Befolkningen i Stockholms län väntas öka med omkring 445 000 personer från år 2010 till år 2030. Det ställer krav på många samhällsfunktioner, däribland dricksvattenförsörjningen. Idag försörjs mer än 90 % av länets invånare med vatten från Mälaren. Vattenförsörjningen kommer behöva anpassas efter befolkningsutvecklingen, både för att producera tillräckliga dricksvattenvolymer och för en driftsäker leverans. Vid problem med den reguljära dricksvattenförsörjningen kan vattenleveranserna säkerställas genom tillgång till reservvatten-täkter. Redan idag (2014) är reservvattenförsörjningen i länet bristfällig och behöver utvecklas för att möta även det framtida vattenbehovet. Hur stora volymer reservvatten som behöver säkerställas, och till vilka områden, beror på vilka scenarier för driftsavbrott som ska kunna hanteras. Länets vattenresurser är geografiskt ojämnt fördelade och reservvatten-behovet är större i vissa delar av länet än i andra. Det innebär att för ett effektivt utnyttjande av de tillgängliga vattenresurserna krävs samordning mellan länets dricksvattenaktörer. Därför bör alternativ till hur reservvattenförsörjningen kan förbättras tas fram och utvärderas på regional nivå.   Syftet med examensarbetet var att studera scenarier och alternativ för reservvattenförsörjning i Stockholms län, framför allt genom en hållbarhetsanalys. Alternativen togs fram baserat på resultaten av tidigare studier av länets vattentillgångar. Fyra scenarier för avbrott i den reguljära vattenförsörjningen valdes ut. Med hänsyn till dessa och utifrån en uppskattning av vattenbehovet år 2030 identifierades två alternativ för reservvattenförsörjning, A och B, som kunde klara att ersätta hela vattenbehovet. Alternativen studerades med en hållbarhetsanalys, där de jämfördes med avseende på hållbarhetskriterier inom sex huvudkategorier: Hälsa och hygien, Miljö, Ekonomi, Sociokultur, Teknisk funktionalitet samt Grad av oberoende. Alternativen skiljde sig principiellt åt genom att systemalternativ A utnyttjade andra vattenresurser än Mälaren, medan systemalternativ B var fullständigt beroende av Mälaren.   Resultatet av hållbarhetsanalysen var att systemalternativ B är mer hållbart än system-alternativ A. Det beror framför allt på att systemalternativ B presterade bättre med avseende på de ekonomiska och miljömässiga kriterierna. Dock förutsattes i hållbarhetsanalysen att reservvattenlösningarna inte behövde vara oberoende av den ordinarie dricksvattentäkten (Mälaren). Om krav hade funnits på att reservvattenförsörjningen ska vara fullständigt oberoende av den reguljära vattentäkten skulle systemalternativ B inte uppfylla kravet. Om hållbarhetskategorin Grad av oberoende inte skulle ingått i analysen hade systemalternativ B blivit överlägset mer hållbart än systemalternativ A. Utifrån analysen kan konstateras att eventuella krav på reservvattenförsörjningens oberoende av den reguljära täkten behöver diskuteras i länet. Det är också intressant att diskutera om fördelarna med avseende på övriga hållbarhetsaspekter (förutom Grad av oberoende) överväger tillräckligt mycket hos system-alternativ B för att bortse från beroendet av Mälaren, även om det är olika delar av Mälaren som utnyttjas. / The population of Stockholm County will increase by approximately 445 000 people from 2010 until 2030. This makes demands on many societal services, including drinking water supply. Today more than 90 % of the Stockholm County inhabitants receive drinking water from Lake Mälaren. An adaption of the water supply to the population growth is necessary in order to produce enough water and to ensure reliable water supply. In case of problems in the regular water sources, water supply can be ensured by the use of backup water resources. Even today (2014), the backup water supply in the county is insufficient, and needs development in order to meet also the future water demand. The volumes of backup water needed, and their spatial distribution, depend on the scenarios for disruption of the regular supply to be handled. The water resources in the county are unevenly distributed and the need for backup water is greater in some parts of the county than in others. This means that in order to ensure an efficient use of the available water resources, coordination between the county’s different drinking water actors is necessary. Therefore, alternatives for improvements of the backup water supply should be developed and evaluated on a regional level.   The aim of the master’s thesis was to study scenarios and alternatives for backup water supply in Stockholm County, mainly by the use of sustainability analysis. The alternatives were developed based on results from earlier studies of the water recourses in the county. Four scenarios for disruption of the regular water supply were chosen. In regards to these scenarios and based on an estimation of the water need 2030, two alternatives for backup water supply were identified, systems alternative A and B. The alternatives were assessed by a sustainability analysis, where they were compared based on six main categories: Health and hygiene, Environment, Economy, Socio-culture, Technical robustness and Magnitude of independence. The alternatives were principally different in that systems alternative A included exclusively other water resources than Lake Mälaren, while systems alternative B was fully dependent on Lake Mälaren.   