Titel: I allmänhetens ljus - svenska dagspressens rapportering om avlägsna krig  Författare: Elina Wikström och Rebecca Hagman Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-uppsats Denna studie syftade till att undersöka hur den svenska dagspressens rapportering om kriget i Syrien har sett ut under perioden 2014-03-01 - 2015-03-01. Studien ämnade till att med stöd från teorier om nyhetsvärdering och dagordningsteorin, ge svar på vilka aspekter av ett avlägset, utdraget krig som får högst nyhetsvärde i rapporteringen och på vilket sätt kriget framställs genom det. Den empiriska studien genomfördes via en kvantitativ innehållsanalys där artiklar och notiser studerades i två av Sveriges största dagstidningar - Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.   Studiens resultat visade att de nyheter som det rapporterades absolut mest om speglade terrorism och terroristgrupper anknutna till kriget. Nyheter som hade en koppling till Sverige och nyheter som gestaltade humanitärt lidande fick även ett relativt stort fokus i rapporteringen. Det visade sig att kriget i Syrien övervägande förmedlades på ett negativt sätt, bland annat genom starkt värdeladdade ord och en nästintill ständigt negativ valens.   Utifrån studiens teorier har det konstaterats att terrorrelaterade nyheter har ett mycket högt nyhetsvärde och prioriteras på mediernas dagordning, jämfört med många andra delar av kriget. På grund av detta blir den bild som allmänheten får av kriget mycket ensidig. Nyheter om terror och terroristgrupper är det som främst når ut till allmänheten, vilket gör att andra viktiga aspekter av kriget hamnar i skuggan och glöms bort.

Sommaren 2008 inträffade en extraordinär händelse på nöjesparken Liseberg i Göteborg. Åkattraktionen Rainbow gick sönder och flera passagerare skadades och fick föras till sjukhus. Media har följt denna händelse och det har spekulerats kring Lisebergs agerande och säkerhet. Ämnena krishantering och medierapportering är ständigt aktuella i dagens samhälle och är kopplade till varandra. Det är viktigt för ett företag att ha bra krisberedskap och en god kontakt med media. Media rapporterar krisen till omvärlden, men en medvetenhet bör finnas om att olika källor kan spegla en händelse på olika sätt. Syftet med denna uppsats är att se hur Lisebergs krishantering såg ut vid tiden för den extraordinära händelsen sommaren 2008. Vidare avser vi att ta reda på om krishanteringen fungerade som den skulle vid händelsen. I vårt syfte ingår även att undersöka hur tre olika tidningar i Sverige; Aftonbladet, Göteborgs Posten (GP) och Dagens Nyheter (DN) lyfte fram Lisebergs agerande vid händelsen, se hur de lyfte fram händelsen i övrigt och se om det skiljde något mellan deras rapportering. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som har sin grund i hermeneutiken. Vi genomförde en intervju som sedan transkriberades och analyserades. Vidare samlades artiklar in från de olika tidningarna och analyserades med en systematisk textanalys och en iscensättningsmetod. Vårt resultat som vi fick fram genom ovanstående metoder visade följande: Liseberg hade en väl genomarbetad krishantering vid tiden för olyckan. Denna krishantering ansåg de själva fungera bra och som de hade tänkt från början. Det skiljer sig i medierapporteringen mellan de olika tidningarna. De framställer händelsen på olika sätt, fokuserar på olika saker och framhåller Lisebergs agerande olika mycket.

<p>Sommaren 2008 inträffade en extraordinär händelse på nöjesparken Liseberg i Göteborg. Åkattraktionen Rainbow gick sönder och flera passagerare skadades och fick föras till sjukhus. Media har följt denna händelse och det har spekulerats kring Lisebergs agerande och säkerhet.</p><p>Ämnena krishantering och medierapportering är ständigt aktuella i dagens samhälle och är kopplade till varandra. Det är viktigt för ett företag att ha bra krisberedskap och en god kontakt med media. Media rapporterar krisen till omvärlden, men en medvetenhet bör finnas om att olika källor kan spegla en händelse på olika sätt.</p><p>Syftet med denna uppsats är att se hur Lisebergs krishantering såg ut vid tiden för den extraordinära händelsen sommaren 2008. Vidare avser vi att ta reda på om krishanteringen fungerade som den skulle vid händelsen. I vårt syfte ingår även att undersöka hur tre olika tidningar i Sverige; Aftonbladet, Göteborgs Posten (GP) och Dagens Nyheter (DN) lyfte fram Lisebergs agerande vid händelsen, se hur de lyfte fram händelsen i övrigt och se om det skiljde något mellan deras rapportering.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod som har sin grund i hermeneutiken. Vi genomförde en intervju som sedan transkriberades och analyserades. Vidare samlades artiklar in från de olika tidningarna och analyserades med en systematisk textanalys och en iscensättningsmetod.</p><p>Vårt resultat som vi fick fram genom ovanstående metoder visade följande: Liseberg hade en väl genomarbetad krishantering vid tiden för olyckan. Denna krishantering ansåg de själva fungera bra och som de hade tänkt från början. Det skiljer sig i medierapporteringen mellan de olika tidningarna. De framställer händelsen på olika sätt, fokuserar på olika saker och framhåller Lisebergs agerande olika mycket.</p>

