<p>I ett demokratiskt samhälle är samhällskommunikation av stor vikt då medborgare måste vara välinformerade för att kunna vara delaktiga. I den här uppsatsen har vi valt att titta på samhällskommunikation i form av information till kommuninvånare gällande hushållsavfallssortering. Hushållsavfallshantering är ett aktuellt ämne, inte minst på grund av växande miljöproblem. Det är kommunerna tillsammans med förpackningsproducenterna som ansvarar för avfallshanteringen. För att förmå hushåll att sortera sitt hushållsavfall är en fungerande kommunikation mellan kommun och kommuninvånare viktig. Syftet med uppsatsen är att beskriva de kommunikationstekniker som används av Stockholms stad och Botkyrka kommun för att förmedla information som ska förmå hushåll att sortera sitt hushållsavfall. Vidare ämnas analysera och utvärdera huruvida denna samhällskommunikation är effektiv, det vill säga om informationen nått kommuninvånarna och om det är ett ömsesidigt informationsutbyte mellan kommunen och kommuninvånarna. Vi har gjort kvalitativa intervjuer och litteraturstudier, samt en kvantitativ enkätundersökning. Både sekundär- och primärdata har använts. De teorier som använts är två olika sorters kommunikationsteorier. De oberoende variabler vi valt utifrån givna teorier är information, kommunikation, tillgänglighet och relevans. Den beroende variabeln är effektiv samhällskommunikation. Kommunernas effektivitetsproblem gällande samhällskommunikation tas upp i analysen. Faktorer som orsakat dessa problem är tillgängligheten till informationen och informationens relevans. Dessa kan sedan delas in i en teknisk, en semantisk och en effektivitetsnivå. Båda kommunerna använder sig av många och i stort sett samma kommunikationskanaler för att informera kommuninvånarna om hur de ska sortera sitt hushållsavfall. Kommuninvånarna är enligt kommunerna välinformerade, vår enkätundersökning visar emellertid att många inte känner sig informerade. Den fysiska tillgängligheten skulle kunna förbättras, till exempel genom bättre placering av informationsaffischer. Den psykiska tillgängligheten kan öka genom att budskapet förenklas och finns åtkomlig på flera språk. Budskapets relevans kan öka med mottagarens intresse och involveringsgrad. En del sorterar inte sitt avfall eftersom de inte tror det spelar någon roll. Projektet Sortera Mera! arbetar bland annat kring detta problemområde. Information fungerar bäst när den har verklighetsförankring och en ökad kunskap ger ett större intresse att sortera. Ekonomiska incitament kan vara ett annat sätt att påverka människor att sortera sitt hushållsavfall. Även feedback är viktigt för att uppnå en effektiv samhällskommunikation, vilket kommunerna aktivt arbetar med.</p>

I ett demokratiskt samhälle är samhällskommunikation av stor vikt då medborgare måste vara välinformerade för att kunna vara delaktiga. I den här uppsatsen har vi valt att titta på samhällskommunikation i form av information till kommuninvånare gällande hushållsavfallssortering. Hushållsavfallshantering är ett aktuellt ämne, inte minst på grund av växande miljöproblem. Det är kommunerna tillsammans med förpackningsproducenterna som ansvarar för avfallshanteringen. För att förmå hushåll att sortera sitt hushållsavfall är en fungerande kommunikation mellan kommun och kommuninvånare viktig. Syftet med uppsatsen är att beskriva de kommunikationstekniker som används av Stockholms stad och Botkyrka kommun för att förmedla information som ska förmå hushåll att sortera sitt hushållsavfall. Vidare ämnas analysera och utvärdera huruvida denna samhällskommunikation är effektiv, det vill säga om informationen nått kommuninvånarna och om det är ett ömsesidigt informationsutbyte mellan kommunen och kommuninvånarna. Vi har gjort kvalitativa intervjuer och litteraturstudier, samt en kvantitativ enkätundersökning. Både sekundär- och primärdata har använts. De teorier som använts är två olika sorters kommunikationsteorier. De oberoende variabler vi valt utifrån givna teorier är information, kommunikation, tillgänglighet och relevans. Den beroende variabeln är effektiv samhällskommunikation. Kommunernas effektivitetsproblem gällande samhällskommunikation tas upp i analysen. Faktorer som orsakat dessa problem är tillgängligheten till informationen och informationens relevans. Dessa kan sedan delas in i en teknisk, en semantisk och en effektivitetsnivå. Båda kommunerna använder sig av många och i stort sett samma kommunikationskanaler för att informera kommuninvånarna om hur de ska sortera sitt hushållsavfall. Kommuninvånarna är enligt kommunerna välinformerade, vår enkätundersökning visar emellertid att många inte känner sig informerade. Den fysiska tillgängligheten skulle kunna förbättras, till exempel genom bättre placering av informationsaffischer. Den psykiska tillgängligheten kan öka genom att budskapet förenklas och finns åtkomlig på flera språk. Budskapets relevans kan öka med mottagarens intresse och involveringsgrad. En del sorterar inte sitt avfall eftersom de inte tror det spelar någon roll. Projektet Sortera Mera! arbetar bland annat kring detta problemområde. Information fungerar bäst när den har verklighetsförankring och en ökad kunskap ger ett större intresse att sortera. Ekonomiska incitament kan vara ett annat sätt att påverka människor att sortera sitt hushållsavfall. Även feedback är viktigt för att uppnå en effektiv samhällskommunikation, vilket kommunerna aktivt arbetar med.

