Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken bild som förmedlas av scientologin i svenska medier. 40 nyhetsartiklar från fyra svenska rikstäckande tidningar analyseras. Uppsatsens frågeställning är: vilken bild av scientologirörelsen förmedlas av Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter? Artiklarna har publicerats under tidsperioden 1996-2016. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod och teoretiskt utgår den från bland annat Bengt Nermans resonemang om massmedieretorik och Martin Conboys diskursteori. Undersökningen fokuserar på tre ämnen: offentliggörandet av den så kallade scientologibibeln, skilsmässan mellan Tom Cruise och Katie Holmes och behandlingshemmet Narconon. Resultatet visar att scientologer porträtteras bland annat som farliga, manipulativa och giriga. Stereotypen om scientologin bekräftas och en schablonbild förmedlas. Motbilder presenteras sällan och det är vanligt med spekulationer. Vissa artiklar förmedlar en positiv bild av Narconon och scientologin, men i de fall där dessa kopplas samman blir bilden ofta negativ. Ordet ”sekt” används som beskrivning av scientologin i nära hälften av artiklarna av både dags- och kvällspress. Uppsatsen visar sammantaget att journalistiken i dessa artiklar inte lever upp till de ideal som karaktäriserar yrket.

Syftet med denna studie är att urskilja likheter och skillnader mellan de verklighetsbilder som de brittiska tidningarna The Sun och The Daily Telegraph skapade åt sina läsare veckan innan Storbritanniens folkomröstning om medlemskapet i EU. Uppsatsen har sin utgångspunkt i teorierna om gestaltning, medielogik och kunskapsklyftan. Genom en kvalitativ textanalys grundad i massmedieretoriken undersöks om tidningarna uppfyllde det demokratiska uppdraget att informera medborgarna inför valet och i vilken grad de drogs mot populistiska tendenser i sin rapportering.   Resultatet av analysen visar att det finns markanta skillnader mellan de typer av information som de olika tidningarna erbjuder sina läsare. The Sun gav en förenklad och polariserad världsbild som närmast bidrog till att befästa fördomar. The Daily Telegraphs världsbild var mer komplex, men också mer högtravande och därmed exkluderande. Detta är knappast förvånande och stämmer väl överens med den bild som tidigare forskning ger av den nyhetsvärdering som styr kvalitetstidningar respektive tabloider världen över. Genom en jämförelse mellan de två tidningarna görs de skilda verklighetsbilder läsarna tar till sig tydliga, vilket kan öppna upp för en diskussion om tidningarnas demokratiska roll i samhället.