Under sommaren år 2023 var Australien och Nya Zealand värdnationerna för världsmästerskapet i fotboll. Ett världsmästerskap där människor runt om i hela världen samlades för att bevittna ett av de största sportevenemangen i hela världen. Efter slutsignalen stod det klart att Spanien hade vunnit över England i VM-finalen. Vid prisceremonin gick en av de högt uppsatta i det spanska fotbollsförbundet över gränsen under firandet. Det var när förbundspresidenten Luis Rubiales valde att kyssa fotbollsspelaren Jennifer Hermoso på munnen som medierna skulle komma att reagera. I en värld som sägs ha kommit långt i utvecklingen gällande könsroller, utvecklat en #metoo-rörelse som står för kvinnors rätt i samhället och minskat klyftorna mellan kvinnor och män, så visar det sig att män av den högre rangen inom maktordningen fortfarande tar sig friheten att begå sociala övertramp. Problemområdet kring denna studie är att svenska medier gestaltar Luis Rubiales och Jennifer Hermoso olika beroende på respektive maktpositioner och makthierarkier inom genusvetenskap. Detta kan kopplas till att män och kvinnor har fått tillskrivna roller efter den sociala strukturen och deras maktförhållanden. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys ligger vårt fokus på budskapet i de utvalda artiklarna från nyhetsmedierna, Aftonbladet, SVT och Dagens Nyheter. Det väsentliga för den här studien är själva innehållet i artiklarna och inte mängden av dem. När vi tolkade artiklarna genomfördes detta av en strukturerad process med hjälp av ett frågeschema. Med detta frågeschema har vi identifierat, analyserat och kategoriserat huvudsyftet i vårt material. Materialet i vår undersökning består av tre artiklar från vardera nyhetsmedium och dessa artiklar har valts ut mellan datumen 20:e och 25:e augusti. Anledningen till detta val grundar sig i att nyhetsrapporteringen efter den 25:e augusti byter spår. Mellan den 20:e och 25:eaugusti är nyheten fortfarande färsk och gestaltar händelsen. Resultatet av vår undersökning tyder på att Aftonbladet, SVT och Dagens Nyheter har gestaltat Luis Rubiales som en makthavare och Jennifer Hermoso som ett offer för skandalkyssen. Studiens nyhetsmedier har framställt kyssen som en skandal. Med tanke på att händelsen blev uppmärksammad över hela världen har skandalkyssens nyhetvärde blivit högt och prioriterats i nyhetsrapporteringen.

