Kriminaliteten i universitetsstaden Lund har alltid varit ett förekommande fenomen. Vid medborgardialoger framhäver de lokala medborgarna till polis och kommun vad de upplever som otryggast. Baserat på fyra frågeställningar har studiens syfte varit en blottläggning av samverkan mellan medborgarna, kommunen och polisen som har gett upphov till medborgarlöftet i kampen mot brottsligheten i Lund. Denna samverkan har ett brottsförebyggande syfte. För att kunna besvara frågeställningarna har arbetet koncentrerats på två kriminologiska teorier, rational choice- och rutinaktivitetsteorin. I vår studie har vi använt oss av en kvantitativ metod som gör gällande sekundäranalys av offentlig statistik. Valet av den här metoden föll sig naturligt då den är lämpar sig väl för den studie av brottslighet inom Lunds kommun som vi ämnat att beakta. Metodvalet är även motiverbart utifrån ett tids- och ekonomiskt perspektiv då den stora mängden av kvantitativa data i form av inrapporterade polisanmälningar, som vi analyserat, upptas av polismyndigheterna och sedermera bearbetas av Brottsförebyggande rådet och presenteras i statistisk form. Som en avgränsning har vi valt att fokusera på åren 2010-2015. Vi har analyserat fyra olika brott inom kommunen: brott mot trafikbrottslagen, tillgrepp av icke motordrivet fortskattningsmedel, cykel, brott mot narkotikastrafflagen samt en analys av samtliga anmälda brott inom kommunen. Den totala mängden anmälda brott indikerar under perioden 2010-2015 en svag eskalerande trend och tendens gällande brottsutvecklingen och den totala mängden anmälda brott. En genomsnittsberäkning visar att det i snitt anmäls 14 924 st. brott årligen mellan åren 2010 till och med 2015.

Svensk diskrimineringslagstiftning slår fast att arbetsgivare och utbildningssamordnare ska motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Lagens tredje kapitel, kallat Aktiva åtgärder, syftar till att arbetet med antidiskriminering ska bedrivas i förebyggande syfte. Lagen reglerar både ett förbud mot diskriminering men även att diskriminering ska förhindras genom att det aktivt motarbetas. Denna uppsats undersöker aktiva åtgärder på två sätt. Analysen av aktiva åtgärders lagtext visar på att det är en symbolisk policy som präglas av hög otydlighet och vaga målsättningar. Två kommuners styrdokument analyseras därefter för att undersöka hur lagen implementerats utifrån deras arbetsgivarroll. Resultatet visar på skillnader i tillvägagångssätt mellan de två kommunala arbetsgivarna. Trots skillnaderna återfinns samma problematik; det finns en särkoppling av arbetsgivarnas formella och informella arbete med aktiva åtgärder samt att det senare är svår att utläsa vad det innebär.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka och göra en hållbarhetsanalys över Lunds kommuns styrdokument vad gäller hållbar utveckling. Styrdokumenten utgörs av programmet för hållbar utveckling LundaEko, Lunds kommuns översiktsplan och den fördjupade översiktsplanen för Brunnshög. Analysen är av kvalitativ karaktär och utgörs av en fallstudie och en dokumentstudie. Uppsatsen har tagit fram en egen analysmodell baserat på fyra relevanta indikatorer, de Globala målen och Agenda 2030 samt hur begreppet hållbar utveckling definieras och används i styrdokumenten. Undersökningen har ett större fokus på social och ekologisk hållbarhet i syfte att göra en mer djupgående analys. Kommunens fysiska åtgärder och definition av begreppet hållbar utveckling undersöks utifrån styrdokumenten. Resultatet visade att Lunds kommun inte har en enhetlig bild om vad hållbar utveckling innefattar. Kommunen har ett stort fokus på ekologisk hållbarhet, vilket resultatet visar bidrar till ett minskat fokus på social och särskilt ekonomisk hållbarhetsutveckling i stadsbyggnadsprojekten. De har därtill en fjärde dimension som de tar upp i sin översiktsplan, den kulturella dimensionen. Stadsbyggnadsprojektet i Brunnshög motiveras med sociala och ekologiska innovationer men flertalet av de policys och strategierna som presenteras i styrdokumenten realiseras inte i praktiken. Det råder en varierande tydlighetsgrad i vad som bör ingå i de båda översiktsplanerna. Begreppet hållbar utveckling är diffust, vilket kan vara en bidragande faktor till att kommunen har utrymme att använda sig av en kulturell dimension. Möjligtvis skulle framtagandet av en nationell mall för hållbar utveckling innebära att det inte lämnas utrymme för egna tolkningar. Detta skulle underlätta för stadsbyggnadsprojekt som Brunnshög. I nuläget slängs det med abstrakta strategier och policys samt nya hållbarhetsdimensioner, vilket leder till att fysiska åtgärder för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet krockar. / The purpose of this essay is to investigate and make a sustainability analysis of Lund Municipality's governing documents regarding sustainable development. The