More than 800 000 people take their own lives every year, this effects over five million people – family, friends and acquaintances. To report about this requires knowledge and careful consideration about how and what to write, therefore it is crucial to understand how journalists and news chiefs talk and think about their suicide reporting. And why they do or do not report about suicide. Therefore, four journalists and two news chiefs from two different newspapers have discussed 15 questions about their suicide reporting in group interviews at each editorial office. During these interviews it became clear that journalists and news chiefs discuss suicide reporting more often when a suicide actually happens, but seldom otherwise. This behaviour is more or less explainable in terms of social responsibility theory, news valuation theory and the theory of professionalism. Some conclusions drawn from this was that research in this area must continue and that media theories are insufficient when it comes to suicide reporting.

The purpose of this essay has been to study if all the districts in the city of Malmoe get to be seen in the city’s biggest newspaper, Sydsvenskan. Is the reporting proportional? What images is the newspaper offering the citizens? Do they match the reality? Or are some parts of Malmoe in the dark, in a media shadow? Research done in the past has shown that Stockholm in many ways is in a media shadow. The same pattern was shown in Gothenburg. It has also been argued that the district Rosengård in Malmoe has suffered the same treatment. This essay studies if this also applies to the whole city of Malmoe. With a quantitatively and a qualitatively perspective, four weeks of articles have been analyzed. This essay holds the answers to what subjects and which people are represented in the paper. It studies if the reporting is proportional and explains what images are offered from the different parts of Malmoe. The conclusions show that several parts of Malmoe are in a media shadow, exposed to unilateral and in some cases non-existing reporting, leaving the citizens with an untrue image of their city.

A daily newspaper’s main purpose is to inform its readers without creating noise. Theimportance of the visual presentation is therefore of weight for an effectivecommunication process. This study informs about the importance of typography inthe visual decoding process. The study includes the Swedish newspaper DagensNyheter’s transition from printed media to digital media adapted to an Ipad. It alsoincludes what changes this transition has resulted in for the communication process. The study has been conducted through a qualitative content analysis, where acomparative process of the selected medias has occurred. The theories we have beenusing in the study were mainly from a typographic point of view focusing onreadability. Other than that we have made use of theories about visual communicationand theories of the digital media's impact on society. Our study shows that the transition from printed newspaper to digital newspaperadapted to an Ipad has taken typographical aspects into consideration whenpresenting the material. The convergence between printed media and digitalizedmedia has created a basis for interaction that makes the reader involved in theprocess. The former one-way communication has been replaced with a moreinteractive two-way communication where the user is more than just a receiver.

<p>Syfte </p><p>Detta examensarbete gjordes för att försöka underlätta och förbättra arbetet med gråbalansstyrning vid dagstidningstryck. Punkter som ingår:</p><p>- Hur väl går det att mäta med densitometer på gråbalansfälten, och vad kan påverka dess mätvärden? </p><p>- Går det att hitta några riktlinjer för hur mätvärden, som erhålls från densitometern, skall förhålla sig till varandra? </p><p>- Hur små kan gråbalansfälten vara och ändå vara tillförlitliga att arbeta med visuellt? </p><p>- Hur förhåller sig konventionellt raster till stokastiskt raster? </p><p>Resultat </p><p>Vad gäller val av gråbalanston kan rekommenderas att använda någon av de fyra mellantoner, som ingick i undersökningen. Den allra ljusaste tonen i testerna är väldigt svår att läsa av visuellt, och vid mätning med densitometer är den inte tillräckligt känslig för variationer i fulltonsdensiteterna och punktareorna.Den allra mörkaste tonen är den som är enklast att läsa av visuellt i små fält, men vid mätning ger den väldigt spridda och oregelbundna mätvärden. </p><p>Vid mätning med densitometer är konventionellt raster stabilare än stokastiskt raster. Stokastiskt raster ger lite högre mätvärden, än vad det konventionella rastret gör, då båda metoderna har samma rastertonvärden för de ingående tryckfärgerna. Vid visuell bedömning har rastermetoderna olika fördelar. För konventionellt raster är det lättare att identifiera små densitetsavvikelser, medan stokastiskt raster är lättare att avläsa på väldigt små fält, då avvikelsen på fulltonsdensiteten ligger på +/- 0,1 D. </p><p>Placeringen på sidan spelar en stor roll när det gäller mätning med densitometer. Det allra viktigaste är att inte placera gråbalkarna så att de trycks bakom varandra på varsin sida av pappret. Detta påverkar mätningsresultatet relativt mycket. Även val av placering i tryckriktningen påverkar mätningar. Det gick att se klara tendenser på förändring i punktarean, genom att den ökade längs tryckriktningen. Denna förändring i punktarean påverkade mätvärdet. </p><p>Vid mätning med densitometer på ett CMY-fält, tryckt med konventionellt raster, ska C och M ge samma värde, medan Y skall ligga ungefär 0,01 mätenhet högre. För att K-fältet ska vara så likt CMY-fältet som möjligt, bör dess K-värde ligga 0,02 mätenheter över värdet för C i CMY-fältet. Det inbördes förhållandet mellan C-, M- och Y-värdena i CMY-fälten är vid stokastiskt raster svårare att bestämma. De ligger dock nära varandra i de flesta toner. Som referensmätvärde för C kan sägas att det bör ligga något under tonvärdet för cyan, vid konventionellt raster. När stokastiskt raster används bör detta värde ligga något över tonvärdet för cyan.</p>

