Covid-19 slog till hårt på världen och resulterade i avspärrningar och begränsningar på ett sätt människor inte varit med om tidigare. Liseberg var ett av de företag som tvingades stänga ner och under de 520 dagarna som parken var nedstängt var de tvungna att tänka gällande hur de kommunicerade till sina besökare via olika marknadskanaler. I denna studie analyseras marknadskommunikation samt olika typer av marknadskanaler och marknadsstrategier i förhållande till hur Liseberg kommunicerade under pandemin. Syftet med denna studie är att undersöka Lisebergs marknadskommunikation under Covid-19. För att få svar på studiens syfte har en kvalitativ metod använts i form av en innehållsanalys i kombination med semistrukturerade intervjuer. Detta bidrog till en större klarhet i hur informanterna ser på marknadskommunikationen som var under pandemin och även vad de ansåg var relevant och viktigt ur deras perspektiv. Liseberg var studiens fall och urvalet av de informanter som valdes att intervjua bygger på två anställda på Liseberg som arbetade under pandemin på marknadsavdelningen fram tills 2023. Resultatet visar att Liseberg fick ändra sin marknadskommunikation under Covid-19 då parken fick hållas stängt. De fokuserade mer på innehållet för att skapa engagemang bland sina följare och hålla sig top of mind för framtida öppning. De resulterade i en mer värdefull grund gällande vad, hur och när de skulle publicera inlägg men också i möten de införde så de varje vecka får en god översikt i hur processer kring kampanjer och dylikt. Resultatet påvisar även att kommunikationen blev mer interaktiv och byggde mycket på folks känslor och minnen och övergick sedan till ett mer informativt innehåll i samband med att parken fick öppna upp för att säkerställa en ansvarsfull öppning. Denna studien är skriven på svenska. / Covid-19 hit the world hard and resulted in lockdowns and restrictions in a way people had never experienced before. Liseberg was one of the companies that was forced to shut down and during the 520 days that the park was closed, they had to think about how they communicated to their visitors through different marketing channels. This study analyzes marketing communication and different types of marketing channels and marketing strategies in relation to how Liseberg communicated during the pandemic. The purpose of this study is to investigate Liseberg's marketing communication during Covid-19. To answer our purpose, we have used a qualitative method in the form of a content analysis in combination with semi-structured interviews. This gave us a greater clarity in how the informants view the marketing communication during the pandemic and also what they considered relevant and important from their perspective. Liseberg was our case study and the selection of the informants we chose to interview is based on two employees at Liseberg who worked during the pandemic in the marketing department until today. The results show that Liseberg had to change its marketing communication during Covid-19 when the park had to be closed. They focused more on the content to create engagement among their followers and stay top of mind for future openings, which resulted in a more valuable foundation regarding what, how and when to publish posts, but also in meetings they introduced so they get a good overview of how processes around campaigns and the like every week. The results also show that the communication became more interactive and built a lot on people's feelings and memories and then switched to a more informative content in connection with the opening of the park to ensure a responsible opening. This study will be in swedish.

Sommaren 2008 inträffade en extraordinär händelse på nöjesparken Liseberg i Göteborg. Åkattraktionen Rainbow gick sönder och flera passagerare skadades och fick föras till sjukhus. Media har följt denna händelse och det har spekulerats kring Lisebergs agerande och säkerhet. Ämnena krishantering och medierapportering är ständigt aktuella i dagens samhälle och är kopplade till varandra. Det är viktigt för ett företag att ha bra krisberedskap och en god kontakt med media. Media rapporterar krisen till omvärlden, men en medvetenhet bör finnas om att olika källor kan spegla en händelse på olika sätt. Syftet med denna uppsats är att se hur Lisebergs krishantering såg ut vid tiden för den extraordinära händelsen sommaren 2008. Vidare avser vi att ta reda på om krishanteringen fungerade som den skulle vid händelsen. I vårt syfte ingår även att undersöka hur tre olika tidningar i Sverige; Aftonbladet, Göteborgs Posten (GP) och Dagens Nyheter (DN) lyfte fram Lisebergs agerande vid händelsen, se hur de lyfte fram händelsen i övrigt och se om det skiljde något mellan deras rapportering. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som har sin grund i hermeneutiken. Vi genomförde en intervju som sedan transkriberades och analyserades. Vidare samlades artiklar in från de olika tidningarna och analyserades med en systematisk textanalys och en iscensättningsmetod. Vårt resultat som vi fick fram genom ovanstående metoder visade följande: Liseberg hade en väl genomarbetad krishantering vid tiden för olyckan. Denna krishantering ansåg de själva fungera bra och som de hade tänkt från början. Det skiljer sig i medierapporteringen mellan de olika tidningarna. De framställer händelsen på olika sätt, fokuserar på olika saker och framhåller Lisebergs agerande olika mycket.

<p>Sommaren 2008 inträffade en extraordinär händelse på nöjesparken Liseberg i Göteborg. Åkattraktionen Rainbow gick sönder och flera passagerare skadades och fick föras till sjukhus. Media har följt denna händelse och det har spekulerats kring Lisebergs agerande och säkerhet.</p><p>Ämnena krishantering och medierapportering är ständigt aktuella i dagens samhälle och är kopplade till varandra. Det är viktigt för ett företag att ha bra krisberedskap och en god kontakt med media. Media rapporterar krisen till omvärlden, men en medvetenhet bör finnas om att olika källor kan spegla en händelse på olika sätt.</p><p>Syftet med denna uppsats är att se hur Lisebergs krishantering såg ut vid tiden för den extraordinära händelsen sommaren 2008. Vidare avser vi att ta reda på om krishanteringen fungerade som den skulle vid händelsen. I vårt syfte ingår även att undersöka hur tre olika tidningar i Sverige; Aftonbladet, Göteborgs Posten (GP) och Dagens Nyheter (DN) lyfte fram Lisebergs agerande vid händelsen, se hur de lyfte fram händelsen i övrigt och se om det skiljde något mellan deras rapportering.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod som har sin grund i hermeneutiken. Vi genomförde en intervju som sedan transkriberades och analyserades. Vidare samlades artiklar in från de olika tidningarna och analyserades med en systematisk textanalys och en iscensättningsmetod.</p><p>Vårt resultat som vi fick fram genom ovanstående metoder visade följande: Liseberg hade en väl genomarbetad krishantering vid tiden för olyckan. Denna krishantering ansåg de själva fungera bra och som de hade tänkt från början. Det skiljer sig i medierapporteringen mellan de olika tidningarna. De framställer händelsen på olika sätt, fokuserar på olika saker och framhåller Lisebergs agerande olika mycket.</p>