Skogsbranden i Västmanland 2014 utvecklades till en samhällstörning som ställde höga krav på det svenska krisberedskapssystemet. Ett stort antal samhällsaktörer var involverade i insatsen som i efterhand har blivit föremål för granskning på flera håll. Insatsen har kritiserats bland annat för bristande samverkan och effektivitetsproblem. Den här studien undersöker varför insatsen drabbades av effektivitetsproblem och huruvida krisberedskapssystemets utformning påverkade. Med hjälp av teorin om byråpolitik som berör konkurrens mellan samverkanspartners har insatsen analyserats genom rapporter och utredningar. Utifrån det teoretiska ramverket har intressekonflikter, beslutsmandat och implementeringseffekter analyserats. Resultatet av analysen visar att effektivitetsproblem kan spåras till krisberedskapssystemets struktur. Studien menar vidare att styrande principer, ansvars-, likhets-, närhetsprincipen samt det geografiska områdesansvaret, i systemet bidrog till att en byråpolitisk beslutsstruktur uppstod vilket hämmade insatsens effektivitet. Därmed föreslås också att de förväntningar som krisberedskapssystemet etablerar på aktörer gällande samordning och samverkan kompletteras med en tillsynsfunktion.

The Iron Age cemetery at Tuna in Badelunda parish, Västmanland, is a complex and unique burial ground used for only 69 graves during a period of roughly 700 years, between 300 - 1050 AC. The individuals buried at Tuna show an impressive variety of gravegods as well as stonesettings formed above the grave. Who where these people that were cremated at Tuna, among the mysterious women in the boats and the rich women in grave X? As we study the graves of the cremated individuals we reach a new understanding of the cemetery; from its social structure down to every individual. Through the analysis of the stonesettings, gravegods and bones we see a how these subjects, when analysed, show a picture of the individuals and social structure of the cemetery. It was a cemetery for the higher society and unique individuals rather then the average people.

<p><strong>Examensarbetets titel:</strong> Balanserat styrkort i Folktandvården Västmanland – En studie utifrån tre aktörers upplevelser.</p><p> </p><p><strong>Seminariedatum:</strong> 16 januari 2009.</p><p> </p><p><strong>Ämne/Kurs:</strong> Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng.</p><p> </p><p><strong>Författare:</strong> Martin Karlsson och Rikard Magnusson</p><p> </p><p><strong>Handledare:</strong> Ulla Pettersson</p><p> </p><p><strong>Nyckelord:</strong> Balanserat styrkort, Folktandvården Västmanland, sjukvårdsorganisation.</p><p> </p><p><strong>Problemdiskussion: </strong>Det balanserade styrkortet är ursprungligen inte utvecklat för offentliga organisationer. Folktandvården Västmanland är en offentlig organisation. Dock har Folktandvården Västmanland valt att införa balanserat styrkort som styrverktyg.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet är att få förståelse för hur de tre aktörerna inom Folktandvården Västmanland upplever det balanserade styrkortet med avseende till utformning och perspektiv. Dessutom studeras hur aktörerna upplever verksamheten efter införandet av det balanserade styrkortet.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Empiri samlades in dels via semistrukturerade intervjuer, dels via litteratur- och artikelsökning. En kvalitativ metod användes.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Teoretiska perspektiv: </strong>Studien tar upp relevant teori inom områdena kring det balanserade styrkortet, den professionella organisationen samt de tre aktörerna.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Empiri: </strong>Empirin grundar sig på intervjuer med Pernilla Andersson och Helena Tengbert, ekonomer i Folktandvården Västmanland, Ingvar Nordén, landstingsfullmäktige i Landstinget Västmanland och Bo Stigberger, klinikchef på Folktandvården Herrgärdet. Övrigt material kommer från interna dokument från Folktandvården Västmanland.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Slutsats: </strong>Folktandvården Västmanlands balanserade styrkortet skiljer sig på många sätt ifrån grundmodellen.<strong> </strong>Det balanserade styrkortet upplevs olika beroende på vilken aktör som tillfrågas. Det balanserade styrkortet används mer som ett uppföljningssystem än som ett styrverktyg. Nyckeltalen utformades av klinikcheferna. Kommunikationen och beslutsunderlaget upplevs ha förbättrats.</p>

