<p>The aim of this essay is to see how the IOGT, local politicians and the local newspaper acted in the city of Hedemora in Sweden in connection with the referendum held in 1922 whether or not to ban the use of alcoholic beverages. To accomplish this I have examined protocols from local IOGT-groups, the town council and the local newspaper Södra Dalarnes tidning. I find that the local IOGT not only worked with the issue of alcohol but served as an institution that deepened democracy and education in the local community through discussions, study circles and applying pressure on local politicians. The locally elected bodies in turn were generally in favour of the good work the IOGT did, although not always overwhelmingly so. Many of the local politicians that handled the issues of alcohol were themselves active members in organisations promoting absolutism. The local newspaper tried to be balanced in reporting about the issue involved, but as a whole they gave a little more space to those voices that were against a complete ban on alcohol in the referendum.</p>

Studiens syfte har varit att undersöka hur Folkrörelsen Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare debatterade demokratin i samband med folkomröstningen om det svenska EU-medlemskapet 1994. En kvalitativ diskursanalys har gjorts utifrån kampanjmaterial och tidningsledare inför folkomröstningen 1994 där två specifika diskurser kartlades. Resultatet visade att Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare hade olika uppfattningar om demokratin i samband med EU eftersom att de valde att fokusera på olika aspekter av medlemskapet. Därmed fördes en diskursiv kamp mellan de båda opinionsbildarna om vad medlemskapet skulle innebära för Sveriges vidkommande. Skillnaden i att fokusera på den demokratiska proceduren eller det politiska resultatet av EU, bidrog till att aktörerna hade olika utgångspunkter för hur de bedrev opinion inför folkomröstningen. Sveriges suveränitet och överstatligheten inom EU fick därmed olika innebörder i de båda diskurserna.

This survey has as its aim to see how two local newspapers in the city Växjö and the region of Kronoberg in Sweden reported and acted in connection to the referendum taking place in 1922 whether or not alcoholic beverages should be prohibited. In order to do this we analyzed Smålandsposten and Nya Växjöbladet to see their reporting. We found that the numbers of articles and debate contributions increased during the months closer to the referendum. We also found that Nya Växjöbladet where slightly supporting the prohibition of alcohol while Smålandsposten where against it. The arguments used by both sides during the debate were also analyzed. Here, we discovered, that many of the arguments where used several times and by many different operators. Some of the most used arguments that were negative to the prohibition were related to the possible economic struggles that could affect the Swedish society. The arguments used by operators against the prohibition were based on Christian values and the greater good of society.

The aim of this essay is to see how the IOGT, local politicians and the local newspaper acted in the city of Hedemora in Sweden in connection with the referendum held in 1922 whether or not to ban the use of alcoholic beverages. To accomplish this I have examined protocols from local IOGT-groups, the town council and the local newspaper Södra Dalarnes tidning. I find that the local IOGT not only worked with the issue of alcohol but served as an institution that deepened democracy and education in the local community through discussions, study circles and applying pressure on local politicians. The locally elected bodies in turn were generally in favour of the good work the IOGT did, although not always overwhelmingly so. Many of the local politicians that handled the issues of alcohol were themselves active members in organisations promoting absolutism. The local newspaper tried to be balanced in reporting about the issue involved, but as a whole they gave a little more space to those voices that were against a complete ban on alcohol in the referendum.

Runt om i världen pågår krig, konflikter och tvister, som grundar sig i problem som har uppstått till följd av människors missnöje när det gäller dragningar av statsgränser. Det är gränser som vanligtvis inte harmoniserar med nationers etnicitet och utbredning, vilket kan leda till att en matchningsproblematik mellan stat och nation växer fram. I november år 2012 hölls ett tidigarelagt parlamentsval i regionen Katalonien i Spanien, ett parlamentsval som indirekt kom att ses som en folkomröstning där de katalanska invånarna röstade för eller emot ett självständigt Katalonien. Syftet med den här uppsatsen har varit att visa på konsekvenser som detta val fick för Spanien och dess regioner, men också att utreda Kataloniens politiskgeografiska möjligheter att bryta sig loss från sin moderstat Spanien och bilda en självständig stat. Katalonien har i uppsatsen utgjort en fallstudie vars händelseförlopp och självständighetsprocess kan appliceras på andra regioner och nationer som befinner sig i en liknande situation. Uppsatsens undersökning utgörs främst av litteraturstudier där Kataloniens och Spaniens geografiska och historiska bakgrunder har beskrivits och jämförts med andra nationer inom Europa. På så sätt har det varit möjligt att dra slutsatser om Kataloniens politiskgeografiska möjligheter att skaffa sig ett ökat självstyre, och framöver även bilda en självständig stat oberoende av Spanien. Undersökningens slutsatser handlar främst om att Katalonien har förutsättningar att i framtiden bilda en egen stat, men att vägen dit är lång och komplicerad. Parlamentsvalet som hölls i Katalonien har i skrivande stund inte påverkat Katalonien eller övriga spanska regioner i någon större utsträckning, men uppsatsen visar att valet längre fram i tiden kan komma att få betydande konsekvenser, både för Katalonien och för övriga Spanien, men också för andra europeiska stater som har präglats av separatistiska strömningar.

