No description available.

No description available.

Denna uppsats behandlar frågan om hur de fyra stora stockholmstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet beskrev gärningsmannen som den elfte december 2010 utförde ett terrordåd i Stockholm. För att få en så tydlig beskrivning av gärningsmannen som möjligt behandlas även frågan om hur attacken beskrevs. Uppsatsen behandlar också skillnaderna mellan hur morgontidningarna samt kvällstidningarna beskriver händelsen. Utifrån artiklar, tagna från en sjudagarsperiod från varje tidning och med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys visar studien på att de fyra olika tidningarna framställt gärningsmannen både som en god och ond människa. Detta genom en stor mängd olika både negativa och positiva personbeskrivningar. Händelsen beskrivs med ett femtiotal olika definitioner. Gärningsmannen och händelsen beskrivs på två helt skilda sätt beroende på om det är en kvällstidning eller dagstidning.

I den här uppsatsen undersöks två västerländska dagstidningars förstasidesbilder som tidningens anslag. Tidningarna är Dagens Nyheter, Sverige och The Times, Storbritannien och de studeras under en 3 månadersperiod. Anslagens likheter och olikheter analyseras utifrån bildspråkligt perspektiv. Här ses tydliga skillnader i Dagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som en konsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. När jag närmare studerar bildernas innehåll och funktion ses här tydliga likheter i anslagen såsom antal färgbilder och hur svartvita bilder används, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontra negativa budskap i bilderna är relativt lika representerade och att det finns ett generellt negativt budskap i internationell rapportering. Lika tydliga olikheter finner jag i budskapen kring aktiva eller passiva personer i bilderna, i val av ämnen och hur män respektive kvinnor representeras i dessa ämnesval. Även bildutsnittens olikheter är stor och skapar en i grunden tydlig skillnad hur man förmedlar sitt budskap. Olikheterna speglar de nationella skillnader som finns och förstärker de fördomar jag bär om våra länders syn på oss själva och varandra. Många frågor som kommer upp i materialet får inga svar. Jag har i denna uppsats endast skrapat på ytan med att synliggöra hur de anslag som vi ser via förstasidans bild kommunicerar med oss som mottagare. Det finns stort utrymme för att forska vidare kring delar i materialet som jag har undersökt, exempelvis utifrån genus och olika nationella diskurser.

<p>Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara hur publiceringen av nyheter på Internet, i form av en Internettidning, har påverkat en lokal morgontidnings organisation och verksam-het. Målet är redogöra för de faktorer som bidrar till den attityd som den studerade dagstid-ningens reportrar har gentemot Internettidningen.</p><p>Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie där intervjuer med reportrar, chefer och Internetan-svariga har använts för insamling av empiriskt material.</p><p>Huvudresultat: Denna studie har visat att den studerande lokaltidningens reportrar har haft svårt att inkorporera nyhetspublicering till Internettidningen i sin dagliga arbetsrutin. Report-rarna har anammat en negativ attityd till den nya verksamheten och vill inte arbeta med den trots att de finner Internettidningen vara viktig och ha många möjligheter för företaget och dem själva. Resultatet visar att ledningens osäkerhet och bristande ledning gällande Internet-tidningens status samt utveckling har skapat oro i organisationen och bidragit till reportrarnas inställning till Internettidningen, de ser den vara endast ytterliggare en arbetsuppgift. Studiens resultat pekar på vikten av att tidningsledningen kommunicerar sina mål till organisationen och utvecklar tydliga strategier för en ny verksamhet, för att den nya produkten ska accepteras av medarbetarna och för dess eventuella framgång inom och utanför organisationen.</p>

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara hur publiceringen av nyheter på Internet, i form av en Internettidning, har påverkat en lokal morgontidnings organisation och verksam-het. Målet är redogöra för de faktorer som bidrar till den attityd som den studerade dagstid-ningens reportrar har gentemot Internettidningen. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie där intervjuer med reportrar, chefer och Internetan-svariga har använts för insamling av empiriskt material. Huvudresultat: Denna studie har visat att den studerande lokaltidningens reportrar har haft svårt att inkorporera nyhetspublicering till Internettidningen i sin dagliga arbetsrutin. Report-rarna har anammat en negativ attityd till den nya verksamheten och vill inte arbeta med den trots att de finner Internettidningen vara viktig och ha många möjligheter för företaget och dem själva. Resultatet visar att ledningens osäkerhet och bristande ledning gällande Internet-tidningens status samt utveckling har skapat oro i organisationen och bidragit till reportrarnas inställning till Internettidningen, de ser den vara endast ytterliggare en arbetsuppgift. Studiens resultat pekar på vikten av att tidningsledningen kommunicerar sina mål till organisationen och utvecklar tydliga strategier för en ny verksamhet, för att den nya produkten ska accepteras av medarbetarna och för dess eventuella framgång inom och utanför organisationen.