Examensarbetets titel: Balanserat styrkort i Folktandvården Västmanland – En studie utifrån tre aktörers upplevelser.   Seminariedatum: 16 januari 2009.   Ämne/Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng.   Författare: Martin Karlsson och Rikard Magnusson   Handledare: Ulla Pettersson   Nyckelord: Balanserat styrkort, Folktandvården Västmanland, sjukvårdsorganisation.   Problemdiskussion: Det balanserade styrkortet är ursprungligen inte utvecklat för offentliga organisationer. Folktandvården Västmanland är en offentlig organisation. Dock har Folktandvården Västmanland valt att införa balanserat styrkort som styrverktyg.   Syfte: Syftet är att få förståelse för hur de tre aktörerna inom Folktandvården Västmanland upplever det balanserade styrkortet med avseende till utformning och perspektiv. Dessutom studeras hur aktörerna upplever verksamheten efter införandet av det balanserade styrkortet.   Metod: Empiri samlades in dels via semistrukturerade intervjuer, dels via litteratur- och artikelsökning. En kvalitativ metod användes.   Teoretiska perspektiv: Studien tar upp relevant teori inom områdena kring det balanserade styrkortet, den professionella organisationen samt de tre aktörerna.   Empiri: Empirin grundar sig på intervjuer med Pernilla Andersson och Helena Tengbert, ekonomer i Folktandvården Västmanland, Ingvar Nordén, landstingsfullmäktige i Landstinget Västmanland och Bo Stigberger, klinikchef på Folktandvården Herrgärdet. Övrigt material kommer från interna dokument från Folktandvården Västmanland.   Slutsats: Folktandvården Västmanlands balanserade styrkortet skiljer sig på många sätt ifrån grundmodellen. Det balanserade styrkortet upplevs olika beroende på vilken aktör som tillfrågas. Det balanserade styrkortet används mer som ett uppföljningssystem än som ett styrverktyg. Nyckeltalen utformades av klinikcheferna. Kommunikationen och beslutsunderlaget upplevs ha förbättrats.

Föreliggande rapport studerar naturlig föryngring med frötallar. Syftet är att studera och förstå vilka faktorer som påverkar utfallet av naturlig föryngring med hjälp av fröträd genom att titta på rådande teoribildning på området samt jämföra denna med resultat från en egen genomförd fältstudie.   Metodmässigt har studien genomförts som en fältstudie där två hyggen belägna i Norbergs kommun i Västmanland studerats ca 10 år slutavverkning.   Slutsatserna, baserade på resultaten från fältstudien, visar att sammantaget har den naturliga föryngringen givit tillfredställande resultat, även om de olika inventeringsmetoderna ger något olika resultat. Vidare finner man att såväl läge, karaktäristika som ljusförhållanden, i enlighet med teorin, har en tydlig inverkan på föryngringsresultatet. Både provytans läge och karaktäristika på hygget samt skillnader mellan de två hyggena stödjer dessa resultat. Fältstudiens resultat ger vidare att det råder ett tydligt samband mellan god föryngringskvalitet och provytans närhet till frötallar. Avseende plantornas höjdfördelning konstateras att resultaten skiljer sig åt ganska markant dels mellan provytor samt speciellt mellan hyggena, vilket troligen kan sammankopplas med mer gynnsammare ljusförhållanden på det ena hygget. Vidare kan det skönjas att provytor med ett högt antal uppmätta plantor inte sällan också visade en hög höjd på plantorna. Resultaten gav även att inslaget av andra träslag än tall är stort på båda hyggena och står för mer än en tredjedel av antalet föryngrade plantor.

The purpose of this essay is to examine the national office, landskansliet, in Västmanland's submitted passport extracts for domestic voyages in Västmanland according to the strengthened requirements, which meant that all travellers had to hold passports, in 1812 royal orders. The passport constraint is analysed as a tool for exercising power, based on Michael Foucaults theory of power and knowledge. The method that is used is a qualitative text analysis. This essay shows that the passport constraint can be analysed based on Foucaults power and knowledge. That the two concepts are closely linked in the case of the landskansli legitimate use of the passport constraint as a means of power. Power is different depending on who it was that travelled. Against some people the exercise of power is greater than others. Above all, the degree of power is greater against servants who travelled without company, foreigners, workers and the unemployed. This is evident in the "special notes" field that the landskansli used in the passport extracts. The survey also shows that residents who travelled between places in the county didn’t have to apply for a passport. Hence the power targets only those who intended to travel across the county borders or whether they were just passing through the county. Travellers who passed through were obliged to show their passports to the landskansli. Even the magistrate in the county's cities had the right to issue passports for those who applied for travel. This meant that the landskansli did not have a monopoly over the passport constraint in the county.

Viking-age boat grave burials are a less common but still repeatedly used way to bury the dead during the late Iron Age. Boat burials are exceptional in many aspects, not only due to placing the individual in a boat with numerous burial gifts including animals, but also by burying the individual without prior cremation, a common practice during the Iron Age. The aim of this thesis is to genetically analyse inhumation boat graves and compare the genetic composition of the ancient individuals with modern populations through population genetic analyses. This will highlight these particular human remains in a mobility context. A total of 11 individuals was analysed, but only one yielded enough DNA for further statistical analyses. This one individual proved genetically exceptionally well preserved. The results clearly show that the individual (a female) has a genetic affinity to populations in northern Europe. However, the results do not discriminate between modern Baltic/Scandinavian populations, depending on the statistical test.

Uppsatsen syftade till att undersöka huruvida det går att se tendenser till en gentrifiering på den västmanländska landsbygden. För att undersöka detta utgick studien från en lista med indikatorer som skapades utifrån tidigare forskning. Listan låg sedan till grund för en statistisk undersökning av fem landsbygdskommuner i Västmanland, där indikatorerna studerades var för sig. Vidare gjordes även en kvantitativ fallstudie i en av de studerade kommunerna, där intervjuer gjordes med boende i kommunen, för att sedan jämföras med det som påvisats statistiskt. Det gjordes för att se om de som bor på landsbygden upplever förändring omkring sig på samma sätt som det statistiskt påvisats. Resultatet från den statistiska studien visade att det möjligtvis pågår en gentrifiering på den västmanländska landsbygden, men att inte alla indikatorer pekade entydigt på det. Fallstudien visade att de boendes berättelser i stort sett stämde överens med den statistiska studien, men inte till fullo, varav det drogs en slutsats att det inte är möjligt att dra en slutsats om gentrifiering för en hel kommun enbart baserat på statistik.