Studien har växt fram ur de möjligheterna som sociala medier ger kommunerna i deras arbete med den externa kommunikationen.Kommuner har länge präglats av en byråkratisk karaktär men med hjälp av sociala medier finns de en möjlighet att öppna upp för dialog och interaktion med medborgarna. Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommuner använder sociala medier i den externa kommunikationen och hur de arbetar för att där skapa dialog med medborgarna. I studien undersöker vi också hur kommunerna kommunicerar på deras officiella sociala medier. De frågeställningar som vi med studien besvarat är: Hur beskriver kommunerna att de använder sociala medier i sin externa kommunikation med medborgarna? Hur beskriver kommunerna att de arbetar med att skapa dialog med sinamedborgare på sociala medier? Hur kommunicerar kommunerna på deras sociala medier? För att besvara våra frågeställningar inledde vi undersökningen med kvalitativa intervjuer där en respondent från varje utvald kommun fick beskriva hur de använder sociala medier i sin externa kommunikation och hur de använder dem för att skapa dialog med sina medborgare. Därefter genomförde vi en innehållsanalys på kommunernas officiella Twitterkonto och den officiella Facebooksidan under en utvald tidsperiod för att kunna besvara hur kommunerna kommunicerar där. Resultatet visar att kommunerna använder sociala medier för att de vill skapa dialog och interaktion med sina medborgare. Samtliga kommuner är överens om att möjligheterna som kommer med sociala medier är den potential det finns för dialog och interaktion med sina invånare. Dock är det inte alla respondenter som beskriver att de använder sociala medier på det sättet. För att försöka skapa dialog med medborgarna försöker kommunerna att lägga ut information på de sociala medierna som det vet engagerar medborgarna. En kommun är en bred organisation som har mycket att erbjuda och kan därför variera informationen. Inspirationen till namnet på uppsatsen kommer från en person vi intervjuat. Vi tycker det är slående och vi tror att det finns en viss sanning bakom det.

Det förändrade medielandskapet i Sverige innebär att myndigheter måste hitta nya vägar för att nå allmänheten. Samtidigt visar statliga utredningar att medborgarnas delaktighet i demokratin bör ökas. Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka på vilket sätt kommuner kan interagera med medborgare i åldern 18–45 på sociala medier, samt om interaktionen kan öka medborgarnas delaktighet i samhället. Uppsatsen utgörs av en fallstudie av Luleå kommuns kommunikation i sociala medier, och undersöker både kommunens och medborgarnas perspektiv. Den övergripande forskningsfrågan är: ”Kan en kommun öka medborgarnas delaktighet i det lokala samhället genom interaktion i sociala medier?”. Uppsatsens teoretiska ramverk utgörs av Ines Mergels (2013a) teori om myndigheters användning av sociala medier, samt Jesper Strömbecks (2004) resonemang om deltagardemokrati. Metoden består av två informantintervjuer med anställda på Luleå kommuns kommunikationskontor, samt en enkätundersökning riktad till kommunmedborgare i åldern 18–45, där 106 svar inkom. Uppsatsens huvudsakliga resultat är att kommunen främst använder sociala medier för att sprida information och öka sin tillgänglighet, snarare än att interagera med medborgare. Medborgarna är mycket positiva till att kommunen använder sociala medier för att sprida information. I dagsläget är det inte särskilt troligt att medborgarna skulle interagera med kommunen för att utöva inflytande över kommunala frågor på sociala medier, även om de i hög grad är positiva till idén om att Luleå kommun vill skapa dialog och be om deras åsikter via sociala medier. På grund av att kommunens sociala medier hålls politiskt neutrala, och eftersom medborgarna inte är särskilt intresserade av att utöva inflytande över kommunala frågor på sociala medier, kan medborgarnas delaktighet i det lokala samhället i mycket låg grad ökas genom interaktion med kommunen i sociala medier.