No description available.

The independence of Scotland from Great Britain has been a long-standing and complex issue, with roots dating back centuries. In recent years, the question of independence has been brought to the forefront again with the UK’s decision to leave the European Union, commonly known as Brexit. After referendum in 2014, Scotland voted to remain part of the United Kingdom, but most Scottish voters chose to remain in the EU in the Brexit referendum of 2016. This has led to renewed calls for independence from some quarters, as many in Scotland feel that their interests are not being represented in the UK’s decision-making process. The issue of independence is highly contentious, with arguments for and against independence being made on economic, cultural and political grounds. Those in favor of independence argue that it would allow Scotland to have more control over its own affairs and to chart its own course in the world, while those opposed to independence argue that it would create unnecessary division and uncertainty, Ultimately the question of independence for Scotland remains a matter of ongoing debate on the will of the Scottish people and the decision of the UK government.

Syftet med denna studie är att urskilja likheter och skillnader mellan de verklighetsbilder som de brittiska tidningarna The Sun och The Daily Telegraph skapade åt sina läsare veckan innan Storbritanniens folkomröstning om medlemskapet i EU. Uppsatsen har sin utgångspunkt i teorierna om gestaltning, medielogik och kunskapsklyftan. Genom en kvalitativ textanalys grundad i massmedieretoriken undersöks om tidningarna uppfyllde det demokratiska uppdraget att informera medborgarna inför valet och i vilken grad de drogs mot populistiska tendenser i sin rapportering.   Resultatet av analysen visar att det finns markanta skillnader mellan de typer av information som de olika tidningarna erbjuder sina läsare. The Sun gav en förenklad och polariserad världsbild som närmast bidrog till att befästa fördomar. The Daily Telegraphs världsbild var mer komplex, men också mer högtravande och därmed exkluderande. Detta är knappast förvånande och stämmer väl överens med den bild som tidigare forskning ger av den nyhetsvärdering som styr kvalitetstidningar respektive tabloider världen över. Genom en jämförelse mellan de två tidningarna görs de skilda verklighetsbilder läsarna tar till sig tydliga, vilket kan öppna upp för en diskussion om tidningarnas demokratiska roll i samhället.