<p>Studier visar att åtgärder krävs för att minska svenska barns intag av sötsaker och fett samt öka intaget av frukt och grönsaker. Skolors roll i att främja en hälsosammare kosthållning hos barn måste därför få en ökad uppmärksamhet. Lärare bör ta tillvara på tillfällen som ges att i undervisningen förmedla en positiv syn på mat. Sapere-metoden är en pedagogisk metod som syftar till att öva upp elevers sensoriska förmåga, utveckla deras språk samt på sikt förbättra deras matvanor. Denna metod tillämpas idag på skolor i Västmanland. Syftet med studien var att studera lärares upplevelser av Sapere-metoden i Västmanland, hur tillämpningen påbörjades, vilka förväntningar som fanns samt vilka möjligheter och hinder som påträffats under processen. Insamlingen av data skedde genom intervjuer med lärare och intervjuerna analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att skolorna började tillämpa Sapere-metoden eftersom en person på skolan blev inspirerad. Förväntningarna handlade om en utveckling hos barnen, att bryta trender i samhället samt förväntningar att fortsätta arbetet med metoden i framtiden. Möjligheter är att metoden går att använda i alla skolämnen, att den utövas praktiskt samt går i linje med läroplanen. Hinder i arbetet är tidsbrist, kostnaden samt utbyte av personal i skolan.</p> / <p>Studies show that measures are required to reduce Swedish children’s intake of sugar and fat and to increase their intake of fruits and vegetables. Schools role in promoting a healthier diet in children must be given a greater attention. Teachers must take care of the opportunities they have that in the teaching mediate a positive view on food and meals. Sapere-method is an educational method and the aim is to practice pupils in their ability to use all their senses, to develop their language use and in the long term improve their food habits. This method is applied in schools in Västmanland. The aim with this study was to study teacher’s experiences of the Sapere-method in Västmanland, how the method was applied, what expectations there was, and what opportunities and obstacles encountered during the process. Data collection was done by interviewing teachers and the interviews were analyzed using a content analysis. The results of the study show that the Sapere method was applied because a person at the school became inspired. Expectations were a development of the children, to break the trends in society and expectations to continue the work in the future. The opportunities are that the method can be used in all school subjects, that is practiced practical and is in line with the curriculum. Obstacles in the method are lack of time, the cost and exchange of personnel in the school.</p>

Studier visar att åtgärder krävs för att minska svenska barns intag av sötsaker och fett samt öka intaget av frukt och grönsaker. Skolors roll i att främja en hälsosammare kosthållning hos barn måste därför få en ökad uppmärksamhet. Lärare bör ta tillvara på tillfällen som ges att i undervisningen förmedla en positiv syn på mat. Sapere-metoden är en pedagogisk metod som syftar till att öva upp elevers sensoriska förmåga, utveckla deras språk samt på sikt förbättra deras matvanor. Denna metod tillämpas idag på skolor i Västmanland. Syftet med studien var att studera lärares upplevelser av Sapere-metoden i Västmanland, hur tillämpningen påbörjades, vilka förväntningar som fanns samt vilka möjligheter och hinder som påträffats under processen. Insamlingen av data skedde genom intervjuer med lärare och intervjuerna analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att skolorna började tillämpa Sapere-metoden eftersom en person på skolan blev inspirerad. Förväntningarna handlade om en utveckling hos barnen, att bryta trender i samhället samt förväntningar att fortsätta arbetet med metoden i framtiden. Möjligheter är att metoden går att använda i alla skolämnen, att den utövas praktiskt samt går i linje med läroplanen. Hinder i arbetet är tidsbrist, kostnaden samt utbyte av personal i skolan. / Studies show that measures are required to reduce Swedish children’s intake of sugar and fat and to increase their intake of fruits and vegetables. Schools role in promoting a healthier diet in children must be given a greater attention. Teachers must take care of the opportunities they have that in the teaching mediate a positive view on food and meals. Sapere-method is an educational method and the aim is to practice pupils in their ability to use all their senses, to develop their language use and in the long term improve their food habits. This method is applied in schools in Västmanland. The aim with this study was to study teacher’s experiences of the Sapere-method in Västmanland, how the method was applied, what expectations there was, and what opportunities and obstacles encountered during the process. Data collection was done by interviewing teachers and the interviews were analyzed using a content analysis. The results of the study show that the Sapere method was applied because a person at the school became inspired. Expectations were a development of the children, to break the trends in society and expectations to continue the work in the future. The opportunities are that the method can be used in all school subjects, that is practiced practical and is in line with the curriculum. Obstacles in the method are lack of time, the cost and exchange of personnel in the school.