I denna studie kommer vi gå igenom forskning kring läxors påverkan av elevers inlärning samt om detta arbetssätt kan bidra till segregation i form av ett upprätthållande av en kunskapsklyfta mellan mer och mindre socioekonomiskt gynnade elever. Alla elever i Sverige har enligt lag rätt till en likvärdig utbildning, oavsett geografisk hemvist och vad för ekonomiska och sociala förutsättningar man har (Skollagen 1 kap. 8§ 9§). Ändå menar vissa forskare att läxor kan vara en bidragande faktor till segregation. I studien använder vi oss av intervjuer som metod för att få reda på vad sju lärare från olika områden i Uppsala län har för uppfattning om den forskning om läxor som finns. Vi analyserar utifrån materialet hur de väljer att reflektera kring detta och forma sin undervisning utifrån den kunskap de besitter. Studien granskar lärarnas resonemang krig ett arbete med eller utan läxor och om lärarna skulle ändra sitt arbetssätt om de hade varit verksamma i ett socioekonomiskt område som skiljer sig från deras nuvarande. Studien berör även huruvida föräldrars inställning till läxor påverkar elevernas förhållningssätt till läxor enligt lärarnas uppfattning.

Den här uppsatsen försöker genom djupintervjuer med åtta respondenter att förstå om det finns några skillnader i nyhetsintresse och -konsumtion samt politiskt intresse och engagemang, mellan personer som växte upp i ett hem med och utan dagstidning. Om det uppkommer skillnader som inte går att koppla till om man vuxit upp med eller utan dagstidning ämnar den här uppsatsen också ge svar på vad de skillnaderna då kan bero på och utbildning finns med som möjlig variabel. Detta görs för att förstå om mediearv påverkar individers intresse och engagemang för nyheter och politik med en ansats i att nyhets- och politiskt intresse ligger till grund för en demokrati. Den teoretiska ramen består av teorin om kunskapsklyftor samt tidigare forskning om att internet kan överbrygga dem. Även kommersialisering av medier samt samband mellan dagstidningsläsning och demokratiskt engagemang gås igenom för att belysa olika personers olika utgångspunkter.   Studien kommer fram till att de mest nyhetsintresserade och politiskt engagerade växte upp med dagstidning i hemmet och att den minst nyhetsintresserade och minst politiskt engagerade växte upp utan dagstidning i hemmet. Det stödjer teorin om kunskapsklyftor. De övriga, däremot, visar en ganska jämn aktiv nyhetskonsumtion och ett ganska jämnt högt intresse för politik. Kommersialiseringen av medierna sägs avpolitisera medborgarna men den här studien säger emot det, då tre personer som växte upp med föräldrar som hade kvällstidning som första nyhetskälla och själva har sociala medier och gratistidning som främsta källa, är aktiva nyhetskonsumenter som är mycket intresserade av politik. Den här studien visar också två respondenter som vuxit upp i hem utan dagstidning med outbildade föräldrar som aldrig pratade om politik hemma, som själva är nyhetsintresserade, politiskt engagerade med varsin akademisk examen. Vad de mer har gemensamt är att de använder sociala medier som nyhetskälla. Det är förenligt med studien som visar att internet kan överbrygga kunskapsklyftor. Den här studien innehåller alltså respondenter som både talar för och emot teorin om kunskapsklyftor.