The result of the sustainability analysis was that systems alternative B is more sustainable than systems alternative A. This is mainly due to the fact that systems alternative B had a better performance in terms of the economic and environmental criteria. However, in the sustainability analysis it was assumed that the backup water systems did not have to be independent of the regular water source (Lake Mälaren). If there would have been a requirement of the backup water supply to be fully independent of the regular water supply, then systems alternative B would not have been qualified. If the sustainability category Magnitude of independence would not have been included in the analysis, then systems alternative B would have been far superior to systems alternative A. From the analysis it is clear that possible requirements of independency of the backup water supply from the regular water supply, need to be discussed in the Stockholm County. It is also interesting to discuss whether the advantages in terms of the other sustainability aspects (besides Magnitude of independence) are large enough for systems alternative B to motivate a disregard of the dependency of Lake Mälaren, which however uses different parts of Lake Mälaren.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka och göra en hållbarhetsanalys över Lunds kommuns styrdokument vad gäller hållbar utveckling. Styrdokumenten utgörs av programmet för hållbar utveckling LundaEko, Lunds kommuns översiktsplan och den fördjupade översiktsplanen för Brunnshög. Analysen är av kvalitativ karaktär och utgörs av en fallstudie och en dokumentstudie. Uppsatsen har tagit fram en egen analysmodell baserat på fyra relevanta indikatorer, de Globala målen och Agenda 2030 samt hur begreppet hållbar utveckling definieras och används i styrdokumenten. Undersökningen har ett större fokus på social och ekologisk hållbarhet i syfte att göra en mer djupgående analys. Kommunens fysiska åtgärder och definition av begreppet hållbar utveckling undersöks utifrån styrdokumenten. Resultatet visade att Lunds kommun inte har en enhetlig bild om vad hållbar utveckling innefattar. Kommunen har ett stort fokus på ekologisk hållbarhet, vilket resultatet visar bidrar till ett minskat fokus på social och särskilt ekonomisk hållbarhetsutveckling i stadsbyggnadsprojekten. De har därtill en fjärde dimension som de tar upp i sin översiktsplan, den kulturella dimensionen. Stadsbyggnadsprojektet i Brunnshög motiveras med sociala och ekologiska innovationer men flertalet av de policys och strategierna som presenteras i styrdokumenten realiseras inte i praktiken. Det råder en varierande tydlighetsgrad i vad som bör ingå i de båda översiktsplanerna. Begreppet hållbar utveckling är diffust, vilket kan vara en bidragande faktor till att kommunen har utrymme att använda sig av en kulturell dimension. Möjligtvis skulle framtagandet av en nationell mall för hållbar utveckling innebära att det inte lämnas utrymme för egna tolkningar. Detta skulle underlätta för stadsbyggnadsprojekt som Brunnshög. I nuläget slängs det med abstrakta strategier och policys samt nya hållbarhetsdimensioner, vilket leder till att fysiska åtgärder för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet krockar. / The purpose of this essay is to investigate and make a sustainability analysis of Lund Municipality's governing documents regarding sustainable development. The regulatory documents consist of the program for sustainable development LundaEko, Lund Municipality's comprehensive plan and the in-depth comprehensive plan for Brunnshög. The analysis is of a qualitative nature and consists of a case study and a document study. The thesis has developed its own analysis model based on four relevant indicators, the Global Goals and Agenda 2030, as well as how the concept of sustainable development is defined and used in the governing documents. The study has a greater focus on social and ecological sustainability to make a more in-depth analysis. The municipality's physical measures and definition of the concept of sustainable development are examined based on the regulatory documents. The results showed that Lund municipality does not have a uniform picture of what sustainable development entails. The municipality has a strong focus on ecological sustainability, which the results show contributes to a reduced focus on social and especially economic sustainability development in urban development projects. They also have a fourth dimension that they address in their master plan, the cultural dimension. The urban development project in Brunnshög is motivated by social and ecological innovations, but most of the policies and strategies presented in the governing documents are not realized in practice. There is a varying degree of clarity in what should be included in the two general plans. The concept of sustainable development is diffuse, which can be a contributing factor to the municipality having space to use a cultural dimension. It is possible that the development of a national template for sustainable development would mean that there would be no room for personal interpretations. This would make it easier for urban development projects such as Brunnshög. At present, abstract strategies and policies as well as new sustainability dimensions are being thrown away, leading to physical measures for social, ecological, and economic sustainability clashing.