Title: The transformation of news - an exploratory study of digital and analog news in the Swedish daily press. Author: Annika Arnell and Sofia Amanuel Tutor: Lowe Hedman Purpose: This explorative thesis attempts to study if new ways of news production and distribution created by recent digitalization processes and technical development has different impacts and effects when the same news events is published in the same daily newspaper in a digital as compared to an analog platform. Method/Material: The method used is an explorative qualitative content analysis. The articles are divided into three levels: main news, middle-sized news and notes. The material consists of 40 news articles from two Swedish daily newspapers, with a divide of 20 news articles per newspaper. Main results: This study demonstrates that there are differences in how a news article is formed in a digital as compared to an analog platform. The differences show that main news events are presented in the exact same way on both platforms. The smaller notes show vast differences in all categories and are often fuller on the digital platform, leaving information such as context and previous events out in the printed newspaper. The middle-sized news shows both similarities and differences. But the results are to varying to make any conclusive statement. Number of pages: 76 Course: Media and Communication studies C University: Division of Media and Communication, Department of information science, Uppsala University Period: Fall 2013 Keywords: digitalization, information technology, convergence, media logic, news schemata, news, daily newspaper, journalism, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet.

Den här uppsatsen försöker genom djupintervjuer med åtta respondenter att förstå om det finns några skillnader i nyhetsintresse och -konsumtion samt politiskt intresse och engagemang, mellan personer som växte upp i ett hem med och utan dagstidning. Om det uppkommer skillnader som inte går att koppla till om man vuxit upp med eller utan dagstidning ämnar den här uppsatsen också ge svar på vad de skillnaderna då kan bero på och utbildning finns med som möjlig variabel. Detta görs för att förstå om mediearv påverkar individers intresse och engagemang för nyheter och politik med en ansats i att nyhets- och politiskt intresse ligger till grund för en demokrati. Den teoretiska ramen består av teorin om kunskapsklyftor samt tidigare forskning om att internet kan överbrygga dem. Även kommersialisering av medier samt samband mellan dagstidningsläsning och demokratiskt engagemang gås igenom för att belysa olika personers olika utgångspunkter.   Studien kommer fram till att de mest nyhetsintresserade och politiskt engagerade växte upp med dagstidning i hemmet och att den minst nyhetsintresserade och minst politiskt engagerade växte upp utan dagstidning i hemmet. Det stödjer teorin om kunskapsklyftor. De övriga, däremot, visar en ganska jämn aktiv nyhetskonsumtion och ett ganska jämnt högt intresse för politik. Kommersialiseringen av medierna sägs avpolitisera medborgarna men den här studien säger emot det, då tre personer som växte upp med föräldrar som hade kvällstidning som första nyhetskälla och själva har sociala medier och gratistidning som främsta källa, är aktiva nyhetskonsumenter som är mycket intresserade av politik. Den här studien visar också två respondenter som vuxit upp i hem utan dagstidning med outbildade föräldrar som aldrig pratade om politik hemma, som själva är nyhetsintresserade, politiskt engagerade med varsin akademisk examen. Vad de mer har gemensamt är att de använder sociala medier som nyhetskälla. Det är förenligt med studien som visar att internet kan överbrygga kunskapsklyftor. Den här studien innehåller alltså respondenter som både talar för och emot teorin om kunskapsklyftor.

Syfte: Undersökningen vill öka kunskapen om svenska dagstidningars rapportering av terrorbrott och vilka kausaliteter som svenska dagstidningar lyfter fram som förklaringar till terrorbrott i sin nyhetsrapportering. Frågeställningar: 1: Vilka kausaliteter har de svenska dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet lyft fram i sin nyhetsrapportering av de terrorbrott som skedde i: ● Utöya i Norge 2011 ● Newtown i USA 2012 ● Kuwait City i Kuwait 2015 2: Vilken förståelse av terrorbrott som fenomen bidrar svenska dagstidningar till att skapa med sin nyhetsrapportering av dessa händelser? 3: Hur kan man använda geografisk och kulturell närhet/distans för att förstå rapportering av terrorbrott inom svenska dagstidningar?  Metod och material: Undersökningen använder en kvantitativ innehållsanalys av svenska dagstidningars rapportering av tre olika fall av terrorbrott. Huvudresultat: Den förståelse av terrorbrott som svenska dagstidningar bidrar till att skapa varierar mellan olika fall av terrorbrott. Svenska dagstidningar rapporterar en stor variationen av kausaliteter mellan olika fall.

In what ways are Ukrainian refugees framed in Swedish news media? According to agenda-setting theory the choices made by journalists have a real effect on public opinion and politics. This essay attempts to analyse and clarify the portrayal of the refugees from Ukraine in Swedish newspapers in order to make a contribution to the general research about media framing of refugees. 71 articles and editorials from the largest daily newspapers of Sweden, published between February and April of 2022, were read and interpreted. The attributes that refugees were characterised as having were analysed, resulting in two principal frames: the Asset, and the Victim, which represent the predominant ways in which journalists show the refugees as deserving of coming to and remaining in Sweden. The refugees are rarely presented as a problem; rather, it’s the Swedish state and Migration Agency which are portrayed as problematic. The findings are of interest both because of the effect media framing may have on society and politics, but also due to the differences in framing between the Ukrainian refugees and the refugees who came to Sweden during the ‘refugee crisis’ of 2015.