Denna studies syfte är att försöka förstå och diskutera den digitala mobbningen utifrån det mediasamhälle vi befinner oss i. Frågeställningarna som är grunden för studien är: Hur kan vi förstå digital mobbning? Hur kan denna förståelse leda vidare till metoder för att angripa problemet? Hur upplever pedagoger respektive elever den digitala mobbningen? Vad säger lagen om mobbning? Vad kan vara viktigt att tänka på i samband med Internet? Studien bygger på kvalitativa och kvantitativa undersökningar gjorda på två olika skolor. Den kvantitativa undersökningen bestod av enkäter som delades ut i tre klasser i år sex. Den kvalitativa undersökningen bygger på intervjuer med två pedagoger knutna till dessa klasser. De teoretiska utgångspunkterna är Patrik Hernwalls bok Barn@com, samt Micke Gunnarssons och Jessica Lindes kartläggning, Internet – en arena för mobbning? En intervju med Micke Gunnarsson genomfördes i samband med empiriinsamlingen. Studien visar att pedagoger inte har tillräckliga kunskaper om Internet, liksom att många pedagoger känner en osäkerhet i sin roll när det gäller Internet. Samtidigt som pedagogerna anser att skolan har ett stort ansvar för digital mobbning, menar eleverna att lärare inte engagerar sig tillräckligt i deras Internetvanor. Forskning visar på att det är avgörande att vi vågar se människans villkor som intimt förknippade med teknikens utveckling och dess nya erbjudande. All ny teknik kräver att vi lär oss nya verktyg och alla nya verktyg kräver ny kunskap. Det är därför viktigt att vi vuxna anpassar oss efter de förändringar som sker i samhället. Dessa förändringar är för närvarande Internet, som kräver de vuxnas närvaro samt kännedom om barns digitala arenor.

Syfte: Syftet med denna studie är att genom insamlad empiri och teoretiskt underlag besvara hur business intelligence kan hantera kunskapsklyftor mellan taktisk och strategisk nivå i samband med beslutsprocesser. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, hermeneutiskt perspektiv och tematisk analys. Studien innefattar sju intervjuer på omkring en till två timmar och innehar informanter med varierande befattningar från ett flertal branscher. Upptäckter: Studien påvisar att BI-systems korrekthet och datakvalitet är av hög betydelse samt att arbetssystem bör utformas efter deltagarnas kunskap och behov. Utmaningar som explicit framhävs är vilken data och i vilken utsträckning datat ska delas mellan olika deltagare för att skapa en så kreativ process som möjligt utan att integritet och effektivitet påverkas negativt. Strategiska aktörer kan med BI använda intuitiva strategier som ett sätt att utvärdera de taktiska aktörernas underlag. Vidare tyder undersökningen på att graden av tillit som ges till taktiska aktörer grundas i aspekter som risk, tidsfönster och möjligheter.  Utöver detta indikerar undersökningen på att strategiska aktörer måste hitta en balansgång mellan standardisering och flexibilitet. Strategiska aktörer verkar vilja tillsätta en högre grad av standardisering på arbetssystemen i sig men inte så pass hög grad att de hämmar deltagarnas effektivitet.   Vidare verkar kultur, dataflöde och talangförvaltning vara av vital vikt. Ett lämpligt dataflöde medför till att de strategiska aktörerna får en översikt i taktiska aktörers arbetssystem. Vad gäller kultur och talangförvaltning påvisar undersökningen att BI kräver konstant arbete för att främja krossfunktionalitet och därmed få BI som en naturlig och genomsyrande kompetens inom hela organisationen. Originalitet och värde: Studien särskiljer sig genom att fokusera på taktisk respektive strategisk nivå inom organisationer. Studien innefattar även insikter från både taktisk och strategiskt håll - något som inte riktigt undersökts än. Tidigare empiri har främst fokuserat på andra ansatser som fokuserat specifika nivåer. Utöver detta fokuserar denna studie på bådas perspektiv och syn på hela beslutsunderlagsprocessen. / Purpose: The purpose of this study is through collected empirical and theoretical ground answer how business intelligence can manage the knowledge gap between tactical and strategic levels when it comes to decision making. Method: This is a qualitative study with semi-structured interviews, hermeneutic perspective and thematic analysis. The study consists of seven interviews with an estimated length of one to two hours each, with informants from varying sectors and positions. Findings: The study shows that the data quality is of high importance and that work systems should be designed according to the participants' knowledge and needs. Challenges that are explicitly emphasized are which data and to what extent the data should be shared between different participants, in order to create a creative process without having a negative effect on integrity and efficiency. Strategic actors can with BI use intuitive strategies as a means to evaluate the tactical actors' work. Furthermore, the survey indicates that the degree of trust given to tactical actors is based on aspects such as risk, urgency and opportunity. In addition, the survey indicates that strategic actors must find a balance between standardization and flexibility. Strategic actors seem to add a higher degree of standardization to the work systems themselves, but not to such an extent that they hamper the participants' efficiency. Furthermore, culture, data flow and talent management seem to be vital. An appropriate data flow means that the strategic actors get an overview of the tactical actors' work systems. In terms of culture and talent management, the survey shows that BI requires constant work to promote cross-functionality and thus get BI as a natural and ubiquitous competence within the entire organization. Originality and value: The study differs by focusing on tactical and strategic levels within organizations. This study also includes insights from both a tactical and strategic point of view - something that has not thoroughly been investigated yet. Previous empirical work has mainly focused on other approaches that have emphasized on specific levels. In addition, this study focuses on both perspectives on the entire decision-making process.

