Omläggningen av statlig fastighetsskatt till kommunal fastighetsavgift innebar att Riksdagen var tvungen att finansiera det skattebortfall detta innebar. Kapitalvinstskatten vid avyttring av fastigheter höjdes, uppskovsbeloppet begränsades och på uppskovsbeloppet påfördes en ränta om 0,5 procent. Räntan på uppskovsbeloppet tas ut genom att den som har ett uppskovsbelopp ska ta upp en schablonintäkt som beräknas till 1,67 procent av uppskovsbeloppets storlek vid beskattningsårets ingång enligt 47 kap. 11b § IL. Att räntebelägga uppskovsbeloppen motiverades förutom av finansieringsskäl av att uppskovsbeloppen ökat i och med att de blivit möjliga för bostadsbyten inom EES-området. Även de som fått ett uppskovsbelopp beviljat innan uppskovsräntan infördes den 1 januari 2008 måste betala denna ränta. Enligt svensk grundlag, 2 kap. 10 § 2 st. RF får skatt eller statlig avgift inte tas ut i vidare mån om inte skatt- eller avgiftsskyldigheten följer av föreskrift som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten. Detta skatterättsliga retroaktivitetsförbud har gjort att frågan om huruvida uppskovsräntan är retroaktiv lagstiftning och således något som retroaktivitetsförbudet avser att förhindra. Frågan har ännu inte avgjorts av Regeringsrätten och rättsläget är därför oklart. Syftet med uppsatsen är att utreda och analysera uppskovsräntan och retroaktivitetsförbudet för att undersöka huruvida räntan strider mot förbudet. Uppsatsen bygger på traditionell juridisk metod. Lagrådet yttrade sig i samband med att bestämmelsen kom till men deras yttrande är bristfälligt och kan enligt min mening inte ligga till grund för vidare vägledning. Kammarrätten i Göteborg har funnit att uppskovsräntan inte strider mot retroaktivitetsförbudet medan Förvaltningsrätten i Stockholm har funnit att principen strider mot förbudet. Det som prövas när retroaktivitetsförbudets tillämplighet ska avgöras är ifall omständigheten som utlöser beskattning inträffat före eller efter lagens ikraftträdande. Slutsatsen är att uppskovsräntan strider mot retroaktivitetsförbudet.

No description available.

No description available.

<p>The primary purpose of this thesis is to study how political agents construct and give meaning to the concepts of democracy, representative democracy and referendums. The starting point of the thesis is the pressing issue whether or not Sweden should hold a referendum on the new EU constitution. To analyze this question my choice of method is critical discourse analysis and the topical theories revolve around democracy and responsibility.</p><p>My study shows that there are three different discourses in this debate: “the democratic process”, “the representative democracy” and “the concept of democracy”. However, the meaning of the concepts in these discourses varies depending on which side the political agents are on. It is obvious that the concepts are not fixated and that they are used as catchphrases to define ideological motives. In addition, the concepts are used differently to enhance certain values in a democracy.</p><p>The result of this study shows the paradox and conflicting values that are associated with the concepts. This means that the notion of democracy changes depending on what the agents want to perceive. The political agents who do not support a referendum often refer to what a representative democracy symbolizes. Agents who support a referendum consider the democratic process as an incentive for a democratic ideal. In this context, the discourse of democracy does not arise from a primary level but rather a secondary. This implies that the criteria for a liberal democracy are fulfilled and the debate revolves around abstract values.</p>

No description available.

This thesis is arguing that Sweden needs to change the legislation for how the constitution can be changed, to maintain democracy and strengthen the constitutionalism in the country. The argument is based on the fact that the Swedish constitution is easy to change, and the time frame for a change is short if there is a political majority in the parliament. Constitutionalism is often connected with the rule of law, division of powers and constitutional courts, but is in this thesis mainly used as an idea of a restriction of the political majority to prevent misuse of the political power, but also as a tool to maintain democracy. The tension between democracy and constitutionalism is also discussed throughout the thesis to conclude if constitutionalism could be used without interfering with sovereignty of the people. A comparative study is done with Hungary, and the political development in the country is used as an example of the effect of a strong political majority without any boundaries. The countries similarities and differences are presented in relation to democracy and different types of legislation regarding constitutional change. A discussion is held on how constitutionalism can be used as a tool to maintain individual rights and democracy, but also if there are any negative consequences with a strong constitutionalism. The thesis is focusing on the regulation of constitutional change, since it is discussed that the way of changing the constitution is the truly important one to maintain a democratic country. But other aspects of constitutionalism are discussed as well. At the end of the thesis there is a suggestion to change the legislation for constitutional change in Sweden. All the suggestions are supposed to extend the time frame before changes can be made and make it more difficult to change the constitution with a strong political majority.

