Studien söker svara på i vilken utsträckning andra kön än de binära omnämns i läromedel för grundskolan och huruvida materialet möjliggör könslig identitetsutveckling för ickebinära elever. Det material som studeras är läromedel för år 4-9 i ämnena biologi och samhällskunskap, utgivna mellan 2004-2016. För att räkna i vilken utsträckning omnämnanden görs av ickebinära kön, identiteter och uttryck används kvantitativ innehållsanalys. Resultatet av räkningen analyseras sedan utifrån studiens queerteoretiska och normkritiska teoretiska utgångspunkter. Studiens konklusion är att representationen av ickebinära kön är låg, framför allt gällande år 4-6 och att möjliggörandet av ickebinär identitetsutveckling således är försvårad. Detta kan innebära brister i skolornas demokrati-, likabehandlings- och antidiskrimineringsarbete. Slutsatserna kan ligga till grund för fortsatta studier i hur läromedel i framtiden skulle kunna frångå tvåkönsnormen.

Det här är en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka hur religionskunskapslärare undervisar om sexualitet i skiljelinjen mellan att upprätthålla antidiskrimineringslagen och värdegrunden, i samband med att skapa förståelse för religioners synsätt på sexualitet. Med kvalitativ forskningsintervju som metod, intervjuades fem religionskunskapslärare som undervisar på både gymnasiet och för grundskolans senare år. Därefter analyserades lärarnas utsagor utifrån toleranspedagogik, normkritisk pedagogik och existentiell relationspedagogik som teoretiska ramverk i syfte att tolka vilka didaktiska aspekter, möjligheter och svårigheter som är förknippat med deras undervisning om sexualitet. Resultatet visade att det fanns många likheter i hur de bedrev sin undervisning. Samtliga lärare upplevde att det finns en spänning mellan att värna om antidiskriminering och att skapa förståelse för religioners synsätt på sexualitet. Mangrant värnade de om rätten till att styra över sitt eget liv men också att det fanns nyansskillnader i vad man tryckte på i värdegrunden. Lärarna beskrev att de hanterade värdegrundskonflikter genom att markera, dra gränser mellan religionens och samhällets normer och diskutera. Vidare beskrev lärarna både didaktiska möjligheter och svårigheter med att undervisa om sexualitet inom religionsämnet och att de upplevde detta på olika sätt. För en stor del av de intervjuade fanns en gemensam nämnare i att det förekom didaktiska svårigheter förknippat med elevers negativa inställningar till homosexualitet men också om det fanns elever som tidigare varit utsatt för något. / <p>Religion</p>

Syftet med vår uppsats var att undersöka hur översättningen ser ut och kan förstås gällande antidiskriminering, jämställdhet och mångfald från lagstiftning, till policys och praktiskt arbete. För att uppnå vårt syfte studerar vi hur översättning till praktiskt arbete visar sig i minnesanteckningar från två förvaltningar (Miljöförvaltningen och Stadsbyggnadskontoret) i Malmö stad. I analysen använde vi oss av en översättningsmodell som visar tre olika typer av översättning: assimilering, särkoppling och transformering, där vi placerade in gruppernas aktiviteter. Vår studie visar att översättningen från lagstiftning till policys kan liknas vid kopiering. Vår studie visar även att översättningen från policys till det praktiska arbetet i jämställdhet- och mångfaldsgrupperna blir en sidoorganisering från den ordinarie kärnverksamheten. Detta gör att ingen av aktiviteterna i grupperna blir en transformering, alltså ingen fullständig översättning och därmed förändring av normer och strukturer i förvaltningarna. / The aim of this thesis was to investigate what the translation looks like and can be understood regarding anti-discrimination, gender equality and diversity are translated from legislation, to policies to practical work. To achieve our purpose, we study how translation into practical work is shown in memos from two administrations in Malmö. In the analysis we used a translation model that shows three different types of translation: assimilation, disconnection and transformation, where we placed the groups activities. Our study shows that the translation from legislation to policies can be likened to copying. Our study also shows that the translation from policies to the practical work in the gender equality- and diversity groups is a lateral organization from the ordinary core business. This means that none of the activities in the groups becomes a transformation, there is accordingly no complete translation and thereby a change of norms and structures in the public administrations.

Skolan har ett tydligt uppdrag att bedriva ett målinriktat arbete för att motverka alla former av diskriminering samt främja elevers lika rättigheter och möjligheter. Hur arbetet specifikt ska gå till är dock upp till varje enskild verksamhet utifrån dess specifika behov och förutsättningar. Studien ämnar att undersöka tolkningar och problematiseringar i och med skolans antidiskrimineringsarbete samt vilken antidiskrimineringspolicy som möjliggörs eller omöjliggörs genom de problem framställningar som återfinns. De teoretiska perspektiv från vilken denna undersökning utgår från är dels ett poststrukturalistiskt och diskursanalytiskt samt normkritiskt och intersektionellt perspektiv. Metod för studien är kvalitativa intervjuer och Bacchis (2009) WPR-analysverktyg. Resultatet visar på att skolornas undersökande, förebyggande och främjande arbete främst fokuserar på elevernas upplevelse av trygghet och trivsel samt på förekomsten av kränkande behandling, snarare än på risker för diskriminering eller hinder för elevers lika villkor och möjligheter. I skolornas arbete och problemframställningar saknas ett normkritiskt-, intersektionellt- och maktperspektiv. Därmed ses inte rektorer, pedagoger och skolans verksamhet som en del av problematiken som behöver inkluderas i arbetet mot diskriminering och ojämlika villkor. Problemen framställs också genomgående som ”någon annans problem” eller som icke förekommande. Beroende på de problem representationer som görs skapas skilda möjligheter och begränsningar för att uppnå det mål som aktiva åtgärder idag syftar till. Skolornas tenderar här riktar in sig på effekterna av problemen, snarare än på problemet i sig och det reaktiva arbetet blir i högutsträckning styrande.

