Ständigt förs diskussion om etiska dilemman inom journalistikens yrkesområden. Vad bör allmänheten få veta? När ska man släppa professionen och istället agera som medmänniska? Uppsatsen utgår från dokumentärfilmen som journalistisk berättarform. Tidigare forskning har fokuserat på etik gentemot läsaren eller ur filmskaparens perspektiv. Men hur upplever subjekten i dokumentärfilmer sin medverkan? Syftet med studien är att svara på ovanstående fråga. För att kunna göra det har begreppet ”det social kontraktet” myntats i uppsatsen, vilket påvisar oskrivna regler för hur en relation är utformad. Uppsatsens frågeställning är: upplever subjekten i nio svenska dokumentärfilmer sända mellan januari 2016 och mars 2017 att det sociala kontraktet upprättat mellan dem och filmskaparen har efterföljts? Studien som genomförts är en kvalitativ intervjustudie med nio informanter. Studiens resultatet visar att de flesta informanter upplevt att det sociala kontraktet efterföljs och att de, när så sker, upplevt processen som positiv. Subjekt som har porträtterats som hjältar är mest positiva kring den färdiga dokumentärfilmen. Resultatet påvisar också etiska dilemman, speciellt då subjekt befinner sig i psykisk ohälsa. Uppsatsen diskuterar och analyserar maktasymmetrier mellan parterna, motiv för subjekt att medverka i dokumentärfilm samt olika etiska förhållningssätt för dokumentärfilmare (främst i ljuset av Spelreglerna för press, radio och tv och närhetsetiken). Studiens slutsats understryker vikten av en bredare diskussion, och vidare forskning, kring moral gentemot subjekt i dokumentärfilmer. Uppsatsen argumenterar också för att diskussionen skulle kunna mynna ut i ett regelverk riktat mot dokumentärfilmare.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur några förskollärare förhåller sig till barns kroppsliga integritet i förskolan. Studiens empiri samlades in genom en kvalitativ forskningsansats genom semistrukturerade intervjuer. Åtta förskollärare deltog i studien.  Resultatet visar att lyhördhet, närvaro och respekt är betydande i arbetet med kropp­slig integritet och synliggörs i förskollärarnas beskrivningar av sitt förhållningssätt. Det visar även att för­skol­lärarna använder olika strategier för att göra barnen medvetna om sin kroppsliga integritet. Resultatet har analyserats ur ett närhetsetiskt perspektiv.

Bakgrund: Varje vårdande handling har etiska aspekter och kräver etisk reflektion. I den komplexa arbetsmiljön sjuksköterskan befinner sig i, finns faktorer som försvårar det etiska handlandet och bidrar till etisk stress. Etisk stress uppstår i situationer där sjuksköterskan behöver agera på ett sätt som strider mot sina etiska värden. Etiken spelar en central roll i sjuksköterskans yrke och påträffas i lagstiftning, ICN:s etiska kod och värdegrund. Sjuksköterskor har visat sig vara en yrkesgrupp som ofta riskerar att drabbas av etisk stress, därmed bör det klargöras hur fenomenet etisk stress erfars hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av etisk stress i vårdarbetet. Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga och kvalitetsgranskade artiklar från databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. De inkluderade artiklarna analyserades i form av en allmän litteraturöversikt. Resultat: Analysen resulterade i kategorierna: Organisatoriska orsaker till etisk stress, När vårdandet strider mot sjuksköterskans övertygelser och Sjuksköterskans påverkan av etisk stress. Slutsats: Etisk stress har visats vara ett stort problem hos sjuksköterskor. Den etiska stressen genererade både fysiska och psykiska konsekvenser, vilka lindrades av en god relation till kollegor. Om den etiska stressen synliggörs och pratas om, går det möjligen att finna en lösning för hur problemet bör hanteras.

The aim of the thesis is to investigate the experiences of mourners of participating in news reports about grief in connection with crime and accidents. There are two overarching research questions. How do the bereaved experience their encounters with, and treatment by, journalists - what do they think of journalists’ motives, strategies, methods and ethics? How do the bereaved use journalism, i.e. what are their motives and strategies for participation, and how do they perceive their relations with journalists and the consequences of having been interviewed? The theoretical underpinnings are provided by scholarship on source relations, (encounters with and negotiations between journalists and news sources), news constructions (narrative components and patterns in grief journalism) and journalistic ethics, with a particular focus on an ethics of proximity, i.e. the ethical dimensions of people’s relations and encounters. The empirical material is comprised of qualitative interviews with 22 respondents who featured, in their capacity as mourners, in Swedish news reports of deaths connected with crime and accidents. A strategic sample was made with the aim of attaining as much variation as possible among respondents above all in their relationship to the deceased and cause of death, but also in terms of the attention given to the event in the media, the number of contacts with journalists, and how contact was made. The perception of the respondents is that journalists wanted to talk to them because the event had news value and was of general interest. In dramatic cases, the victim’s next of kin, in particular, felt that journalists also had commercial motives. As the respondents see it, the strategies used by journalists can involve trying to persuade the bereaved to participate, and steering them so that the news interview and text can be shaped in accordance with established narratives of grief journalism. Some respondents said journalists had shown them respect, while others felt they had been treated with a lack of consideration. The findings are ambivalent in that journalists’ methods were experienced positively by some respondents and negatively by others. Involvement in news reporting can offer redress, giving respondents a chance to pay tribute to the deceased. It can also provide comfort, as it can be incorporated into the mourning process and make it possible to share one’s grief both with people one knows and with strangers. The study also found that respondents have strategies of their own. In their dealings with journalists, they can negotiate for control by insisting on reading the text before publication or favouring journalists they perceive as more sympathetic and resisting those they dislike. Respondents’ relations with and perceptions of journalists can be conflictual or consensual, and characterized by a passive or active attitude. Journalists can be seen as allies and potential assets, or as enemies and a source of insecurity. If the death was dramatic and attracted considerable media attention, relations become more conflictual, with respondents who feel cornered liable to ‘attack’ journalists. This can be triggered by shock. However, shock can also numb close relatives emotionally, making them indifferent and their attitude one of passive acceptance.