Sociala medier skapar stora förändringar runt både människor och organisationer. Det betyder att organisationer behöver anpassa sin kommunikation för att nå ut till sin målgrupp. Myndigheter har idag en uppgift i vårt demokratiska samhälle att informera och upplysa samhället och det är även centralt för myndigheter att börja använda sig av sociala medier för att nå sin målgrupp. Syftet med undersökningen är att kartlägga hur en polismyndighet kommunicerar via sociala medier till sin målgrupp. Vi har valt att göra en fallstudie på en specifik polisgrupp - ungdomspolisen och hur de kommunicerar till sin målgrupp. Undersökningen ämnar besvara följande frågeställningar: Hur kommunicerar polisen på sociala medier? Hur kommunicerar ungdomspolisen på Åland genom sin Facebooksida? Och i vilket syfte använder ungdomspolisen sig av Facebook? För att besvara dessa frågor har två metoder använts - netnografisk observation och semistrukturerade intervjuer. Genom en observation av Facebooksidan besvaras frågan hur de kommunicerar på Facebook och genom intervjuer framkommer svaret på i vilket syfte de använder sig av Facebooksidan. Det insamlade materialet analyseras sedan i ljuset av uppsatsens teoretiska ramverk där public relations, Schneiders kommunikationsmodell och strategier för myndigheter på sociala medier presenteras. De övergripande resultat som framkommit genom denna studie är att ungdomspolisen inte har någon specifik strategi för hur de kommunicerar. Poliserna har dock olika sätt att skriva, vilket på så sätt leder till vad man skulle kunna kalla egna individuella strategier för användandet. Deras huvudsyfte med Facebooksidan är att göra polismyndigheten mer öppen och transparent, vilket de gör genom inlägg där de vill informera, visa arbetet som polis, uppmana och föra en dialog med målgruppen. Polisen hade från början ungdomar som målgrupp, men med tidens gång har målgruppen förändrats till föräldrar och egentligen hela allmänheten. Slutsatsen utifrån analysen är att myndigheter som använder sig av sociala medier måste använda rätt plattform för att nå sin målgrupp, men även att sociala medier är ett utmärkt verktyg för att upprätthålla relationer och skapa förståelse för polisyrket vilket i sin tur kan leda till förbättrade relationer mellan polisen och målgruppen. / Social media creates new conditions around both individuals and organizations. This means that organizations need to adjust their communication efforts to reach their target group. Therefore, it is central to the authorities to start using social media to reach their target group when the usage of social media increases. The purpose of this study is to identify how a specified police group communicate through social media to their stakeholders. We have chosen to do a case study on a specific group of police – The Youth Police and study how they communicate through social media to their stakeholders. The study aims to answer the following questions: How does the police communicate on social media? How does the Youth Police communicate through their Facebook page? And for what purposes are the Youth Police using the Facebook page? To answer these questions, we have used two methods - observation and interviews. The collected material is then analysed in the light of the theoretical framework, where we describe public relations, Schneider's communication models and different strategies for authorities on social media. The overall results obtained by this study is that the Youth Police do not have a specific strategy for how they communicate, but the police have their own ways of writing and thus form an unspoken individual strategy. Their purpose with this Facebook page is to make the police more transparent, which they do through Facebook posts where they inform, show their work and have a dialogue with their target group. The Youth Police had initially adolescents as a target group, but along with the passage of time, their target group has changed into the parents of the adolescents and the public instead. The conclusion from the analysis is that the authorities, who use social media, have to choose the right platform to reach their target group.  Social media is also a great tool for maintaining relationships and creating an understanding of the police work, which in turn can lead to improved relations between the police and their target group.