Syfte Detta examensarbete gjordes för att försöka underlätta och förbättra arbetet med gråbalansstyrning vid dagstidningstryck. Punkter som ingår: - Hur väl går det att mäta med densitometer på gråbalansfälten, och vad kan påverka dess mätvärden? - Går det att hitta några riktlinjer för hur mätvärden, som erhålls från densitometern, skall förhålla sig till varandra? - Hur små kan gråbalansfälten vara och ändå vara tillförlitliga att arbeta med visuellt? - Hur förhåller sig konventionellt raster till stokastiskt raster? Resultat Vad gäller val av gråbalanston kan rekommenderas att använda någon av de fyra mellantoner, som ingick i undersökningen. Den allra ljusaste tonen i testerna är väldigt svår att läsa av visuellt, och vid mätning med densitometer är den inte tillräckligt känslig för variationer i fulltonsdensiteterna och punktareorna.Den allra mörkaste tonen är den som är enklast att läsa av visuellt i små fält, men vid mätning ger den väldigt spridda och oregelbundna mätvärden. Vid mätning med densitometer är konventionellt raster stabilare än stokastiskt raster. Stokastiskt raster ger lite högre mätvärden, än vad det konventionella rastret gör, då båda metoderna har samma rastertonvärden för de ingående tryckfärgerna. Vid visuell bedömning har rastermetoderna olika fördelar. För konventionellt raster är det lättare att identifiera små densitetsavvikelser, medan stokastiskt raster är lättare att avläsa på väldigt små fält, då avvikelsen på fulltonsdensiteten ligger på +/- 0,1 D. Placeringen på sidan spelar en stor roll när det gäller mätning med densitometer. Det allra viktigaste är att inte placera gråbalkarna så att de trycks bakom varandra på varsin sida av pappret. Detta påverkar mätningsresultatet relativt mycket. Även val av placering i tryckriktningen påverkar mätningar. Det gick att se klara tendenser på förändring i punktarean, genom att den ökade längs tryckriktningen. Denna förändring i punktarean påverkade mätvärdet. Vid mätning med densitometer på ett CMY-fält, tryckt med konventionellt raster, ska C och M ge samma värde, medan Y skall ligga ungefär 0,01 mätenhet högre. För att K-fältet ska vara så likt CMY-fältet som möjligt, bör dess K-värde ligga 0,02 mätenheter över värdet för C i CMY-fältet. Det inbördes förhållandet mellan C-, M- och Y-värdena i CMY-fälten är vid stokastiskt raster svårare att bestämma. De ligger dock nära varandra i de flesta toner. Som referensmätvärde för C kan sägas att det bör ligga något under tonvärdet för cyan, vid konventionellt raster. När stokastiskt raster används bör detta värde ligga något över tonvärdet för cyan.

During the last 50 years the newspaper industry has changed rapidly. The digitalization of society is a driving factor of these changes and have led to a globalization of the newspaper industry. Increasingly, the newspaper industry has gone from only publishing news in a physical form to more digital formats. During this process organizational structures have evolved, and IT is taking a bigger role within this industry. At the same time, customers behavior regarding news reading is changing. Digitalization has led to opportunities for organizations to analyze these changes through Big Data. Despite all of these changes, not much have happened regarding work with customer insights. As a result, the newspaper industry has lagged behind regarding customer insights. To utilize the possibilities with digital customer insights, organization strategies, goals and competence have become more relevant. This study focuses on creating a deeper understanding for challenges and conditions organizations within the newspaper industry have to address in their work with digital customer insight. To create this understanding, the study focuses on current research regarding digital transformation, innovation and change management. As well as, providing guidelines for how organizations can develop digital customer insights and integrate these within the organization.

