Studiens syfte är att belysa om förskolor i tre områden runt om i Uppsala väljer att låna normkritiska bilderböcker utifrån sex av de sju diskrimineringsgrunderna. Ålder är undantagen och familj är istället tillagd relaterat till att det är bilderböcker vi analyserar. Vi kommer att beskriva dessa val närmre i uppsatsen. Utifrån tre tabeller tillhandahållna av bibliotekarie på Stadsbiblioteket för perioden 21/10, 22/10–2020 analyseras 15 bilderböckerna från 2000-talet utifrån ett normkritiskt perspektiv från tre olika bibliotek i Uppsala. Frågeställningarna är vilka diskrimineringsgrunder som synliggörs i bilderböckerna och hur dessa framställs utifrån ett normkritiskt perspektiv. I studien utgår vi från ett normkritiskt perspektiv grundat i queerteorin.  Studiens resultat är att bilderböckerna som vi valt att analysera visar en minimal mångfald utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Genus är den diskrimineringsgrund som påvisats tillstörst del i bilderböckerna medan diskrimineringsgrunden hbtq inte synliggörs i någon av de analyserade bilderböckerna. Det vi fann mest intressant av resultatet i vår studie var att sju av de 15 utvalda bilderböckerna blev placerade under kategori X. Kategori X innebär att bilderböckerna inte utmanar eller uppmärksammar någon av de sex diskrimineringsgrunderna vi använder oss av i vårt analysschema. Vi ser även olika slags fokus på normkritik inom de tre olika områden vars utlåning studien granskar.

Inledning Varje år sker flera hundra anmälningar om kränkande behandling och diskriminering i förskola och skola. Arbetet med värdegrundsfrågor är ständigt på tapeten i skolans värld men utan större framgång, trots vetskapen om denna ohälsa bland barn och elever i skolan har anmälningarna inte minskat. Forskning har visat att det normkritiska arbetet ligger till grund för att motverka kränkande behandling och diskriminering. Syfte Det här examensarbetet är en generell granskning av 21 förskolors likabehandlingsplaner där vi fokuserar på begreppet diskriminering och de sju diskrimineringsgrunderna. Syftet är att genom en diskursanalys undersöka hur likabehandlingsplaner i en kommun i Västsverige framställer begreppet diskriminering. Den här studien kommer att fokusera på de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Studien kommer undersöka hur dessa begrepp beskrivs i likabehandlingsplaner samt hur mycket utrymme varje diskrimineringsgrund får. Metod I den här studien har vi genomfört en diskursanalys. Vi har granskat 21 olika likabehandlingsplaner från en och samma kommun där syftet har varit att se hur förskolor beskriver diskrimineringsbegreppet. Genom att göra en diskursanalys har vi fått insikt om språkets betydelse där ordval kan vara avgörande för läsarens förståelse. Resultat Resultatet visar att likabehandlingsplaner skiljer sig åt innehållsmässigt, några planer följer skolverkets rekommendationer för hur ett likabehandlingsarbete ska bedrivas. Flertalet av de insamlade likabehandlingsplanerna skulle kunna utvecklas vidare utifrån ett diskrimineringsperspektiv. Resultatet bidrar med en tydlig överblick om vilka diskrimineringsgrunder som ges mest utrymme i planerna och vilka som bör utvecklas.

I denna essä som vi tillsammans har skrivit har vi först och främst utgått från kränkningar och hot i förskolan, kränkningar och hot som kommer från vårdnadshavare. Även hur vi i förskolan arbetar med likabehandling, och vad det kan få för konsekvenser av att utsätta någon för kränkningar och hot, genom exempelvis de lagar vi har att förhålla oss till i den svenska förskolan. Vi har varsin egenupplevd händelse som vi gestaltat och återberättat i text, där den första texten som är skriven av Tonnie Nilsson handlar om hur han blir utsatt för anklagelser som kunde ha varit förödande för honom, vilket är pedofili. Ett svårt och tufft ämne att skriva om, men som har resulterat i en större fördjupning av hur en kan gå tillväga. Den andra berättelsen, som Jenny Pierson har skrivit, handlar om hur vårdnadshavare, utan att blinka, trycker ner andra sexuella läggningar som de anser inte är naturligt, men även kränker pedagogen ifråga kring dennes sätt att undervisa i förskolan. Olika teoretiska begrepp har tagits upp som exempelvis närhetsetik, fenomenologi samt relations begreppet som kantas av anknytningsteorin. Genom dessa olika begrepp så har vi kunnat delvis förankra det viktiga arbetet vi gör i förskolan till det som skedde i våra egenupplevda berättelser, vilket är kränkningar och hot i förskolan. Vi har i de olika avsnitten lagt till hur vi genom föräldraperspektiv kan vrida och vända på situationen så att läsaren kan se den självkritiska delen av vårt reflekterande. Tanken är då att läsaren ska kunna sätta sig in i vårdnadshavarnas situation, utan att de blir dömda utifrån ett rätt eller ett fel. Alla människor kan begå misstag, vi kan missuppfatta eller missuppfattas. Det är en aspekt som är viktig att bära med sig. Det finns trots allt två sidor av myntet.Till sist vill vi tacka våra fantastiska familjer, men även nära vänner och bekanta för all stöttning och peppning under tiden vi har skrivit vår undersökning och uppsats. Utan er hade det inte gått och vi är mycket tacksamma för allt ni gjort. Vi tackar även varandra, för alla skratt, en del tårar och för den vänskap som ännu starkare växt fram under tiden vi har skrivit. / In this essay that we have written together, our starting point is from violations and threats occurring in preschool, mainly violations and threats that come from guardians. Also how we in the preschool environment work with equality treatment and the consequences of exposing someone to violations and threats in relation to the laws and regulations that we have to relate to in the Swedish preschool. We each have our own experiences in the events that we have portrayed and retold in text. The first text written by Tonnie Nilsson is about how he is exposed to accusations that could have been devastating for him, which is pedophilia. A difficult and tough topic to write about, but which has resulted in a greater in-depth study of how to proceed. The second story, which Jenny Pierson has written, is about how guardians, without blinking suppress other sexual orientations that they consider not natural, but also offend the educator in question about her way of teaching in preschool.Various theoretical concepts have been raised, such as proximity ethics, phenomenology and the concept of relations, which is bordered by the connection theory. Through these different concepts we have been able to partially anchor the important work we do in preschool to what happened in our own perceived stories, which are violations and threats in preschool.In the various sections, we have added how we can turn the situation around from a parent's perspective so that the reader can see the self-critical part of our reflection. The idea is then that the reader should be able to understand the guardians' situation, without them being judged on the basis of right or wrong. All people can make a mistake, we can misunderstand or be misunderstood. This is an aspect that is important to carry with you. After all, there are two sides to the coin.Finally, we would like to thank our fantastic families, but also close friends and acquaintances for all the support and encouragement during the time we have written our survey and essay. Without you it would not be able to do this and we are very grateful for everything you have done. We also thank each other, for all the laughter, some tears and for the friendship that has grown even stronger during the time we have written and done the study