This survey has as its aim to see how two local newspapers in the city Växjö and the region of Kronoberg in Sweden reported and acted in connection to the referendum taking place in 1922 whether or not alcoholic beverages should be prohibited. In order to do this we analyzed Smålandsposten and Nya Växjöbladet to see their reporting. We found that the numbers of articles and debate contributions increased during the months closer to the referendum. We also found that Nya Växjöbladet where slightly supporting the prohibition of alcohol while Smålandsposten where against it. The arguments used by both sides during the debate were also analyzed. Here, we discovered, that many of the arguments where used several times and by many different operators. Some of the most used arguments that were negative to the prohibition were related to the possible economic struggles that could affect the Swedish society. The arguments used by operators against the prohibition were based on Christian values and the greater good of society.

<p>Essay in Political Science C by Peter Nilsson, spring 2008.</p><p>Det offentliga samtalet – en argumentationsanalys av artikuleringen kring Kristianstad Arena</p><p>Tutor: Stig Montin</p><p>The purpose of this essay is to examine the public deliberation of Kristianstad Arena in the local newspaper and clarify who the actors are and what kind of arguments they express. Further I intend to find the differences between the actors and the kind of arguments they use. To fulfill the purpose I’ve used three minor questions which are; a) which actors participate in the public deliberation about Kristianstad Arena, b) Which are the arguments emerge, c) Which clear differences in the arguments is there between the actors? To find my answers I’ve examined the local paper during a period of four months. The tool I’ve been using to analyze the arguments has its origin in Toulmin’s model from 1958. The conclusion of the essay is that the public deliberation involves seven different kind of actors, who express’s three different kind of arguments. The actors are private persons, politicians, politically un-attached thinkers, politically attached thinkers, local business world, sports associations and media. The three types of arguments are about, the decision, the arena and the debate. The private persons and the politicians resemble each other and mainly express arguments about the decision and partly about the arena. The politically attached and un-attached thinkers more or less exclusively express arguments about the decision. The local business has an equal share of decision- and arena arguments, while the media and the sport associations mainly express arguments about the debate and the arena.</p>

När vardagen blir till vetenskap, Vetenskapsrådet diarienr 2003-1283

När vardagen blir till vetenskap, Vetenskapsrådet diarienr 2003-1283

This study is about young people’s vocabulary knowledge. The aim is to examine whether the vocabulary knowledge has changed for the worse, according to research, two teachers’ experiences and media. My hypothesis is that a change for the worse involves risks: it can become difficult for young people to be a part of the public dialogue and understand the academic literature. With public dialogue, I mean the dialogue in for example newspapers, TV, the office etcetera. The methods I have used are a literature study and interviews. The result indicates that the vocabulary knowledge has changed for the worse. The curriculum for the Swedish upper secondary school states that the students should learn how to participate in a process of making decisions in a democratic way, in society and at work. If the students reach these goals it should not be a problem to be a part of the public dialogue. Three studies from 1997, 2011 and 2017 show that the vocabulary knowledge is worse. The words that young people seem to not understand are words connected to politics and words that usually occur in newspapers and fiction. Moreover, the teachers’ experiences of the students’ vocabulary are the same as the result of the research. They think that the vocabulary knowledge is insufficient now compared to what it was a decade ago when they started to work. In addition, media does not seem to hesitate to enlighten people about a school in crisis.

<p> In Shop! Daniel Svensson is studying the Public Consume Conversation during the 90´s. Focus is based on two local papers in the Swedish town Norrköping and the Public Media Conversation, which these two represent. What kind of discourses has been dominating this conversation, that is the most important question in Shop! To answer this, Daniel Svensson uses the Critical Discourse Analysis, by Norman Fairclough, as an analytic tool. This method provides him with the possibility to connect the micro level of text with the macro level of the society. But this demands theories of the contemporary society at a macro level. Therefor Daniel Svensson uses, among others, the work of Anthony Giddens and Zygmunt Bauman.</p> / <p>Uppsatsen undersöker utvecklingen av konsumtionssamtalet under 90-talet. Fokus ligger på ett offentligt mediesamtal i Norrköping, vilket i denna studie består av två lokaltidningarna Norrköpings Tidningar och Folkbladet. Detta är även en studie av hur diskurser verkar ideologiskt i befästandet av en viss utveckling. En viktig frågeställning är därmed vilka diskurser som drivit konsumtionssamtalet under 90-talet och hur detta har gått till. Studien är fokuserad på en lokal kontext, med utvecklingen av köpcentrum I Norrköping och behandlingen avdenna i det offentliga mediesamtalet, men har ambitionen att säga viktiga saker om samhället på en makronivå. Den kritiska diskursanalysen används därför som metod, då denna är anpassad för kopplingar mellan textnivå och större sociala processer i samhället. Som teori används bl.a. Anthony Giddens, med teorier om det senmoderna samhället och människans ökade reflexivitet, och Zygmunt Bauman, med sin kritik av ett nutida postmodernt konsumtionssamhälle.</p>

