Det finns en överenskommelse mellan Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk [GNPSSA] och Skolverket som fastslår att de nationella proven inte får missgynna någon utifrån diskrimineringsgrunderna eller sociala bakgrund. Nationella proven ska tillika synliggöra och inkludera grupper utifrån diskrimineringsgrunderna. Att synliggöra en grupp utan att förstärka skadliga stereotyper och därmed inte missgynna samma grupp kan vara ett komplicerat uppdrag. Vi valde därför att utifrån ett normkritiskt perspektiv undersöka hur detta dubbla uppdrag hanteras i de frisläppta nationella provens texthäften i årskurs 3, 6 och 9. Detta gjorde vi utifrån tre forskningsfrågor. Dessa handlade om huruvida normer, utifrån diskrimineringsgrunder, utmanades eller reproducerades och hur Kumashiros teori kring normkritisk pedagogik kom till uttryck samt hur GNPSSA resonerade kring valet av texterna.   Vi gjorde en kvalitativ innehållsanalys av de frisläppta texthäftena från de nationella proven från årskurs 3 mellan åren 2009-2015, årskurs 6 mellan åren 2012-2015 och årskurs 9 mellan åren 2009-2013. Texthäftena analyserades utifrån hur de olika diskrimineringsgrunderna och social bakgrund representerades. Analysen visade att normer kring de olika diskrimineringsgrunderna sällan utmanades och när det gjordes var främst ur ett perspektiv där normen inte ifrågasattes. Slutsatsen blev att inga grupper utifrån diskrimineringsgrunderna missgynnades i texthäftena men att många grupper inte blev inkluderade eller synliggjorda. Där texterna gav upphov till viss normkritik var det främst normkritik som gav upphov till utpekande av de andra. Till sist kunde vi konstatera att GNPSSAs dubbla uppdrag med att å ena sidan synliggöra och inkludera och å andra sidan inte missgynna någon grupp utifrån social bakgrund eller diskrimineringsgrunderna var problematiskt och svårt att uppnå.

No description available.

En läromedelsanalys har utförts av två läseböcker, Nyckeln till skatten (2013) och Den gåtfulla tavlan (2021) med fokus på hur inkluderande dessa är gällande fyra diskrimineringsgrunder, kön och genus, sexuella läggningar, etnicitet och funktionsnedsättning. I analysen undersöks även om det har skett någon utveckling inom dessa ämnen i relation till böckernas utgivningsår. Resultatet visade att böckerna är förvånansvärt lika med små procentuella skillnader rörande de fyra diskrimineringsgrunderna. Funktionsnedsättningar, sexuella läggningar och etnicitet var i minoritet och i vissa fall icke existerande i förhållande till alla presenterade karaktärer. Gällande kön och genus var kvinnorna i fokus men stereotypa män och kvinnor var av majoritet. Åldersspannet på åtta år mellan Den gåtfulla tavlan (2021) och Nyckeln till skatten (2013) angav ingen markant skillnad gällande inkludering av de fyra diskrimineringsgrunderna.

The purpose of this study is to examine if there is an opportunity for children to recognize themselves in illustrations in children's literature and to see whether there are changes over time. The study is based on the grounds of discrimination in the analysis. The grounds of discrimination are sex, gender identity or expression, ethnicity, religion or other belief, disability, sexual orientation and age. The study is based on the most borrowed books that have been published during a 10-year period (2012-2022) from Karlskrona municipality's city library. This is a documentary study based on a method combination with both qualitative and quantitative methods. There is a content analysis of children's literature which is then compiled and discussed. The content analysis is based on a template that the illustrations in the children's books are coded into. The results indicate that not all 7 grounds of discrimination are represented in the children's books. Religion or other beliefs are not illustrated in the children's books that were analyzed. Even the grounds of discrimination that are represented do not offer any great variety, which means that children do not get many different opportunities to be able to recognize themselves in the illustrations in children's literature. Only 3 different ethnicities are offered in the children's books analyzed. The distribution there is uneven, 392 people with light skin, 10 people with dark skin and 2 people of Asian origin. Some changes are made visible over time, for example the ground of discrimination in accordance with ones sex, where in recent years it evens out with the number of male, female and uni characters. The possibility of being able to see cross-gender identity or expression are also increasing in recent years. Finally, the importance of offering the children a variety of books is discussed. The importance of reviewing the selected literature to create the right conditions for all children is also discussed.

Syftet med denna uppsats är att undersöka inkludering i skolan. Elever som hör till diskrimineringsgrunderna löper större risk att exkluderas i skolan, vilket går emot både Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (2010:800). Det är varje lärares ansvar att jobba för ökad inkludering i skolan, och kanske bör samhällskunskapslärare ta ett extra ansvar då deras ämne är så starkt kopplat till frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. Vi arbetade efter två frågeställningar: ●      Vilka exkluderande mekanismer finns runt dessa grupper och vilka aktörer pekar forskarna på som bidragande till exkluderingen? ●      Vilka metoder pekar forskningen på som framgångsrika när det kommer till inkludering i skolan? Resultatet pekar på att det finns flera aktörer och mekanismer som bidrar till inkludering och exkludering, samt att det är en mycket komplex process. Således är det ett problem som inte är helt enkelt att lösa. Den huvudsakliga lösningen är en helhetssyn och att inkludering prioriteras av alla på skolan. Vi bedömer detta som relevant för läraryrket bland annat eftersom inkludering är kopplat till höjda skolresultat och ökad trivsel, men också eftersom diverse policies och myndigheter förespråkar en inkluderande skola.

Studien syftar till att undersöka hur en kommuns externa bildkommunikation stämmer överens med de interna riktlinjerna för bildspråk. Detta görs med utgångspunkt i begreppet inkludering, som i sammanhanget innebär vem som är representerad i bild och hur. Syftet ska besvaras genom en fallstudie med Botkyrka kommun som undersökningsobjekt. En litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och bildanalys, är metoder som legat till grund för studiens genomförande. Studiens slutsats visar att kommunens manual för bildspråk innehåller flera viktiga aspekter för att bedriva en inkluderande extern bildkommunikation. Riktlinjerna berör normer, stereotyper, genus och samtliga diskrimineringsgrunder. Främst fokus får kön och etnicitet, vilket speglas i bildmaterialet. Normer om religion, etnicitet, funktion och ålder ifrågasätts i bildmaterialet, medan individer utifrån könsöverskridande identitet och uttryck, och sexuell läggning exkluderas. Vidare saknar kommunen addering av det intersektionella perspektivet som kan synliggöra ytterligare minoriteter.