I denna essä som vi tillsammans har skrivit har vi först och främst utgått från kränkningar och hot i förskolan, kränkningar och hot som kommer från vårdnadshavare. Även hur vi i förskolan arbetar med likabehandling, och vad det kan få för konsekvenser av att utsätta någon för kränkningar och hot, genom exempelvis de lagar vi har att förhålla oss till i den svenska förskolan. Vi har varsin egenupplevd händelse som vi gestaltat och återberättat i text, där den första texten som är skriven av Tonnie Nilsson handlar om hur han blir utsatt för anklagelser som kunde ha varit förödande för honom, vilket är pedofili. Ett svårt och tufft ämne att skriva om, men som har resulterat i en större fördjupning av hur en kan gå tillväga. Den andra berättelsen, som Jenny Pierson har skrivit, handlar om hur vårdnadshavare, utan att blinka, trycker ner andra sexuella läggningar som de anser inte är naturligt, men även kränker pedagogen ifråga kring dennes sätt att undervisa i förskolan. Olika teoretiska begrepp har tagits upp som exempelvis närhetsetik, fenomenologi samt relations begreppet som kantas av anknytningsteorin. Genom dessa olika begrepp så har vi kunnat delvis förankra det viktiga arbetet vi gör i förskolan till det som skedde i våra egenupplevda berättelser, vilket är kränkningar och hot i förskolan. Vi har i de olika avsnitten lagt till hur vi genom föräldraperspektiv kan vrida och vända på situationen så att läsaren kan se den självkritiska delen av vårt reflekterande. Tanken är då att läsaren ska kunna sätta sig in i vårdnadshavarnas situation, utan att de blir dömda utifrån ett rätt eller ett fel. Alla människor kan begå misstag, vi kan missuppfatta eller missuppfattas. Det är en aspekt som är viktig att bära med sig. Det finns trots allt två sidor av myntet.Till sist vill vi tacka våra fantastiska familjer, men även nära vänner och bekanta för all stöttning och peppning under tiden vi har skrivit vår undersökning och uppsats. Utan er hade det inte gått och vi är mycket tacksamma för allt ni gjort. Vi tackar även varandra, för alla skratt, en del tårar och för den vänskap som ännu starkare växt fram under tiden vi har skrivit. / In this essay that we have written together, our starting point is from violations and threats occurring in preschool, mainly violations and threats that come from guardians. Also how we in the preschool environment work with equality treatment and the consequences of exposing someone to violations and threats in relation to the laws and regulations that we have to relate to in the Swedish preschool. We each have our own experiences in the events that we have portrayed and retold in text. The first text written by Tonnie Nilsson is about how he is exposed to accusations that could have been devastating for him, which is pedophilia. A difficult and tough topic to write about, but which has resulted in a greater in-depth study of how to proceed. The second story, which Jenny Pierson has written, is about how guardians, without blinking suppress other sexual orientations that they consider not natural, but also offend the educator in question about her way of teaching in preschool.Various theoretical concepts have been raised, such as proximity ethics, phenomenology and the concept of relations, which is bordered by the connection theory. Through these different concepts we have been able to partially anchor the important work we do in preschool to what happened in our own perceived stories, which are violations and threats in preschool.In the various sections, we have added how we can turn the situation around from a parent's perspective so that the reader can see the self-critical part of our reflection. The idea is then that the reader should be able to understand the guardians' situation, without them being judged on the basis of right or wrong. All people can make a mistake, we can misunderstand or be misunderstood. This is an aspect that is important to carry with you. After all, there are two sides to the coin.Finally, we would like to thank our fantastic families, but also close friends and acquaintances for all the support and encouragement during the time we have written our survey and essay. Without you it would not be able to do this and we are very grateful for everything you have done. We also thank each other, for all the laughter, some tears and for the friendship that has grown even stronger during the time we have written and done the study