Software-Defined Networking (SDN) is a new evolving approach within the networking domain. The concept is based on decoupling and abstracting the control and data plane of the traditional network devices. This separation facilitates the network operations with many benefits such as faster delivery, better segmentation, scalability, programmability, enhancing the quality of service and the quality of experience. Despite all the benefits, SDN has its own set of challenges.  The purpose of this study is to explore the main challenges in adopting SDN architecture in Swedish organizations. The focus is on the skills gap as one of the main challenges and how Swedish organizations were able to manage it. A qualitative approach has been chosen to conduct this research using semi-structured interviews to collect the data from seven different organizations, using a mixture of a purposive and snowball sampling selection. A thematic approach was then used to generate categories and themes from the collected data. The results are consistent with previous studies when it comes to technical, financial and security challenges. The technical challenges, however, were fewer in comparison with previous studies. A new way of working was presented as a new challenge when implementing SDN solutions. Furthermore, the knowledge gap was mentioned as a key challenge within Swedish organizations when implementing/operating SDN.  Finally, clear recommendations were made to overcome the knowledge gap challenge, from consulting a third-party expert, having a detailed plan, employing a multiphase process for SDN implementation, to having an online learning platform available to the IT team. / Software-Defined Networking (SDN) är en framväxande teknik inom nätverksdomänen. Konceptet är baserat på att frikoppla och abstrahera kontrollplan och dataplan för de traditionella nätverksenheterna. Separationen underlättar nätverksdrift och ger många fördelar såsom, snabbare leverans, bättre segmentering, skalbarhet, förbättrade kvalitet på tjänsten och kvalitet på upplevelsen. Trots många fördelar har SDN också utmaningar. Syftet med denna studie är att utforska de största utmaningarna med att implementera SDN-arkitektur i svenska organisationer. Fokus ligger på kunskapsklyftan som är en av de tidigare identifierade huvudutmaningarna, och hur svenska organisationer har hanterat dessa. En kvalitativ metod har valts för att genomföra denna studie med hjälp av semistrukturerade intervjuer för att samla in data från sju olika organisationer, med hjälp av en blandning av målinriktat och snöbollsurval. En tematisk metod användes sedan för att generera kategorier och teman från den insamlade datan. Resultaten överensstämmer med tidigare studier när det gäller tekniska, ekonomiska och säkerhetsmässiga utmaningar. De tekniska utmaningarna var dock färre jämfört med tidigare studier. Ett nytt arbetssätt presenterades som en ny utmaning vid implementering av en SDN-lösning. Dessutom, nämndes kunskapsklyftan som en central utmaning inom svenska organisationer vid implementering och drift av SDN. Slutligen presenterades tydliga rekommendationer för att övervinna utmaningen med kunskapsgapet, från att konsultera en tredje part, att ha en tydlig plan, använda en flerfasprocess för SDN-implementering samt att ha en digital utbildningsplattform tillgänglig för IT-teamet.

This report shows a qualitative study on how six young adults in the ages between 20-30 who are students at Linnaeus University in Kalmar percieve their news consumption habits and their use of news media on digital platforms. The aim of the study is to examine whether the six students feel the strogest connection with the press where they were raised or where they currently live, why they choose to use the media platforms they do and what meaning the use of the media bare to the students. We have seen a lack of information concerning why young people choose to consume news online instead of in printed media. The study is focused on theories concerning what affects people in their choice of media platforms and channels. This report shows that geographic nature, the quality of the content and which political ideology the daily press is founded on does not affect the respondents choice of media. Our study shows that the most important factor for the respondents is that the platform is easily accesssible and flexible. We can also see that the dissapering of the printed newspaper is connected to generations and techonology.