<p>Based on widespread public debate prior to Swedish EMU-referendum 2003, the main purpose of this thesis is to examine and analyze the standpoint of the Swedish parliamentary parties in the EMU-issue, from perspektive of the following questions;</p><p>1) What is the official standpoint of the parliamentary parties in the EMU-issue?</p><p>2) What claimed effects of a Swedish EMU-membership or non-membership have the parties presented?</p><p>3) What rifts can be found within the parties, in relation to their official standpoint in the EMU-issue?</p><p>The Sweidish parliamentary parties´ standpoint in the EMU-issue will be analyze from the point of view of a number of current theories. These theories are basically democrazy theories that all have transnationalization and Europeanization as a common ground.</p><p>The conclusions are, among others, that the parliamentary parties` standpoints in the EMU-issue are based on ideological values about whether or not a Swedish EMU-membership is good for Sweden. The Liberal Party, the Christian Democrats, the Moderate Party and the Social Party have a positive view on EMU and a deeper European integration, and basically value the economic efficency of the EMU higher than democratic decision making and a national currency and monetary policy. As for the EMU-critical parties such as the Centre Party, the Green Party and the Left Party, their view in the EMU-issue can be regarded as more nationalistic, since they say no to an exapanded financial cooperation. A contibuting factor to their standpoint in this issue is that they value the national influence over currency and monetary policies, and democratic decision making higher than the economic effciency of the EMU.</p><p>The Swedish parliamentary parties have suggested a number of effects of a Swedish EMU-membership or non-membership. In general; all parties tend to exaggerate the factors which benefit their own EMU-standpoint, and to some extent discard those which oppose their stand in the EMU-issue.</p><p>This thesis makes it clear that regarding the EMU-issue all of the parliamentary parties are more or less divided. The Moderate Party and the Liberal Party are seen as the most united for a Swedish EMU-membership, whereas the Left Party and the Green Party are the most united against Sweden joining the EMU. The Centre Party is resonably united in their opposition to a Swedish membership, apart from a small minority of EMU-advocates. The Christian Democrats and the Social Democrats, on the other hand, are the most devided parties in the EMU-issue.</p> / <p>Med anledning av den omfattande debatten inför den svenska EMU-folkomröstningen år 2003 är det huvudsakliga syftet med denna uppsats att undersöka samt analysera de svenska riksdagspartiernas ställningstagande i EMU-frågan utifrån följande frågeställningar:</p><p>1) Vilka är de svenska riksdagspartiernas officiella ståndpunkter i EMU-frågan?</p><p>2) Vilka påstådda effekter har riksdagspartierna fört fram vid ett svenskt EMU-medlemskap eller ett EMU-utanförskap?</p><p>3) Vilka splittringar finns det inom riksdagspartierna i relation till partiernas officiella ställningstagande i EMU-frågan?</p><p>De svenska riksdagspartiernas förhållningssätt i EMU-frågan behandlas utifrån flera demokratiteorier som har transnationaliseringen och europeiseringen som gemensam bas.</p><p>Slutsatserna är bland andra att riksdagspartiernas ställningstagande i EMU-frågan bottnar i ideologiska värderingar om att ett svenskt EMU-medlemskap är bra respektive dåligt för Sverige. Folkpartiet, kristdemokraterna, moderaterna och socialdemokraterna är positiva till EMU och till en fördjupad europeisk integration där de i grund och botten värderar EMU:s ekonomiska effektivitet mer än en demokratisk beslutsordning och en nationell valuta- och penningpolitik. När det gäller EMU-kritiska partierna som centerpartiet, miljöpartiet och vänsterpartiet är deras synsätt i EMU-frågan att betrakta som mer nationalistiskt eftersom de säger nej till ett utökat ekonomiskt samarbete. En bidragande orsak till deras uppfattning i denna fråga är att de värdesätter det nationella inflytandet över valuta- och penningpolitiken samt en demokratisk bestlutsordning mer än EMU:s ekonomiska effektivitet.</p><p>Sveriges riksdagspartier har fört fram många påstådda effekter vid ett svenskt EMU-medlemskap eller ett EMU-utanförskap. Generellt sett tenderar alla riksdagspartier förstora de faktorer som främjar deras egna EMU-ståndpunkter och i viss mån förkasta det som går tvärt emot deras ställningstagande i EMU-frågan.</p><p>Moderaterna och folkpartiet bedöms vara de mest enade partierna för ett svenskt EMU-medlemskap medan vänsterpartiet och miljöpartiet är de mest sammanhållna partierna mot en svensk EMU-anslutning. Centerpartiet är förhållandevis överens i sitt EMU-motstånd bortsett från en mindre minoritet med EMU-förespråkare. Kristdemokraterna och socialdemokraterna är däremot de mest splittrade partierna i EMU-frågan.</p>

This study is testing referendums and how democratic they are by studying the pros and cons. To help analysing my pros and cons I am doing a case study on the referendum in Catalonia 2017. The reason why I decided on this case is because it is the second time in a three years that the region is holding a referendum on independence, and to say the result has not been controversial would be equally controversial. To answer my questions What are the pros and cons with referendums? and In which ways are these visible in the referendum in Catalonia 2017? I have done a quick study on democratic theory and the possible ways of participation, the focus being on participatory democracy, in particular referendums. Referendums are a great way of letting the public decide on matters that will affect them. However the public’s lack of knowledge on politics and democracy may effect their ability to make wise decisions. For them to make the wisest decision it is necessary that the politicians educate the public on the alternatives and their consequences. There is no way of saying that a referendum is or isn’t democratic, it all depends on how it is executed.