<p>Individens rätt till rättvis rättegång inom skälig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mänskliga fri- och rättigheter, EMRK, för att försäkra individen om den grundläggande rätten. Rättsläget ser ut som sådant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehåll, då flera mål varje år förenas med oskäligt långa väntetider mellan förundersökning till slutdom.</p><p>Uppsatsens syfte är att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rätten till rättvis rättegång inte har fått grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utsträckning de rättigheter i artikel 6.1 EMRK återfinns i svensk rätt. Syftet är även att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan på rättsläget.</p><p>EMRK inkorporerades i svensk rätt 1995, då uppkom en diskussion om den nya lagens rättsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle få grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sådana fall skulle innebära dubbelreglering på ett antal rättigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rätten till rättegång inom skälig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige. Staten är skyldig att gottgöra för konventionsbrotten enligt artikel 13 EMRK, genom att vidta åtgärder som en följd av brottet. Genom tiden har ett antal åtgärder uppkommit genom praxis, som ett komplement till lag för att gottgöra för de brott som begås på området. Utöver de kompensationsalternativ som diskuteras i uppsatsen finns lagen om förtursförklaring i domstol, där tanken är att mål som har dröjt oskäligt länge ska kunna förtursförklaras av domstol, detta för att gottgöra för förseningen innan det är för sent. Tillämpning av det alternativet skulle då leda till att ingen kompensation behöver utgå, då det i slutändan inte blir tal om ett konventionsbrott.</p><p>Propositionen ”En reformerad grundlag” är planerad att träda ikraft 2011, ifall förslaget röstas igenom för en andra gång. Däri stadgas bland mycket annat rätten till rättvis rättegång inom skälig tid. En reformering är enligt författaren en långsiktig lösning på problemet. Reformeringen kan resultera i minskning av antalet brott, vilket skulle innebära färre skadeståndsanspråk mot staten. Den planerade reformeringen är därmed enligt författaren nödvändig för att värna om medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter, vilket borde vara en självklarhet för en demokratisk rättsstat som Sverige.</p>

Individens rätt till rättvis rättegång inom skälig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mänskliga fri- och rättigheter, EMRK, för att försäkra individen om den grundläggande rätten. Rättsläget ser ut som sådant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehåll, då flera mål varje år förenas med oskäligt långa väntetider mellan förundersökning till slutdom. Uppsatsens syfte är att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rätten till rättvis rättegång inte har fått grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utsträckning de rättigheter i artikel 6.1 EMRK återfinns i svensk rätt. Syftet är även att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan på rättsläget. EMRK inkorporerades i svensk rätt 1995, då uppkom en diskussion om den nya lagens rättsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle få grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sådana fall skulle innebära dubbelreglering på ett antal rättigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rätten till rättegång inom skälig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige. Staten är skyldig att gottgöra för konventionsbrotten enligt artikel 13 EMRK, genom att vidta åtgärder som en följd av brottet. Genom tiden har ett antal åtgärder uppkommit genom praxis, som ett komplement till lag för att gottgöra för de brott som begås på området. Utöver de kompensationsalternativ som diskuteras i uppsatsen finns lagen om förtursförklaring i domstol, där tanken är att mål som har dröjt oskäligt länge ska kunna förtursförklaras av domstol, detta för att gottgöra för förseningen innan det är för sent. Tillämpning av det alternativet skulle då leda till att ingen kompensation behöver utgå, då det i slutändan inte blir tal om ett konventionsbrott. Propositionen ”En reformerad grundlag” är planerad att träda ikraft 2011, ifall förslaget röstas igenom för en andra gång. Däri stadgas bland mycket annat rätten till rättvis rättegång inom skälig tid. En reformering är enligt författaren en långsiktig lösning på problemet. Reformeringen kan resultera i minskning av antalet brott, vilket skulle innebära färre skadeståndsanspråk mot staten. Den planerade reformeringen är därmed enligt författaren nödvändig för att värna om medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter, vilket borde vara en självklarhet för en demokratisk rättsstat som Sverige.