The aim of the thesis is to investigate the experiences of mourners of participating in news reports about grief in connection with crime and accidents. There are two overarching research questions. How do the bereaved experience their encounters with, and treatment by, journalists - what do they think of journalists’ motives, strategies, methods and ethics? How do the bereaved use journalism, i.e. what are their motives and strategies for participation, and how do they perceive their relations with journalists and the consequences of having been interviewed? The theoretical underpinnings are provided by scholarship on source relations, (encounters with and negotiations between journalists and news sources), news constructions (narrative components and patterns in grief journalism) and journalistic ethics, with a particular focus on an ethics of proximity, i.e. the ethical dimensions of people’s relations and encounters. The empirical material is comprised of qualitative interviews with 22 respondents who featured, in their capacity as mourners, in Swedish news reports of deaths connected with crime and accidents. A strategic sample was made with the aim of attaining as much variation as possible among respondents above all in their relationship to the deceased and cause of death, but also in terms of the attention given to the event in the media, the number of contacts with journalists, and how contact was made. The perception of the respondents is that journalists wanted to talk to them because the event had news value and was of general interest. In dramatic cases, the victim’s next of kin, in particular, felt that journalists also had commercial motives. As the respondents see it, the strategies used by journalists can involve trying to persuade the bereaved to participate, and steering them so that the news interview and text can be shaped in accordance with established narratives of grief journalism. Some respondents said journalists had shown them respect, while others felt they had been treated with a lack of consideration. The findings are ambivalent in that journalists’ methods were experienced positively by some respondents and negatively by others. Involvement in news reporting can offer redress, giving respondents a chance to pay tribute to the deceased. It can also provide comfort, as it can be incorporated into the mourning process and make it possible to share one’s grief both with people one knows and with strangers. The study also found that respondents have strategies of their own. In their dealings with journalists, they can negotiate for control by insisting on reading the text before publication or favouring journalists they perceive as more sympathetic and resisting those they dislike. Respondents’ relations with and perceptions of journalists can be conflictual or consensual, and characterized by a passive or active attitude. Journalists can be seen as allies and potential assets, or as enemies and a source of insecurity. If the death was dramatic and attracted considerable media attention, relations become more conflictual, with respondents who feel cornered liable to ‘attack’ journalists. This can be triggered by shock. However, shock can also numb close relatives emotionally, making them indifferent and their attitude one of passive acceptance.

This report shows a qualitative study on how six young adults in the ages between 20-30 who are students at Linnaeus University in Kalmar percieve their news consumption habits and their use of news media on digital platforms. The aim of the study is to examine whether the six students feel the strogest connection with the press where they were raised or where they currently live, why they choose to use the media platforms they do and what meaning the use of the media bare to the students. We have seen a lack of information concerning why young people choose to consume news online instead of in printed media. The study is focused on theories concerning what affects people in their choice of media platforms and channels. This report shows that geographic nature, the quality of the content and which political ideology the daily press is founded on does not affect the respondents choice of media. Our study shows that the most important factor for the respondents is that the platform is easily accesssible and flexible. We can also see that the dissapering of the printed newspaper is connected to generations and techonology.

News value assessment has been done forever in the news media industry and is today often done in real-time without any documentation. Editors take a lot of different qualitative aspects into consideration when deciding what news stories will make it to the first page. This thesis explores how the complex news value assessment process can be translated into a quantitative model, and also how those news values can be predicted in an effective way using machine learning and NLP. Two models for news value were constructed, for which the correlation between modeled and manual news values was measured, and the results show that the more complex model gives a higher correlation. For prediction, different types of features are extracted, Random Forest and SVM are used, and the predictions are evaluated with accuracy, F1-score, RMSE, and MAE. Random Forest shows the best results for all metrics on all datasets, the best result being on the largest dataset, probably due to the smaller datasets having a less even distribution between classes.

In the beginning of 2021 the documentary “The selected children” was aired in one of the public Swedish television channels. In the film we follow the filmmaker as he returns to his elementary school that he left almost three decades ago. His memories where positive but the film depicts abuse with a focus on the leadership and a rope swing . The ensuing media debate was influenced by the fact that the school was, and still are, a waldorf school (Steiner school) and the cult concept was frequently used. This bachelor thesis aimed to find the underlying reasons for the media usage of the cult concept in this context and further how and why a description of a school in the past became a novelty in the present. The perspective is religion sociology and medialization. The purpose is to understand how and why the cult concept is used in nationwide written news media, narrowed down to 11 articles published in Aftonbladet, Dagens ETC, DN, Expressen, GP, SvD och SVT nyheter during May and June 2021. I used a qualitative content analysis method combined with an abductive reasoning. The theory used was in the field of cults, NRM and medialization with an emphasis on media logic also described as media modus operandi. The result shows that the cult concept is used to describe and frame the extreme characteristics of the school. There is a connection between the school and other waldorf schools both in the description of the schools as cults related to abuse and abnormality but the main reason is the foundation in relation to the waldorf pedagogy and anthroposophy. The media uses a very narrow number of sources describing the school, waldorf schools and the anthroposophic movement. The descriptions are made in the present as if the film was depicting the present school as well. As such the sources alongside the framing language constructs the news value in line with the media logic. In conclusion I argue that the findings show that media uses the cult as a description aswell as a news story in line with the theory, describing how the news are storytellers as they have developed into the entertainment industry.