<p>The purpose of this paper is to see how politicians use Internet communication in their daily work and how they use it to interact with citizens of Vasteras city. To reach my conclusions I used both theoretical methods such as literature studies and qualitative interviews with the towns 11 trustees. Accoarding to this study the politicians saw not only a lot of potentials and advantages in Internet communication but also many difficulties and obstacles. In this case the cons far exceeded the pros. One of the main reason is the bad experiences which caused by rasist attacks/threats made to politicians and also the difficulties in handling of sensitiv documents which was seen as a stress factor. Vasteras home page is more seen as a very inert two way communication channel, due to the lack of discussion/debate forum. Other forms of communication via other media is prefered. Obviously IT is a fast and complementary media but face to face communication is prioritized rather than computer communication. E- democracy, E- meeting, E- discussion can not replace face to face communication. There is a strong belief among the municipal executive committee in the representative democracy as the best functional political system. The political climate characterizes as a sort of conservatism or pessimism when it concerns IT and democracy. Despite all of this, there are many optimistic attitudes about IT in a future perspective. Marketing and education are essential elements that benefit to more dialog and interactivity which can influence the quality of democracy. The Internet is perceived by many of respondants as an excellent horizontal communication than vertical.</p>

The purpose of this paper is to see how politicians use Internet communication in their daily work and how they use it to interact with citizens of Vasteras city. To reach my conclusions I used both theoretical methods such as literature studies and qualitative interviews with the towns 11 trustees. Accoarding to this study the politicians saw not only a lot of potentials and advantages in Internet communication but also many difficulties and obstacles. In this case the cons far exceeded the pros. One of the main reason is the bad experiences which caused by rasist attacks/threats made to politicians and also the difficulties in handling of sensitiv documents which was seen as a stress factor. Vasteras home page is more seen as a very inert two way communication channel, due to the lack of discussion/debate forum. Other forms of communication via other media is prefered. Obviously IT is a fast and complementary media but face to face communication is prioritized rather than computer communication. E- democracy, E- meeting, E- discussion can not replace face to face communication. There is a strong belief among the municipal executive committee in the representative democracy as the best functional political system. The political climate characterizes as a sort of conservatism or pessimism when it concerns IT and democracy. Despite all of this, there are many optimistic attitudes about IT in a future perspective. Marketing and education are essential elements that benefit to more dialog and interactivity which can influence the quality of democracy. The Internet is perceived by many of respondants as an excellent horizontal communication than vertical.

Studien syftar till att undersöka hur en kommuns externa bildkommunikation stämmer överens med de interna riktlinjerna för bildspråk. Detta görs med utgångspunkt i begreppet inkludering, som i sammanhanget innebär vem som är representerad i bild och hur. Syftet ska besvaras genom en fallstudie med Botkyrka kommun som undersökningsobjekt. En litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och bildanalys, är metoder som legat till grund för studiens genomförande. Studiens slutsats visar att kommunens manual för bildspråk innehåller flera viktiga aspekter för att bedriva en inkluderande extern bildkommunikation. Riktlinjerna berör normer, stereotyper, genus och samtliga diskrimineringsgrunder. Främst fokus får kön och etnicitet, vilket speglas i bildmaterialet. Normer om religion, etnicitet, funktion och ålder ifrågasätts i bildmaterialet, medan individer utifrån könsöverskridande identitet och uttryck, och sexuell läggning exkluderas. Vidare saknar kommunen addering av det intersektionella perspektivet som kan synliggöra ytterligare minoriteter.