In Shop! Daniel Svensson is studying the Public Consume Conversation during the 90´s. Focus is based on two local papers in the Swedish town Norrköping and the Public Media Conversation, which these two represent. What kind of discourses has been dominating this conversation, that is the most important question in Shop! To answer this, Daniel Svensson uses the Critical Discourse Analysis, by Norman Fairclough, as an analytic tool. This method provides him with the possibility to connect the micro level of text with the macro level of the society. But this demands theories of the contemporary society at a macro level. Therefor Daniel Svensson uses, among others, the work of Anthony Giddens and Zygmunt Bauman. / Uppsatsen undersöker utvecklingen av konsumtionssamtalet under 90-talet. Fokus ligger på ett offentligt mediesamtal i Norrköping, vilket i denna studie består av två lokaltidningarna Norrköpings Tidningar och Folkbladet. Detta är även en studie av hur diskurser verkar ideologiskt i befästandet av en viss utveckling. En viktig frågeställning är därmed vilka diskurser som drivit konsumtionssamtalet under 90-talet och hur detta har gått till. Studien är fokuserad på en lokal kontext, med utvecklingen av köpcentrum I Norrköping och behandlingen avdenna i det offentliga mediesamtalet, men har ambitionen att säga viktiga saker om samhället på en makronivå. Den kritiska diskursanalysen används därför som metod, då denna är anpassad för kopplingar mellan textnivå och större sociala processer i samhället. Som teori används bl.a. Anthony Giddens, med teorier om det senmoderna samhället och människans ökade reflexivitet, och Zygmunt Bauman, med sin kritik av ett nutida postmodernt konsumtionssamhälle.

Essay in Political Science C by Peter Nilsson, spring 2008. Det offentliga samtalet – en argumentationsanalys av artikuleringen kring Kristianstad Arena Tutor: Stig Montin The purpose of this essay is to examine the public deliberation of Kristianstad Arena in the local newspaper and clarify who the actors are and what kind of arguments they express. Further I intend to find the differences between the actors and the kind of arguments they use. To fulfill the purpose I’ve used three minor questions which are; a) which actors participate in the public deliberation about Kristianstad Arena, b) Which are the arguments emerge, c) Which clear differences in the arguments is there between the actors? To find my answers I’ve examined the local paper during a period of four months. The tool I’ve been using to analyze the arguments has its origin in Toulmin’s model from 1958. The conclusion of the essay is that the public deliberation involves seven different kind of actors, who express’s three different kind of arguments. The actors are private persons, politicians, politically un-attached thinkers, politically attached thinkers, local business world, sports associations and media. The three types of arguments are about, the decision, the arena and the debate. The private persons and the politicians resemble each other and mainly express arguments about the decision and partly about the arena. The politically attached and un-attached thinkers more or less exclusively express arguments about the decision. The local business has an equal share of decision- and arena arguments, while the media and the sport associations mainly express arguments about the debate and the arena.

<p>Vad är normalt? Vem äger det samhälleliga tolkningsföreträdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmänniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vår egen vardag samtidigt som vi försöker förstå vår gemensamma omvärld? Det är vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföreträde av vad som är möjligt att beteckna som normalt när det gäller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad händer med ett begrepp som gör motstånd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal än någon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstånd i ett offentligt samtal? Det är denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar är en heteronormativ samhällelig diskurs, där queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekräftelsen och reproduceringen av det normala. </p><p>Genom att studera detta är det möjligt att synliggöra olika former av sociala konsekvenser som kan tydliggöra varför normalitet som konstituerande diskurs ständigt återskapas och bekräftas som avgörande för hur det är relevant att organisera ett samhälle socialt, kulturellt, politiskt och ekonomiskt. Något som får konsekvenser för oss som individer, medborgare och medmänniskor i hur vi tolkar och ger betydelse av vår egen vardag och tillhörighet i en för oss gemensam omvärld, vare sig det handlar om olika former av kön och sexualitet eller inte. Den sociala konstruktionen av ett begrepp som normalitet fungerar begränsande och maktutövande för samtliga sociala uttryck som den enskilda individen väljer att gestalta. Så ett ofarliggörande av det som ifrågasätter det som hävdar sin egen normalitet genom uteslutningen av någonting annat eller någon annan innebär en maktutövning med sociala konsekvenser. Särskilt som det sker i ett av flera offentliga samtal tillgängligt i ett vardagligt sammanhang, så som t ex i dagspressen. Jag menar därmed att genom att studera vad som konstrueras och definieras som normalt öppnas det upp för en möjlighet till förändring av de samhälleliga mekanismer som exkluderar den enskilda individens möjligheter till olika former av uttryck och inkludering socialt, kulturellt, politiskt och ekonomiskt.</p>

Vad är normalt? Vem äger det samhälleliga tolkningsföreträdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmänniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vår egen vardag samtidigt som vi försöker förstå vår gemensamma omvärld? Det är vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföreträde av vad som är möjligt att beteckna som normalt när det gäller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad händer med ett begrepp som gör motstånd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal än någon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstånd i ett offentligt samtal? Det är denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar är en heteronormativ samhällelig diskurs, där queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekräftelsen och reproduceringen av det normala. Genom att studera detta är det möjligt att synliggöra olika former av sociala konsekvenser som kan tydliggöra varför normalitet som konstituerande diskurs ständigt återskapas och bekräftas som avgörande för hur det är relevant att organisera ett samhälle socialt, kulturellt, politiskt och ekonomiskt. Något som får konsekvenser för oss som individer, medborgare och medmänniskor i hur vi tolkar och ger betydelse av vår egen vardag och tillhörighet i en för oss gemensam omvärld, vare sig det handlar om olika former av kön och sexualitet eller inte. Den sociala konstruktionen av ett begrepp som normalitet fungerar begränsande och maktutövande för samtliga sociala uttryck som den enskilda individen väljer att gestalta. Så ett ofarliggörande av det som ifrågasätter det som hävdar sin egen normalitet genom uteslutningen av någonting annat eller någon annan innebär en maktutövning med sociala konsekvenser. Särskilt som det sker i ett av flera offentliga samtal tillgängligt i ett vardagligt sammanhang, så som t ex i dagspressen. Jag menar därmed att genom att studera vad som konstrueras och definieras som normalt öppnas det upp för en möjlighet till förändring av de samhälleliga mekanismer som exkluderar den enskilda individens möjligheter till olika former av uttryck och inkludering socialt, kulturellt, politiskt och ekonomiskt.