At the end of February 1957, the WHO announced that a highly contagious flu epidemic was raging in China, where hundreds of thousands of people had fallen ill. This flu then spreads with furious speed over the rest of the world and becomes known as the Asian flu. The main purpose of the essay is to use a qualitative content analysis to investigate and compare how the Asian flu pandemic was portrayed in the Swedish newspapers Norrskensflamman and Dagens Nyheter at its outbreak in 1957. The reason why these two newspapers have been chosen is due to their differences in quantity, political tendency and their geographical locations. Both dailies have also been available digitally. Based on own investigations in the thesis, as well as research on previous epidemics that have affected Sweden, three themes have been identified; panic, vaccines and societal change. These are a starting point for seeking answers to what the portrayal looks like, what differences there are between the newspapers and whether Norrbotten is affected in a different way compared to the rest of Sweden. The articles on the Asian flu that have been investigated have been located in the two newspapers and compared in relation to each other. The essay shows both similarities and differences in the newspapers' reporting of the Asian flu, where the most prominent are the panic aspects. Together, both newspapers report a much lower death toll from the flu than the actual one, but differ in how much responsibility they take to prevent public panic, for example through word choice. Their early reporting on the work with vaccines also helps to calm and convey that the situation is under control. On the other hand, the content of the articles changes quickly when it is clear that the infection is raging in Sweden. Information in the newspapers regarding societal changes is sparse and there are few indications that they are permanent.There are no clear indications that Norrbotten was hit much harder by the Asian flu than the rest of Sweden, quite the opposite.

<p>Trovärdighet är inte ett givet ting inom samhällets ramar. Det krävs en ömsesidig relationsuppbyggnad mellan parterna. Syftet var att belysa tidningsutgivarnas legitimitet i förhållande till innehållet i tidningen. Studien genomfördes med kvalitativ metod och avsåg två fallstudieobjekt, en morgontidning och en kvällstidning. Dessa var Göteborgs-Posten och Göteborgs-Tidningen. Teoretiska frågeställningar kring legitimitet var definitionen av legitimitet, påverkan, faktorer för hög respektive låg trovärdighet, nyhetsartiklarnas komponenter samt dagordningsfunktionen. Slutsatsen är att de båda fallstudieobjekten är legitima men på olika sätt. Ett gemensamt element är att varken dagstidningar eller kvällstidningar föreföll tro helt och fullt på "objektiv information".</p><p> </p> / <p>Credibility is not a given thing in society. It requires a mutual relationship between the parties. The purpose of this study was to illuminate newspaper legitimacy in relation to media content. The study used a qualitative approach and comprised two case studies, one morning- newspaper and one evening paper, which were the Göteborgs-Posten and the Göteborgs-Tidningen. The main theoretical issues concerning legitimacy were the definitions of legitimacy, impacts, factors of high and low credibility, news components and agenda setting. The conclusion was that both newspapers shared a degree of legitimacy, but with different implications. Neither the morning nor the evening paper seemed to believe whole-heartedly in objective information.</p>

Trovärdighet är inte ett givet ting inom samhällets ramar. Det krävs en ömsesidig relationsuppbyggnad mellan parterna. Syftet var att belysa tidningsutgivarnas legitimitet i förhållande till innehållet i tidningen. Studien genomfördes med kvalitativ metod och avsåg två fallstudieobjekt, en morgontidning och en kvällstidning. Dessa var Göteborgs-Posten och Göteborgs-Tidningen. Teoretiska frågeställningar kring legitimitet var definitionen av legitimitet, påverkan, faktorer för hög respektive låg trovärdighet, nyhetsartiklarnas komponenter samt dagordningsfunktionen. Slutsatsen är att de båda fallstudieobjekten är legitima men på olika sätt. Ett gemensamt element är att varken dagstidningar eller kvällstidningar föreföll tro helt och fullt på "objektiv information". / Credibility is not a given thing in society. It requires a mutual relationship between the parties. The purpose of this study was to illuminate newspaper legitimacy in relation to media content. The study used a qualitative approach and comprised two case studies, one morning- newspaper and one evening paper, which were the Göteborgs-Posten and the Göteborgs-Tidningen. The main theoretical issues concerning legitimacy were the definitions of legitimacy, impacts, factors of high and low credibility, news components and agenda setting. The conclusion was that both newspapers shared a degree of legitimacy, but with different implications. Neither the morning nor the evening paper seemed to believe whole-heartedly in objective information.

This qualitative study examines how emergency people are framed in Swedish evening-, and local newspapers during the forest fire in Västmanland, Sweden 2014. The study also includes if there is any difference between the framing due to the location of the newspaper. The study is based on qualitative text analysis. The theoretical basis is representation, framing theory, media image, media logic and a few conceptions from crisis communication theory. An overall result is that critique of emergency people never are answered. An other is that critique often is directed to people who haven’t been able to affect the critique situations.