This report is written for the construction company NCC and Uppsala University, with the goal to investigate if there is a simple method to compare building materials from the perspective of sustainability, to help the decision-making when choosing materials for building Projects. To test the method four facade systems (brick, ventilated plaster, unventilated plaster and cement board) have been analyzed with different tools used for sustainable assessement, namely: Life-cycle cost analysis, Life-cycle analysis and assessment criteria. To make a final assessment of the four facade systems and combine the results of the above mentioned tools, a multiple-criteria decision analysis was used. The result from the final assessment show that unventilated plaster facade is the most sustainable option, when analyzed from an assumed lifespan of 50 years. The results, however, are seen as questionable due to the fact that the criteriums and their weight to the final results are based on this report's author's estimation and may not represent an objective truth. Due to the lack of available data, many assumptions were required when utilizing the tools, which further diminished the credibility of the results. The conclusion is that there is no simple method to compare the sustainability of building materials that captures the entire spectrum of what sustainability consists of. Instead of trying to find a new method, the already established enviromental certificates should be used and further developed.

Detta examensarbete har sin utgångspunkt ihållbar stadsutveckling och inriktar sigsärskilt på social hållbarhet men även påekonomisk hållbarhet. Arbetet behandlarhuruvida den fysiska strukturen (gator,byggnader, parker, vägar) och markanvändningen(mötesplatser, funktionsblandning,aktivitetsytor) kan verka brottsförebyggandeoch trygghetsskapande och som kontextundersöks delområdet Herrgården iRosengård, Malmö. Med utgångspunkt i deteoretiska principerna; människans skala,befolkade stadsrum, naturlig övervakningoch förvaltning härleds en förståelse försambandet mellan fysisk miljö, brott ochotrygghet. En nulägesbeskrivning och enhållbarhetsanalys av situationen i Herrgårdengörs. Området Herrgården kartläggsoch analyseras utifrån ett observationsschemabaserat på de teoretiska principerna.Analysen av den fysiska strukturenkompletteras med brottsstatistisk, analysav brottskoncentrationers geografiskaplacering tillsammans med input från denfördjupade trygghetsundersökningen. Intevjuermed verksamma i området kompletterarstudien.Hållbarhetsanalysen visar att Herrgårdenär ett utsatt och resurssvagt område samtatt Herrgårdenborna saknar förankring tillsamhället genom sin låga delaktighet. Invånarnai Herrgården känner en låg gradav trivsel, tillit och kollektiv styrka,lägst för stadsdelen.Vidare uppger invånarna i Herrgården attde känner en hög otrygghet och en storandel av invånarna avstår aktiviteter pågrund av otrygghet fastän utsattheten förbrott inte är anmärkningsvärd hög.Analys av den fysiska strukturen och markanvändningenutifrån principerna ur teorigenomgången;människans skala, befolkadestadsrum, naturlig övervakning ochförvaltning visar att det finns mycket attgöra.Analysen av brottsstatistik visar på treutmärkande mikroplatser i delområdet; Rosengårdsskolan,koloniområdet och Rosengårdsherrgård (inrymmer Drömmarnas hus).Hållbarhetsanalysen visar att jämlikhetenoch delaktigheten i Herrgården behöverstärkas. För att öka den upplevda trygghetenoch minska brottsligheten i Herrgårdenkrävs insatser som inbegriper mångaaktörer och en bred samverkan, inte minstpå lokal nivå. Vidare är det nödvändigtmed en lokal förankring till de boende iområdet inte minst barn och unga som utgören stor andel av invånarna. För attförändringar i den fysiska strukturen skaförbli långsiktiga investeringar och intedrabbas av vandalisering och nedskräpningså är det viktigt att befolkningen i områdetkommer till tals och får möjlighetatt lämna synpunkter och förslag tidigt iprocessen.Som