The aim of this study is to examine which communication channels and communication strategies Umeå municipality could use for information concerning outdoor recreation. To achieve this aim the following theories and views have been applied: social communication, communication strategies, two-way symmetrical communication, social media and uses and gratifications. The study was conducted through four focus group interviews and one informant interview. The focus groups consisted of four groups of outdoor enthusiasts in Umeå municipality: outdoor interested students, organized outdoor enthusiasts, active families and active seniors. The informant were the person that is centrally positioned within the business. The material was collected during the 6th and 19th of February 2014. The results and analysis of the study showed that outdoor enthusiasts have acquired new communication habits and that the municipality partially requires changes in their communication strategy. The new media habits has meant that outdoor enthusiasts would like to receive personalized information rather than information that is targeted towards the crowd. Thus, there is a clash between how the municipality communicates and outdoor interested’s approach to dialogue. Outdoor enthusiasts also want to communicate with each other to a greater extent than with the municipality. The result also showed a lack of communication channels that enable outdoor enthusiasts to communicate with each other. Finally, there were also a digital divide that shows that active seniors are distinguished because they have not embraced the new media consumption in the same extent as other groups. This has the consequence that Umeå municipality must use a mixture of communication channels to adapt to the public. / Syftet med studien är att undersöka vilka kommunikationskanaler samt kommunikationsstrategier Umeå kommun kan använda för information som rör friluftsliv. För att uppnå syftet har teorier och fakta om samhällskommunikation, kommunikationsstrategier, tvåvägs-symmetrisk kommunikation, sociala medier samt uses and gratifications använts. Studien har genomförts genom fyra fokusgruppsintervjuer och en informantintervju. Fokusgrupperna bestod av fyra grupper av friluftsintresserade i Umeå kommun: friluftsintresserade studenter, organiserade friluftsmänniskor, aktiva barnfamiljer samt aktiva seniorer. Informanten som intervjuades var den person som är centralt placerad inom verksamheten. Materialet samlades in under tidsperioden 6-19 februari 2014. Resultatet och analysen av studien visade att friluftsintresserade har skaffat sig nya medievanor och att kommunen delvis måste ändra sin kommunikationsstrategi. De nya medievanorna har medfört att friluftsintresserade vill få individanpassad information istället för information som är riktat mot den breda massan. Därmed har det uppstått en krock mellan hur kommunen kommunicerar och friluftsintresserades syn på dialog. Friluftsintresserade vill även kommunicera med varandra i större utsträckning än med kommunen i fråga. Resultatet visade också att det saknas kommunikationskanaler som möjliggör att friluftsintresserade kan kommunicera med varandra. Slutligen återfanns även en digital klyfta som visar att aktiva seniorer särskiljer sig då de inte har anammat den nya mediekonsumtionen i lika utsträckning som övriga grupper. Det betyder att Umeå kommun måste använda en blandning av kommunikationskanaler för att anpassa sig efter medborgarna.

Title: Recycling, society and social media: a qualitative case study of a municipally-owned company’s Facebook communication. The aim of the study has been to, through a case study of a company’s Facebook communication create understanding for how the medium may be used as communication channel in order to achieve effective, engaging communication with the company’s Facebook followers. The company Stormossen is a municipally-owned waste disposal company located in Kvevlax, Finland. The study uses a mix of the theoretical perspectives intentionalism and hermeneutics, in that its aim is to look at both sides of the communication process - the sender and the receiver - thus gaining a comprehensive picture of the research problem. The theoretical frame is made up of theories on new media logic and social media, participation, communication strategies and social communication. Two methods are applied in the case study, an informant interview with a key person at the company and a qualitative content analysis of the company’s official Facebook page. A total of 133 status updates were selected for analysis, mainly focusing on examining the content, mode of communication and the followers’ interaction and communication on the page. The main results of the study have shown that the company has not fully adapted to the new media logic in their Facebook communication. The communication strategy used is mainly an inside-strategy with emphasis being placed on organizational targets and the one-way distribution of information about the company and its services, with limited attempts to involve and initiate dialogue with the followers. These findings are in line with earlier research on how companies use social media. The company also has an unclear picture of who their followers are and why they would be interested in interacting with the company on Facebook. The followers on the other hand are mainly passive, and their motive for communication can be explained with the need for self-presentation. In order to create content and communication that the followers find relevant and want to interact with and share, the company has to actively work to adapt more to the new media logic. Facebook should be used both as a way of making information available but also for networking with and inviting followers to participation and dialogue, thus making themselves useful to the followers in order to build a good reputation and effective communication. Key words: Social media, Facebook, web 2.0, social communication/social marketing, civic information, communication strategy, social media-strategy, new media logic, participation, communication model, case study, qualitative study, Stormossen, municipally-owned company