I C-­‐uppsats ser författaren närmre på hur fans tolkar och diskuterar rockgruppen kents låttexter. Tanken är att söka efter teman som de flesta fans tycks identifiera och sedan, med hjälp av Laclau och Mouffes diskursteori se närmre på hur tolkningarna skiljer sig åt, trots ett gemensamt ”grundtema.” Till syftet hör även att se på vilka sätt dessa diskussioner och tolkningar går att sammankoppla till identitet och identifikation. Tre tydliga teman gick att finna bland fansens tolkningar: kärlek, ensamhet/uppväxt samt längtan och drömmar. Samtliga tre teman tycktes tolkas i huvudsak med antingen en negativ eller positiv grundsyn, där samtliga teman/fenomen även gick att sammankoppla med varandra. Många fans ansåg dock att tolkningar inte ska delas med varandra, utan de ska hållas för sig själv och anpassas helt till ens egna erfarenheter. Samtliga fans visar en stor kärlek till – och mycket kunskap om bandet. Man respekterar mycket av det som personerna i bandet ständigt uttrycker i media. Uppsatsen öppnar upp för fortsatt forskning, dels för en fortsättning om fans tolkningar av just kents texter och dels för att se på andra fans tolkningar av deras favoritartisters texter. Men framförallt öppnar den upp för att se på fenomenet rocklyrik och dess roll inom både populärkultur, men även i media i stort.

Inga mellanmänskliga möten är fria från makt, så ej heller bland barn. Leksaker är en del av barns vardag och det förekommer att barn har med sig privata leksaker till förskolan. Men barns val av leksaker kan vara påverkat av de medietexter de ständigt möter. Därför utgör forskning kring lek, leksaker, makt, media och status en väv som bildar bakgrunden till denna studie. Syfte: Att synliggöra barns tankar kring privata leksakers betydelse för den sociala ordningen inom lekgemenskapen samt deras syn på mediernas eventuella påverkan på lek och leksaksval. Metod: Denna studie bygger på den kvalitativa forskningsmetoden där halvstrukturerade intervjuer använts som metod. 11 barn i förskoleklass har medverkat i intervjuerna. Resultat: Denna studie visar att de privata leksakerna och kunnandet om dem har betydelse för den maktkamp och positionering som finns mellan barnen, framför allt bland pojkarna. Det finns en mediepåverkan i val av lekar och leksaker, men även kamraternas påverkan är stor. Den visar också att värdet av att ha vänner är stort, ibland större än vikten av privata leksaker. Tydligt blir också att det finns skillnader mellan könen då flickorna i större utsträckning anpassar sig till gällande förväntningar än vad pojkarna gör.

<p> In Shop! Daniel Svensson is studying the Public Consume Conversation during the 90´s. Focus is based on two local papers in the Swedish town Norrköping and the Public Media Conversation, which these two represent. What kind of discourses has been dominating this conversation, that is the most important question in Shop! To answer this, Daniel Svensson uses the Critical Discourse Analysis, by Norman Fairclough, as an analytic tool. This method provides him with the possibility to connect the micro level of text with the macro level of the society. But this demands theories of the contemporary society at a macro level. Therefor Daniel Svensson uses, among others, the work of Anthony Giddens and Zygmunt Bauman.</p> / <p>Uppsatsen undersöker utvecklingen av konsumtionssamtalet under 90-talet. Fokus ligger på ett offentligt mediesamtal i Norrköping, vilket i denna studie består av två lokaltidningarna Norrköpings Tidningar och Folkbladet. Detta är även en studie av hur diskurser verkar ideologiskt i befästandet av en viss utveckling. En viktig frågeställning är därmed vilka diskurser som drivit konsumtionssamtalet under 90-talet och hur detta har gått till. Studien är fokuserad på en lokal kontext, med utvecklingen av köpcentrum I Norrköping och behandlingen avdenna i det offentliga mediesamtalet, men har ambitionen att säga viktiga saker om samhället på en makronivå. Den kritiska diskursanalysen används därför som metod, då denna är anpassad för kopplingar mellan textnivå och större sociala processer i samhället. Som teori används bl.a. Anthony Giddens, med teorier om det senmoderna samhället och människans ökade reflexivitet, och Zygmunt Bauman, med sin kritik av ett nutida postmodernt konsumtionssamhälle.</p>

In Shop! Daniel Svensson is studying the Public Consume Conversation during the 90´s. Focus is based on two local papers in the Swedish town Norrköping and the Public Media Conversation, which these two represent. What kind of discourses has been dominating this conversation, that is the most important question in Shop! To answer this, Daniel Svensson uses the Critical Discourse Analysis, by Norman Fairclough, as an analytic tool. This method provides him with the possibility to connect the micro level of text with the macro level of the society. But this demands theories of the contemporary society at a macro level. Therefor Daniel Svensson uses, among others, the work of Anthony Giddens and Zygmunt Bauman. / Uppsatsen undersöker utvecklingen av konsumtionssamtalet under 90-talet. Fokus ligger på ett offentligt mediesamtal i Norrköping, vilket i denna studie består av två lokaltidningarna Norrköpings Tidningar och Folkbladet. Detta är även en studie av hur diskurser verkar ideologiskt i befästandet av en viss utveckling. En viktig frågeställning är därmed vilka diskurser som drivit konsumtionssamtalet under 90-talet och hur detta har gått till. Studien är fokuserad på en lokal kontext, med utvecklingen av köpcentrum I Norrköping och behandlingen avdenna i det offentliga mediesamtalet, men har ambitionen att säga viktiga saker om samhället på en makronivå. Den kritiska diskursanalysen används därför som metod, då denna är anpassad för kopplingar mellan textnivå och större sociala processer i samhället. Som teori används bl.a. Anthony Giddens, med teorier om det senmoderna samhället och människans ökade reflexivitet, och Zygmunt Bauman, med sin kritik av ett nutida postmodernt konsumtionssamhälle.