Svensk diskrimineringslagstiftning slår fast att arbetsgivare och utbildningssamordnare ska motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Lagens tredje kapitel, kallat Aktiva åtgärder, syftar till att arbetet med antidiskriminering ska bedrivas i förebyggande syfte. Lagen reglerar både ett förbud mot diskriminering men även att diskriminering ska förhindras genom att det aktivt motarbetas. Denna uppsats undersöker aktiva åtgärder på två sätt. Analysen av aktiva åtgärders lagtext visar på att det är en symbolisk policy som präglas av hög otydlighet och vaga målsättningar. Två kommuners styrdokument analyseras därefter för att undersöka hur lagen implementerats utifrån deras arbetsgivarroll. Resultatet visar på skillnader i tillvägagångssätt mellan de två kommunala arbetsgivarna. Trots skillnaderna återfinns samma problematik; det finns en särkoppling av arbetsgivarnas formella och informella arbete med aktiva åtgärder samt att det senare är svår att utläsa vad det innebär.

Studien syftar till att undersöka hur en kommuns externa bildkommunikation stämmer överens med de interna riktlinjerna för bildspråk. Detta görs med utgångspunkt i begreppet inkludering, som i sammanhanget innebär vem som är representerad i bild och hur. Syftet ska besvaras genom en fallstudie med Botkyrka kommun som undersökningsobjekt. En litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och bildanalys, är metoder som legat till grund för studiens genomförande. Studiens slutsats visar att kommunens manual för bildspråk innehåller flera viktiga aspekter för att bedriva en inkluderande extern bildkommunikation. Riktlinjerna berör normer, stereotyper, genus och samtliga diskrimineringsgrunder. Främst fokus får kön och etnicitet, vilket speglas i bildmaterialet. Normer om religion, etnicitet, funktion och ålder ifrågasätts i bildmaterialet, medan individer utifrån könsöverskridande identitet och uttryck, och sexuell läggning exkluderas. Vidare saknar kommunen addering av det intersektionella perspektivet som kan synliggöra ytterligare minoriteter.

Denna studie framhäver behovet av inkluderande undervisning inom idrott och hälsa med fokus på icke-binära individer. Målet i skolan är  att skapa en rättvis och delaktig skolmiljö. Skolverket betonar vikten av inkludering, jämställdhet och normkritik i skolan. Detta arbete undersöker strategier för att öka medvetenheten om genusfrågor och motivera icke-binära elever inom idrott och hälsa undervisningen.  Icke-binära personer möter utmaningar och fördomar, särskilt inom idrott där traditionella könsnormer fortfarande råder. Syftet med denna studien är att undersöka vad blivande idrottslärare upplever är utmaningen med att inkludera elever som idenifierar sig som ickebinär i idrott och hälsa undervisnignen. Denna studien utgår från två olika frågeställningar som betonar framtida lärares syn på inkluderande idrott och hälsa undervisningen för icke-binära. Studien använde kvalitativa metoder. Särskilt semistrukturerade intervjuer för att undersöka blivande idrottslärares syn på inkludering av icke-binära elever. Åtta respondenter i åldrarna 20-29 år, intervjuades. Insamling och bearbetning av data involverade transkriberingar och ljudinspelningar för att analysera.  Resultaten pekar på problem med omklädningsrum, idrottsdagar och simlektioner. Åtgärder inkluderar dialog och anpassningar. Inkluderande undervisning betyder delaktighet oavsett kön. Respondenterna önskade mer utbildning om olika genus och föreslår ändrat ordval samt undvikande av uppdelning i tjejer/killar. Diskussionen belyser brister i förberedelser och kunskap. Resultaten betonar behovet av ökad utbildning och stöd för att hantera komplexiteten i inkluderingen för icke-binära. Metoddiskussionen framhäver användningen av semistrukturerade intervjuer. Fortsatt behov av studier kring ämnet och att följa upp lärarnas praktiska arbete samt undersöka icke-binära perspektiv. / This study highlights the need for inclusive education in Physical Education with a focus on non-binary individuals. The goal in the school is to create a fair and inclusive school enviroment. The national Board of Education emphasizes the importance of inclusion, equality and critique of norms in school. This work examines strategies to raise awareness of gender issues and motivate non-binary students in physical education. Non-binary people encounter challenges and prejudice, especially in sports where traditional gender norms still prevail. The purpose of this study is to investigate what future Physical Education teachers experience as the challenge of including students who identify as non-binary in Physical Education. This is based on two different issues that emphasize future teachers’ views on inclusive in physical education for non- binary people. The study used qualitative methods. Specifically semi-structured interviews to investigate future physical education teachers’ views on the inclusion of non-binary students. Eight respondents aged 20 - 29 years old, were interviewed. Collection and processing of data involved transcriptions and audio recordings for analysis. The results point to problems with changing rooms, sports days and swimming lessons in school. Actions include dialogue and adaptations. Inclusive education means participation regardless of gender. The respondents wanted more education about different genders and suggest changing the choice of words and avoiding the division into girls/boys. The discussion highlights shortcomings in preparation and knowledge. The Findings highlight the need for increased education and support to address the complexities of non-binary inclusion. The method discussion highlights the use of semi-structured interviews. Continued need for studies around the subject and to follow up the  teachers’ practical work and examine non-binary perspectives.