I början av 1990-talet debatterades värdegrundsbegreppet flitigt i Sverige. Orsaken var att den dåvarande borgerliga regeringen beslutade föreslå att den nya läroplanen för det offentliga skolväsendet skulle vila på demokratins grund och också innehålla en uttalad värdegrund. Syftet med denna studie är att ur ett idé- och ideologianalytiskt perspektiv beskriva hur värdegrundsbegreppet diskuterades i regering, riksdag och partier innan beslutet om en ny läroplan togs i Riksdagen 1993. Med hur menas vad de olika partierna fyllde begreppet med för innehåll. Forskningsfrågorna handlar således om att undersöka hur olika aktörer uppfattar innehållet och begreppet ”värdegrund” innan beslutet om den nya läroplanen antogs av Riksdagen. Min forskning i uppsatsen blir en begreppsutvecklande studie eftersom jag vill studera en existerande diskussion kring ett samhällsbegrepp. Som metod kommer jag att använda idé och ideologianalys. Med hjälp av detta verktyg kommer jag att söka reda på det som skrivits om begreppet, sortera de olika definitionerna för att vaska fram själva kärnan i begreppet respektive skillnader och sedan analysera hur partierna tolkar begreppen. Som material kommer läroplanspropositioner, motioner, utskottsbetänkande och riksdagsprotokoll från riksdagsdebatten att användas. I analysen framkommer att det finns en kärna av gemensam värdegrund och att den har en direkt koppling till portalparagraferna i grundlagen. / In the early 1990s the concept of values ​​was frequently debated in Sweden. The reason was that the conservative government reigning at the time decided to propose that the new curriculum for the public school system would be founded on a democratic base and also include values​​. The purpose of this study is to from an idea and ideology analysis perspective try to describe how the concept of values was discussed in the government, parliament and political parties before the decision on a new curriculum in the Swedish Parliament in 1993. With “how” means what content the various parties filled the concept with. The research questions are therefore necessary in examining how different actors perceive the content and concept of "values​​" prior to the time when the decision on the new curriculum was adopted by the Swedish Parliament. My research in this paper is a concept development study because I want to study an existing discussion of a social concept. The method I will use is the idea and ideology analysis. Using this tool, I will figure out what has been written about the concept, sort out the various definitions in order to pick out the very essence of the concept and differences, and then analyze how the parties read the concepts. As for the materials are curriculum proposal, motions, parliamentary committee report and protocol from parliamentary debate to be used. The conclusion of the analysis is that there is a core of common values ​​and that they are directly related to the Preamble of the Swedish Constitution.

In order for a state to be considered ‘civilized’ the UN Declaration of human rights must be conceptualized in the national legislation. Iran are among states which are isolated from the international community partly on the basis of human rights violations. The human rights violations symbolize a political barrier between West and Iran, confirmed by economic sanctions from UN, EU and the United States. In this study the assumption is that whether basic constitutional conditions exist or do not exist could/could not lead to changing domestic practices, and possibly towards political integration for Iran. Thus the purpose of the study is to investigate the Islamic republic of Iran’s basic constitutional conditions for implementing human rights. The method used is a qualitative document study with content analysis on Iran’s constitution. The theoretical approach is founded on the UN Declaration of human rights which is a historic document. Furthermore, previous research on the subject is also presented as part of the theoretical background. The findings of the study suggest crucial shortcomings in Iran’s constitution according to UN standards, although the majority of the UN criteria for human rights are respected. However, the key conclusion of the study is that human rights are not neglected by Iran, rather the historical, cultural and religious traditions of Iran differentiates the country from the so called universal values currently dominated in the international community.