en del av examensarbetet upprättas enprojektplan med syfte att stärka främstden sociala men även ekonomiska hållbarhetensom omfattar att ta fram en generiskmodell för ett lokalt brottsförebyggandeoch trygghetsskapande program med inriktningpå fysisk struktur och markanvändning,TRYGG & SÄKER. Projektet syftartill att öka tryggheten och minska tillfällenaför brott men även till att ökajämlikheten och delaktigheten bland de boendeoch verksamma.Sökord/nyckelord: hållbar stadsutveckling,social hållbarhet, brottsförebyggande ochtrygghetsskapande stadsplanering, brott,säkerhet, trygghet, GIS, fysisk planering,geografisk analys, markanvändning, befolkadestadsrum, stadsliv, ögon på gatan,delaktighet, hotspots, mikroplats / This thesis is based on sustainable urbandevelopment and focuses particularlyon social sustainability, but also economicsustainability. The thesis addresseswhether the physical structure (streets,buildings, parks, roads) and land use (venues,function mixing, activity areas) cansupport crime prevention and reduce thefear of crime and the context for thissurvey is Herrgården in Malmö, Sweden. Basedon the theoretical principles; humanscale, populated urban space, natural surveillanceand management an understandingof the relationship between physical environment,crime and fear of crime is derived.A status report and a sustainabilityanalysis of the situation in the Herrgårdenis made. The area Herrgården is mappedand analyzed through an observationschedule based on the theoretical principles.The analysis of the physical structureis complemented by crime statistics,analysis of hotspots` geographic positiontogether with input from the security survey.Interviews with people working in thearea complements the study.The sustainability analysis shows thatHerrgården is a vulnerable and weak resourcearea and the residents lacks anchoringto the community by their low participation.The inhabitants of Herrgårdenfeel a low degree of satisfaction, trust,and collective strength, lowest for thedistrict.Furthermore, residents in Herrgården statethat they feel a high level of fear ofcrime and a high proportion of residentsrefrain activities due to fear of crime,although victimization is not remarkablyhigh.Analysis of the physical structure andland use based on the principles of thetheory; human scale, populated urban spaces,natural surveillance and managementshows that there still is much to do.The analysis of crime statistics shows threedistinctive hot spots in the area;Rosengårdsskolan, area with the allotmentsand the old mansion of Rosengård(today Drömmarnas hus, multiactivities forchildren and young).The sustainability analysis shows thatequality and participation in Herrgårdenneeds to be strengthened. In order to reducethe crime and the fear of crime in Herrgården efforts involving many stakeholdersand a broad collaboration, especiallyat the local level, is needed.Furthermore, it is necessary to have alocal connection to the residents especiallychildren and young people who make upa large proportion of the inhabitants. Tochange the physical structure to remainlong-term investment and not suffer fromvandalism and littering, it is importantthat people in the area have a voice andthe opportunity to make comments and suggestionsearly in the process.As part of the thesis a projectplan is established,aimed at strengthening primarilysocial but also economic sustainability,which includes developing a genericmodel for a local crime prevention andsecurity-building program that focus onphysical structure and land use, SAFE &SECURE. The project aims to reduce fear ofcrime and reduce opportunities for crimebut also to increase the equality and fullparticipation of people living and working.Keywords/tags: sustainable urban development,social sustainability, crime preventionand reduced fear of crime, urbanplanning, crime, safety, security, GIS,spatial planning, spatial analysis, landuse, populated urban space, city life, eyeson the street, participation, hot spots