i samhället. Studien visar på att segregation är ett problem som inte kan byggas bortutan endast kan lösas genom att se och höra medborgarna. Enligt resultatet så är Botkyrkaväldigt bra på att öka intresset hos medborgarna och få dem in i dialogen. Invånarnas socioekonomiskabakgrund spelar inte någon roll för dialogen genomförs utan att det fårkommunen att jobba extra hårdare för att hitta lösningar för att involvera dem.

Texter i matematik är ofta multimodala, vilket innebär att de består av både ord, bilder och symboler. Forskning har visat att denna form av texter ställer höga krav på läsaren. Elever möter ofta olika sorters bilder, till exempel dekorativa, representativa och essentiella bilder, med olika syften i matematikundervisningen. Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika sorters bilder påverkar elevers lösningar av textuppgifter i matematik, hur lärare anser att olika sorters bilder påverkar elevers förståelse och hur lärare undervisar elever i arbetet med bilder. Empirin samlades in genom kvalitativa intervjuer med lärare samt genom att elever i andra klass på två olika skolor löste textuppgifter med olika sorters bilder. Resultatet analyserades sedan utifrån det socialkonstruktivistiska perspektivet med fokus på: förstärkarsystem, scaffolding, internalisering, erfarenheter, strategi, mentala representationer samt visuellt stöd. Resultatet visade att lärarna använde mycket bilder i matematikundervisningen och att de ansåg att de representativa och schematiska bilderna var de som hade mest positiv effekt på elevernas lösningar. Majoriteten av eleverna ville ha bilder till matematikuppgifter och ansåg att de kunde få hjälp utav dessa. / Texts in mathematics are often multimodal, which means that they consist of both words, images and symbols. Research has shown that these kind of texts places high demand on the reader. Students often encounter different kinds of images, for example decorative, representative and essential images, with different purposes when learning mathematics. The purpose of this study was to investigate how different images affect the students' solutions to mathematical word problems, how teachers consider the different images to affect the pupils' understanding and how they teach pupils in working with images. The empirical data was collected through qualitative interviews with teachers and through word problems with different kinds of images solved by pupils in the second grade at two different schools. The result was then analyzed from the social constructivist perspective with a focus on: amplification systems, scaffolding, internalisation, prior experiences, strategies, mental representations and visual support. The results showed that the teachers used a lot of pictures in their teaching and that they considered the representative and schematic images to be the ones that had the most positive effect on pupils' solutions. The majority of the pupils wanted pictures for mathematical tasks and considered some of these helpful.

<p>The primary purpose of this thesis is to study how political agents construct and give meaning to the concepts of democracy, representative democracy and referendums. The starting point of the thesis is the pressing issue whether or not Sweden should hold a referendum on the new EU constitution. To analyze this question my choice of method is critical discourse analysis and the topical theories revolve around democracy and responsibility.</p><p>My study shows that there are three different discourses in this debate: “the democratic process”, “the representative democracy” and “the concept of democracy”. However, the meaning of the concepts in these discourses varies depending on which side the political agents are on. It is obvious that the concepts are not fixated and that they are used as catchphrases to define ideological motives. In addition, the concepts are used differently to enhance certain values in a democracy.</p><p>The result of this study shows the paradox and conflicting values that are associated with the concepts. This means that the notion of democracy changes depending on what the agents want to perceive. The political agents who do not support a referendum often refer to what a representative democracy symbolizes. Agents who support a referendum consider the democratic process as an incentive for a democratic ideal. In this context, the discourse of democracy does not arise from a primary level but rather a secondary. This implies that the criteria for a liberal democracy are fulfilled and the debate revolves around abstract values.</p>

<p>Abstract</p><p>In the beginning of 2007 the Swedish municipality Örebro decided to have a democratic</p><p>experiment, which ought to go under the name, “Dialouge for the citizens”. The</p><p>representative elected politicians in Örebro tried to find ways to involve the people in the</p><p>process of ruling. Why they choose to try this experiment on this very delicate matter, the</p><p>closure of several schools in the municipal, is one of the questions this essay is trying to</p><p>answer.</p><p>The purpose of this essay is to find out whether the process was an attempt for the politicians</p><p>of the representative democracy to implement deliberative democracy in the structure of the</p><p>local governance.</p><p>The result of this study is that the politicians didn’t manage to reach to the citizens the way</p><p>they formerly had planned.</p>