regulatory documents consist of the program for sustainable development LundaEko, Lund Municipality's comprehensive plan and the in-depth comprehensive plan for Brunnshög. The analysis is of a qualitative nature and consists of a case study and a document study. The thesis has developed its own analysis model based on four relevant indicators, the Global Goals and Agenda 2030, as well as how the concept of sustainable development is defined and used in the governing documents. The study has a greater focus on social and ecological sustainability to make a more in-depth analysis. The municipality's physical measures and definition of the concept of sustainable development are examined based on the regulatory documents. The results showed that Lund municipality does not have a uniform picture of what sustainable development entails. The municipality has a strong focus on ecological sustainability, which the results show contributes to a reduced focus on social and especially economic sustainability development in urban development projects. They also have a fourth dimension that they address in their master plan, the cultural dimension. The urban development project in Brunnshög is motivated by social and ecological innovations, but most of the policies and strategies presented in the governing documents are not realized in practice. There is a varying degree of clarity in what should be included in the two general plans. The concept of sustainable development is diffuse, which can be a contributing factor to the municipality having space to use a cultural dimension. It is possible that the development of a national template for sustainable development would mean that there would be no room for personal interpretations. This would make it easier for urban development projects such as Brunnshög. At present, abstract strategies and policies as well as new sustainability dimensions are being thrown away, leading to physical measures for social, ecological, and economic sustainability clashing.

This paper investigates the level of consciousness regarding to the diversity work in the municipalities of Malmö, Lund and Landskrona. The study focuses on persons in a middle management position connected to various spheres of activities in each municipality. A survey concerning each municipality's diversity plan, diversity work, recruiting process, education and knowledge was used to investigate the participants' consciousness. The survey poses similar questions regarding equality between the sexes to compare the results from each field. The paper presents an overview of the development of Sweden's labour market and society, and gives an account for the differences between immigrants and natives positions in the labour market. This is both to give an understanding for why it is the way it is today, and to position the paper's investigation and the results in relation to labour markets structures and the national work to integrate immigrants in the labour market. The results of the investigation show that there exists a degree of consciousness in the different municipalities concerning questions about diversity, but it is limited mostly to the quantitative perspective of diversity work, meanwhile consciousness regarding the internal qualitative diversity work appears to be low, which can have a negative impact on immigrants integration at both municipal level and the national level. / Uppsatsen syftar till att undersöka medvetenheten kring mångfaldsfrågor i Malmö, Lund och Landskrona kommun. De personer som deltar i undersökningen är mellanchefer från olika verksamhetsområden inom respektive kommun. För att undersöka respondenternas medvetenhet har de fått besvara en enkät som ställer frågor kring respektive kommuns mångfaldsplan, mångfaldsarbete, rekryteringsprocess, utbildning och kunskap. Ungefär samma frågor ställs om jämställdhetsarbetet i syfte att kunna jämföra resultaten angående mångfaldsarbetet med resultaten från jämställdhetsarbetet. Uppsatsen går också igenom Sveriges arbetsmarknads- och samhällsutveckling, samt redogör för det skillnader som finns på arbetsmarknaden mellan invandrade personer och personer födda i Sverige. Detta är först och främst för att ge en bakgrund till varför arbetsmarknaden ser ut som den gör idag samtidigt som det också sätter uppsatsens undersökning i ett större sammanhang, då resultaten från undersökningen kommer att sättas i relation till arbetsmarknadens strukturer och det nationella integrationsarbetet. Undersökningens resultat visar på att det finns en viss medvetenhet om mångfaldsarbetet i kommunerna, men att det samtidigt främst gäller det kvantitativa arbetet, medan medvetenheten om det kvalitativa interna mångfaldsarbetet är låg vilket kan få negativa konsekvenser både för kommunernas integrationsarbete och för det nationella arbetsmarknadsintegrationsarbetet.